artikel / 14 dec 2021

Högsta domstolen har beslutat att fastighetsägare inom planområde har rätt att överklaga upphävande av detaljplan

Responsive image

Bakgrund
Setterwalls företräder K2A Knaust & Andersson Fastigheter AB (publ) som, via dotterbolag, fått en byggrätt i en detaljplan. Planen har överklagats av kringboende och efter prövning vid mark- och miljödomstolen upphävdes planen. Upphävandet överklagades av kommunen och K2A till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen avvisade K2A:s överklagande på grund av bristande klagointresse. Mark- och miljööverdomstolens beslut överklagades av K2A och Högsta domstolen har nu återförvisat målet till Mark- och miljööverdomstolen för prövning i sak.

(Högsta domstolens mål Ö 5870-20, slutligt beslut den 9 december 2021)

Frågan i målet
Mark- och miljööverdomstolen ansåg i sitt avvisningsbeslut att ett upphävande av en detaljplan inte kan angå en fastighetsägare på ett sådant sätt att denne har rätt att överklaga. Det bakomliggande argumentet för denna syn är att en fastighetsägare inte har rätt att kräva en viss planering. Istället är det helt upp till kommunens ”vilja” som planmonopolist, och kan inte fastighetsägaren ”tvinga fram” en viss planering kan inte heller fastighetsägaren vara berörd part om planen upphävs.

Högsta domstolen konstaterar dock inledningsvis att enskilda kan begära planbesked, även om det för all del inte gör den enskilde till part hos kommunen. Högsta domstolen konstaterar vidare att detaljplaneläggning är en kommunal angelägenhet. Normalt blir därmed kommunen motpart till den som överklagar ett antagande av en detaljplan. Med hänvisning till ett tidigare avgörande, NJA 2019 s. 629, noteras vidare att det ibland kan vara så att annan än kommunen i vissa fall kan inta motpartsställning till den som klagar på ett planantagande. En sådan motpart ska alltid höras, men enligt Högsta domstolen går det inte att dra ett fullständigt likhetstecken mellan de som ska höras innan ett avgörande och de som även har rätt att överklaga en dom i ett planmål.

När det gäller fastighetsägare inom planområdet finns dock en sådan klagorätt. Högsta domstolen noterar nämligen att en detaljplan ger en rätt att bygga inom planens genomförandetid och att planen inte heller inom denna tid kan upphävas, i vart fall inte utan fastighetsägarnas medgivande eller ersättningsskyldighet för kommunen. Med tanke på denna rätt att bygga som planen ger konkluderar Högsta domstolen att en fastighetsägare, vars rätt att använda marken är beroende av att planen består, har ett sådant skyddsvärt intresse som krävs för att få överklaga ett upphävande eller en ändring av detaljplanen ifråga.

Sammanfattningsvis har alltså fastighetsägare som har givits en byggrätt eller motsvarande i en detaljplan rätt att överklaga en dom varigenom denna byggrätt ändras eller upphävs.

Konsekvenser
Många gånger kan förväntas att kommunen kommer att överklaga ett upphävande av detaljplan. Ibland kan dock kommunens incitament skifta och fastighetsägaren även ha intresse att få kontroll över vad som händer i processen och vilka argument mot ett planupphävande som ska föras fram. Beslutet medför att fastighetsägaren ges bättre möjligheter att försvara den byggrätt som fastighetsägaren getts genom den demokratiska kommunala detaljplaneprocessen mot andra enskilda sakägare och att processen blir jämbördig.

Kontakt:

Verksamhetsområde:

Fastighetsrätt

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.