{"id":38231,"date":"2017-05-05T09:50:31","date_gmt":"2017-05-05T09:50:31","guid":{"rendered":"https:\/\/setterwalls.se\/article\/update-arbetsratt-nr-3-2017\/"},"modified":"2022-02-14T13:42:21","modified_gmt":"2022-02-14T13:42:21","slug":"update-arbetsratt-nr-3-2017","status":"publish","type":"articles","link":"https:\/\/setterwalls.se\/en\/article\/update-arbetsratt-nr-3-2017\/","title":{"rendered":"Update – Arbetsr\u00e4tt nr. 3, 2017"},"content":{"rendered":"

Religion visar sig bli temat f\u00f6r detta nyhetsbrev fr\u00e5n Setterwalls arbetsr\u00e4ttsgrupp. Vi har i n\u00e4rtid f\u00e5tt tre sp\u00e4nnande r\u00e4ttsfall som visar hur l\u00e5ngt skyddet mot diskriminering p\u00e5 grund av religion str\u00e4cker sig. Ett fall fr\u00e5n Arbetsdomstolen och tv\u00e5 fr\u00e5n EU-domstolen. Dessutom har vi f\u00e5tt ett pedagogiskt avg\u00f6rande fr\u00e5n Arbetsdomstolen om upps\u00e4gning p\u00e5 grund av samarbetssv\u00e5righeter inom ett trossamfund.<\/strong><\/p>\n

Inte diskriminering att neka barnmorska, som p\u00e5 grund av sin kristna tro inte kunde arbeta med aborter, anst\u00e4llning.<\/strong><\/p>\n

En barnmorska nekades anst\u00e4llning eftersom hon p\u00e5 grund av sin kristna tro inte kunde arbeta med aborter. Barnmorskan gjorde g\u00e4llande att hon d\u00e4rmed diskriminerats p\u00e5 grund av sin religion. Sedan f\u00f6rst DO och sedan tingsr\u00e4tten kommit fram till att barnmorskan inte diskriminerats, g\u00f6r Arbetsdomstolen samma bed\u00f6mning.<\/p>\n

Enligt Arbetsdomstolen \u00e4r barnmorskans v\u00e4gran att arbeta med abort p\u00e5 grund av sin kristna tro religionsut\u00f6vning i Europakonventionens mening, vilket skyddas i diskrimineringslagen. Men eftersom beslutet att inte erbjuda barnmorskan arbete inte grundades p\u00e5 hennes religi\u00f6sa \u00f6vertygelse utan p\u00e5 att hon inte avs\u00e5g att utf\u00f6ra vissa arbetsuppgifter som ingick i anst\u00e4llningen s\u00e5 var det inte fr\u00e5ga om direkt diskriminering. Inte heller var det fr\u00e5ga om indirekt diskriminering eftersom Arbetsdomstolen menar att arbetsgivaren har r\u00e4tt att kr\u00e4va att alla barnmorskor ska vara beredda att arbeta med alla arbetsuppgifter inom kvinnoklinikerna, ocks\u00e5 arbete med aborter. Detta eftersom syftet med kravet \u2013 god h\u00e4lsov\u00e5rd f\u00f6r aborts\u00f6kande kvinnor \u2013 \u00e4r ber\u00e4ttigat samt att kravet att en barnmorska m\u00e5ste kunna utf\u00f6ra alla arbetsuppgifter, ocks\u00e5 aborter (barnmorskan menade att arbetet kunde organiseras s\u00e5 att hon inte beh\u00f6vde utf\u00f6ra aborter) \u00e4r proportionerligt (g\u00e5r inte att uppn\u00e5 p\u00e5 mindre ingripande s\u00e4tt) eftersom det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att en abort utf\u00f6rs snarast m\u00f6jligt efter det att en kvinna har best\u00e4mt sig f\u00f6r att genomg\u00e5 en abort och utan att det uppst\u00e5r v\u00e4ntetider.<\/p>\n

Setterwalls kommentar:<\/strong> Domen var v\u00e4ntad och i linje med tidigare praxis. I ett delvis liknade fall, AD 2005 nr 21, f\u00f6rklarade Arbetsdomstolen t.ex. att en undersk\u00f6terska vid ett \u00e4ldreboende som p\u00e5 grund av sin tro (Jehovas vittne) inte kunde utf\u00f6ra vissa arbetsuppgifter (t.ex. kl\u00e4 och dansa runt midsommarst\u00e5ng och m\u00e5la p\u00e5sk\u00e4gg) inte diskriminerats n\u00e4r arbetsgivaren beslutade att – n\u00e5got f\u00f6renklat – s\u00e4nka hennes tj\u00e4nstg\u00f6ringsgrad med h\u00e4nvisning till att hon inte kunde utf\u00f6ra alla arbetsuppgifter i tj\u00e4nsten. Barnmorskan har nu f\u00f6rklarat att hon ska beg\u00e4ra pr\u00f6vning av sitt fall hos Europadomstolen s\u00e5 ytterligare klarg\u00f6rande praxis i fr\u00e5gan \u00e4r att v\u00e4nta. H\u00e4r kan du l\u00e4sa hela domen.<\/a><\/p>\n

F\u00f6rbud mot sl\u00f6ja p\u00e5 arbetsplats kan \u2013 men m\u00e5ste inte \u2013 vara diskriminering<\/strong><\/p>\n

EU-domstolen har i tv\u00e5 m\u00e5l pr\u00f6vat om upps\u00e4gning p\u00e5 grund av b\u00e4randet av religi\u00f6sa symboler p\u00e5 arbetsplatser \u00e4r diskriminerande eller inte.<\/p>\n

Det ena m\u00e5let r\u00f6rde en kvinna som blev uppsagd eftersom hon trots att arbetsgivaren hade en s.k. neutralitetspolicy (det var “f\u00f6rbjudet f\u00f6r arbetstagarna att p\u00e5 arbetsplatsen b\u00e4ra synliga symboler f\u00f6r sina politiska, filosofiska eller religi\u00f6sa \u00f6vertygelse och att utf\u00f6ra varje form av ritual som h\u00e4nf\u00f6r sig till dessa \u00f6vertygelser”) bar muslimsk huvudduk p\u00e5 arbetet.<\/p>\n

EU-domstolen b\u00f6rjade med att konstatera att policyn behandlade alla arbetstagare lika genom att generellt och utan \u00e5tskillnad kr\u00e4va neutral kl\u00e4dsel. Eftersom det i m\u00e5let inte heller var visat annat \u00e4n att policyn ocks\u00e5 till\u00e4mpats konsekvent f\u00f6r alla anst\u00e4llda, d.v.s. inte bara p\u00e5 den uppsagda kvinnan, s\u00e5 innebar policyn d\u00e4rf\u00f6r inte direkt diskriminering p\u00e5 grund av religion.<\/p>\n

Fr\u00e5gan var d\u00e5 om policyn \u00e4nd\u00e5 kunde utg\u00f6ra indirekt diskriminering p\u00e5 grund av religion. Indirekt diskriminering \u00e4r ju f\u00f6r handen om en skyldighet som en regel inneh\u00e5ller visserligen framst\u00e5r som neutral men i praktiken leder till att personer tillh\u00f6rande en viss religion eller personer med vissa \u00f6vertygelser s\u00e4rskilt missgynnas och om det inte finns n\u00e5got ber\u00e4ttigat sk\u00e4l som motiverar regeln. EU-domstolen konstaterar att policyn i praktiken leder till att personer tillh\u00f6rande viss religion missgynnas. Men EU-domstolen konstaterar \u00e4ven att f\u00f6retagets vilja att visa upp en neutral bild mot sina kunder kan vara ber\u00e4ttigad \u2013 fr\u00e5ga \u00e4r om den erk\u00e4nda n\u00e4ringsfriheten -, s\u00e4rskilt n\u00e4r det endast \u00e4r de arbetstagare som kommer i kontakt med kunder som ber\u00f6rs.<\/p>\n

I det andra m\u00e5let var det inte utrett att det var en neutralitetspolicy som motiverade upps\u00e4gningen av en anst\u00e4lld som bar huvudduk. Ist\u00e4llet var sk\u00e4let att en kund inte \u00f6nskade att den anst\u00e4llde bar huvudduk (den anst\u00e4llda skulle hyras ut f\u00f6r att arbeta i receptionen hos en kund). EU-domstolen konstaterar att detta kan vara diskriminering. (EU-domstolen resonerar ocks\u00e5 kring om det skulle kunna vara ett s.k. avg\u00f6rande yrkeskrav att huvudduken inte bars i kvinnans arbete men konstaterar att utrymmet f\u00f6r detta undantag \u00e4r begr\u00e4nsat och att en kunds \u00f6nskem\u00e5l inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt).<\/p>\n

Setterwalls kommentar:<\/strong> Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att det \u00e4r diskriminering att missgynna n\u00e5gon d\u00e4rf\u00f6r att hen b\u00e4r religi\u00f6sa symboler, t.ex. huvudduk eller sl\u00f6ja. I mycket s\u00e4rskilda fall kan det \u00e4nd\u00e5 vara till\u00e5tet, t.ex. om arbetsgivaren har en ber\u00e4ttigad policy inneb\u00e4rande att alla anst\u00e4llda ska uppr\u00e4tth\u00e5lla ett neutralt yttre gentemot kunder. Men det \u00e4r viktigt att policyn d\u00e5 ocks\u00e5 till\u00e4mpas konsekvent och inte bara t.ex. p\u00e5 dem som b\u00e4r sl\u00f6ja eller huvudduk.<\/p>\n

H\u00e4r kan du l\u00e4sa Europeiska domstolens dom C-157\/15<\/a>
H\u00e4r kan du l\u00e4sa Domstolens (stora avdelningen) beslut 14 mars 2017<\/a><\/p>\n

Pr\u00e4st med samarbetssv\u00e5righeter kunde s\u00e4gas upp<\/strong><\/p>\n

I en liten etiopisk kyrka i Sverige \u2013 bara tv\u00e5 anst\u00e4llda \u2013 r\u00e5dde en konflikt mellan \u00e5 ena sidan en av pr\u00e4sterna och \u00e5 andra sidan \u00e4rkebiskopen samt delvis den andra pr\u00e4sten. Konflikten startade n\u00e4stan direkt sedan pr\u00e4sten anst\u00e4llts och bottnade i att han var missn\u00f6jd med sin l\u00f6n. Pr\u00e4sten uttryckte sitt missn\u00f6je p\u00e5 ett s\u00e4tt som gick ut \u00f6ver f\u00f6rsamlingen och \u00e4rkebiskopen f\u00f6rklarade i ett varningsbrev att det inte kunde accepteras. Trots varningsbrevet uttryckte pr\u00e4sten sitt missn\u00f6je genom att p\u00e5 ett agiterat s\u00e4tt ta upp fr\u00e5gan vid ett \u00f6ppet m\u00f6te inf\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Pr\u00e4sten sades d\u00e5 upp. Konflikten mellan pr\u00e4sten och \u00e4rkebiskopen fortsatte efter upps\u00e4gningen.<\/p>\n

Arbetsdomstolen f\u00f6rklarar att f\u00f6r att samarbetsproblem ska kunna vara grund f\u00f6rupps\u00e4gning m\u00e5ste de vara av mycket allvarlig art och g\u00e5 ut \u00f6ver arbetsgivarens verksamhet. Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att en upps\u00e4gning f\u00e5r tillgripas bara som en sista utv\u00e4g samt om arbetsgivaren tydligt klargjort f\u00f6ljderna av ett fortsatt negativt upptr\u00e4dande. Domstolen f\u00f6rklarar ocks\u00e5 att om arbetstagaren sj\u00e4lv \u00e4r den fr\u00e4msta orsaken till samarbetsproblemen, pr\u00f6vas i f\u00f6rsta hand \u2013 liksom i missk\u00f6tsamhetsfallen \u2013 om arbetstagaren agerat p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte \u00e4r f\u00f6renligt med dennes \u00e5ligganden i anst\u00e4llningen, t.ex. om arbetstagaren \u00e4ven efter varning fortsatt uppvisar ovilja eller of\u00f6rm\u00e5ga att samarbeta. Men \u00e4ven om arbetstagaren \u00e4r utan skuld till problemen, kan saklig grund f\u00f6religga om samarbetsproblemen allvarligt inverkar menligt p\u00e5 arbetsgivarens verksamhet och det inte finns andra s\u00e4tt att komma till r\u00e4tta med problemen \u00e4n genom en upps\u00e4gning.<\/p>\n

I det aktuella fallet pekade Arbetsdomstolen s\u00e4rskilt p\u00e5 att kyrkan var en mycket liten arbetsplats, att pr\u00e4sten hade en central funktion och att det f\u00f6r kyrkans verksamhet var helt avg\u00f6rande att de tv\u00e5 pr\u00e4sterna och \u00e4rkebiskopen kunde samarbeta samt konstaterade att det var klarlagt att ett fortsatt samarbete var om\u00f6jligt.<\/p>\n

Eftersom pr\u00e4sten inte varit utan skuld till konflikten, det m\u00e5ste ha st\u00e5tt klart f\u00f6r honom att kyrkan inte accepterade att han drev sina l\u00f6nekrav p\u00e5 ett s\u00e4tt som gick \u00f6ver i angrepp p\u00e5 andra och det inte heller fanns n\u00e5gra omplaceringsm\u00f6jligheter fann Arbetsdomstolen att upps\u00e4gningen var sakligt grundad.<\/p>\n

Setterwalls kommentar:<\/strong> Upps\u00e4gning p\u00e5 grund av samarbetssv\u00e5righeter h\u00f6r till de riktigt sv\u00e5ra fallen. I den h\u00e4r domen ger Arbetsdomstolen bra v\u00e4gledning kring hur en arbetsgivare b\u00f6r t\u00e4nka och agera. L\u00e4sning av hela domen rekommenderas! (Och gl\u00f6m inte “effektivitetstipset”, att inte b\u00f6rja l\u00e4sa f\u00f6rr\u00e4n under rubriken “Domsk\u00e4l”.) H\u00e4r kan du l\u00e4sa hela domen.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Religion visar sig bli temat f\u00f6r detta nyhetsbrev fr\u00e5n Setterwalls arbetsr\u00e4ttsgrupp. Vi har i n\u00e4rtid f\u00e5tt tre sp\u00e4nnande r\u00e4ttsfall som visar hur l\u00e5ngt skyddet mot diskriminering p\u00e5 grund av religion str\u00e4cker sig. Ett fall fr\u00e5n Arbetsdomstolen och tv\u00e5 fr\u00e5n EU-domstolen. Dessutom har vi f\u00e5tt ett pedagogiskt avg\u00f6rande fr\u00e5n Arbetsdomstolen om upps\u00e4gning p\u00e5 grund av samarbetssv\u00e5righeter inom ett trossamfund.<\/strong><\/p>\n

Inte diskriminering att neka barnmorska, som p\u00e5 grund av sin kristna tro inte kunde arbeta med aborter, anst\u00e4llning.<\/strong><\/p>\n

En barnmorska nekades anst\u00e4llning eftersom hon p\u00e5 grund av sin kristna tro inte kunde arbeta med aborter. Barnmorskan gjorde g\u00e4llande att hon d\u00e4rmed diskriminerats p\u00e5 grund av sin religion. Sedan f\u00f6rst DO och sedan tingsr\u00e4tten kommit fram till att barnmorskan inte diskriminerats, g\u00f6r Arbetsdomstolen samma bed\u00f6mning.<\/p>\n

Enligt Arbetsdomstolen \u00e4r barnmorskans v\u00e4gran att arbeta med abort p\u00e5 grund av sin kristna tro religionsut\u00f6vning i Europakonventionens mening, vilket skyddas i diskrimineringslagen. Men eftersom beslutet att inte erbjuda barnmorskan arbete inte grundades p\u00e5 hennes religi\u00f6sa \u00f6vertygelse utan p\u00e5 att hon inte avs\u00e5g att utf\u00f6ra vissa arbetsuppgifter som ingick i anst\u00e4llningen s\u00e5 var det inte fr\u00e5ga om direkt diskriminering. Inte heller var det fr\u00e5ga om indirekt diskriminering eftersom Arbetsdomstolen menar att arbetsgivaren har r\u00e4tt att kr\u00e4va att alla barnmorskor ska vara beredda att arbeta med alla arbetsuppgifter inom kvinnoklinikerna, ocks\u00e5 arbete med aborter. Detta eftersom syftet med kravet \u2013 god h\u00e4lsov\u00e5rd f\u00f6r aborts\u00f6kande kvinnor \u2013 \u00e4r ber\u00e4ttigat samt att kravet att en barnmorska m\u00e5ste kunna utf\u00f6ra alla arbetsuppgifter, ocks\u00e5 aborter (barnmorskan menade att arbetet kunde organiseras s\u00e5 att hon inte beh\u00f6vde utf\u00f6ra aborter) \u00e4r proportionerligt (g\u00e5r inte att uppn\u00e5 p\u00e5 mindre ingripande s\u00e4tt) eftersom det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att en abort utf\u00f6rs snarast m\u00f6jligt efter det att en kvinna har best\u00e4mt sig f\u00f6r att genomg\u00e5 en abort och utan att det uppst\u00e5r v\u00e4ntetider.<\/p>\n

Setterwalls kommentar:<\/strong> Domen var v\u00e4ntad och i linje med tidigare praxis. I ett delvis liknade fall, AD 2005 nr 21, f\u00f6rklarade Arbetsdomstolen t.ex. att en undersk\u00f6terska vid ett \u00e4ldreboende som p\u00e5 grund av sin tro (Jehovas vittne) inte kunde utf\u00f6ra vissa arbetsuppgifter (t.ex. kl\u00e4 och dansa runt midsommarst\u00e5ng och m\u00e5la p\u00e5sk\u00e4gg) inte diskriminerats n\u00e4r arbetsgivaren beslutade att – n\u00e5got f\u00f6renklat – s\u00e4nka hennes tj\u00e4nstg\u00f6ringsgrad med h\u00e4nvisning till att hon inte kunde utf\u00f6ra alla arbetsuppgifter i tj\u00e4nsten. Barnmorskan har nu f\u00f6rklarat att hon ska beg\u00e4ra pr\u00f6vning av sitt fall hos Europadomstolen s\u00e5 ytterligare klarg\u00f6rande praxis i fr\u00e5gan \u00e4r att v\u00e4nta. H\u00e4r kan du l\u00e4sa hela domen.<\/a><\/p>\n

F\u00f6rbud mot sl\u00f6ja p\u00e5 arbetsplats kan \u2013 men m\u00e5ste inte \u2013 vara diskriminering<\/strong><\/p>\n

EU-domstolen har i tv\u00e5 m\u00e5l pr\u00f6vat om upps\u00e4gning p\u00e5 grund av b\u00e4randet av religi\u00f6sa symboler p\u00e5 arbetsplatser \u00e4r diskriminerande eller inte.<\/p>\n

Det ena m\u00e5let r\u00f6rde en kvinna som blev uppsagd eftersom hon trots att arbetsgivaren hade en s.k. neutralitetspolicy (det var “f\u00f6rbjudet f\u00f6r arbetstagarna att p\u00e5 arbetsplatsen b\u00e4ra synliga symboler f\u00f6r sina politiska, filosofiska eller religi\u00f6sa \u00f6vertygelse och att utf\u00f6ra varje form av ritual som h\u00e4nf\u00f6r sig till dessa \u00f6vertygelser”) bar muslimsk huvudduk p\u00e5 arbetet.<\/p>\n

EU-domstolen b\u00f6rjade med att konstatera att policyn behandlade alla arbetstagare lika genom att generellt och utan \u00e5tskillnad kr\u00e4va neutral kl\u00e4dsel. Eftersom det i m\u00e5let inte heller var visat annat \u00e4n att policyn ocks\u00e5 till\u00e4mpats konsekvent f\u00f6r alla anst\u00e4llda, d.v.s. inte bara p\u00e5 den uppsagda kvinnan, s\u00e5 innebar policyn d\u00e4rf\u00f6r inte direkt diskriminering p\u00e5 grund av religion.<\/p>\n

Fr\u00e5gan var d\u00e5 om policyn \u00e4nd\u00e5 kunde utg\u00f6ra indirekt diskriminering p\u00e5 grund av religion. Indirekt diskriminering \u00e4r ju f\u00f6r handen om en skyldighet som en regel inneh\u00e5ller visserligen framst\u00e5r som neutral men i praktiken leder till att personer tillh\u00f6rande en viss religion eller personer med vissa \u00f6vertygelser s\u00e4rskilt missgynnas och om det inte finns n\u00e5got ber\u00e4ttigat sk\u00e4l som motiverar regeln. EU-domstolen konstaterar att policyn i praktiken leder till att personer tillh\u00f6rande viss religion missgynnas. Men EU-domstolen konstaterar \u00e4ven att f\u00f6retagets vilja att visa upp en neutral bild mot sina kunder kan vara ber\u00e4ttigad \u2013 fr\u00e5ga \u00e4r om den erk\u00e4nda n\u00e4ringsfriheten -, s\u00e4rskilt n\u00e4r det endast \u00e4r de arbetstagare som kommer i kontakt med kunder som ber\u00f6rs.<\/p>\n

I det andra m\u00e5let var det inte utrett att det var en neutralitetspolicy som motiverade upps\u00e4gningen av en anst\u00e4lld som bar huvudduk. Ist\u00e4llet var sk\u00e4let att en kund inte \u00f6nskade att den anst\u00e4llde bar huvudduk (den anst\u00e4llda skulle hyras ut f\u00f6r att arbeta i receptionen hos en kund). EU-domstolen konstaterar att detta kan vara diskriminering. (EU-domstolen resonerar ocks\u00e5 kring om det skulle kunna vara ett s.k. avg\u00f6rande yrkeskrav att huvudduken inte bars i kvinnans arbete men konstaterar att utrymmet f\u00f6r detta undantag \u00e4r begr\u00e4nsat och att en kunds \u00f6nskem\u00e5l inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt).<\/p>\n

Setterwalls kommentar:<\/strong> Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att det \u00e4r diskriminering att missgynna n\u00e5gon d\u00e4rf\u00f6r att hen b\u00e4r religi\u00f6sa symboler, t.ex. huvudduk eller sl\u00f6ja. I mycket s\u00e4rskilda fall kan det \u00e4nd\u00e5 vara till\u00e5tet, t.ex. om arbetsgivaren har en ber\u00e4ttigad policy inneb\u00e4rande att alla anst\u00e4llda ska uppr\u00e4tth\u00e5lla ett neutralt yttre gentemot kunder. Men det \u00e4r viktigt att policyn d\u00e5 ocks\u00e5 till\u00e4mpas konsekvent och inte bara t.ex. p\u00e5 dem som b\u00e4r sl\u00f6ja eller huvudduk.<\/p>\n

H\u00e4r kan du l\u00e4sa Europeiska domstolens dom C-157\/15<\/a>
H\u00e4r kan du l\u00e4sa Domstolens (stora avdelningen) beslut 14 mars 2017<\/a><\/p>\n

Pr\u00e4st med samarbetssv\u00e5righeter kunde s\u00e4gas upp<\/strong><\/p>\n

I en liten etiopisk kyrka i Sverige \u2013 bara tv\u00e5 anst\u00e4llda \u2013 r\u00e5dde en konflikt mellan \u00e5 ena sidan en av pr\u00e4sterna och \u00e5 andra sidan \u00e4rkebiskopen samt delvis den andra pr\u00e4sten. Konflikten startade n\u00e4stan direkt sedan pr\u00e4sten anst\u00e4llts och bottnade i att han var missn\u00f6jd med sin l\u00f6n. Pr\u00e4sten uttryckte sitt missn\u00f6je p\u00e5 ett s\u00e4tt som gick ut \u00f6ver f\u00f6rsamlingen och \u00e4rkebiskopen f\u00f6rklarade i ett varningsbrev att det inte kunde accepteras. Trots varningsbrevet uttryckte pr\u00e4sten sitt missn\u00f6je genom att p\u00e5 ett agiterat s\u00e4tt ta upp fr\u00e5gan vid ett \u00f6ppet m\u00f6te inf\u00f6r f\u00f6rsamlingen. Pr\u00e4sten sades d\u00e5 upp. Konflikten mellan pr\u00e4sten och \u00e4rkebiskopen fortsatte efter upps\u00e4gningen.<\/p>\n

Arbetsdomstolen f\u00f6rklarar att f\u00f6r att samarbetsproblem ska kunna vara grund f\u00f6rupps\u00e4gning m\u00e5ste de vara av mycket allvarlig art och g\u00e5 ut \u00f6ver arbetsgivarens verksamhet. Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att en upps\u00e4gning f\u00e5r tillgripas bara som en sista utv\u00e4g samt om arbetsgivaren tydligt klargjort f\u00f6ljderna av ett fortsatt negativt upptr\u00e4dande. Domstolen f\u00f6rklarar ocks\u00e5 att om arbetstagaren sj\u00e4lv \u00e4r den fr\u00e4msta orsaken till samarbetsproblemen, pr\u00f6vas i f\u00f6rsta hand \u2013 liksom i missk\u00f6tsamhetsfallen \u2013 om arbetstagaren agerat p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte \u00e4r f\u00f6renligt med dennes \u00e5ligganden i anst\u00e4llningen, t.ex. om arbetstagaren \u00e4ven efter varning fortsatt uppvisar ovilja eller of\u00f6rm\u00e5ga att samarbeta. Men \u00e4ven om arbetstagaren \u00e4r utan skuld till problemen, kan saklig grund f\u00f6religga om samarbetsproblemen allvarligt inverkar menligt p\u00e5 arbetsgivarens verksamhet och det inte finns andra s\u00e4tt att komma till r\u00e4tta med problemen \u00e4n genom en upps\u00e4gning.<\/p>\n

I det aktuella fallet pekade Arbetsdomstolen s\u00e4rskilt p\u00e5 att kyrkan var en mycket liten arbetsplats, att pr\u00e4sten hade en central funktion och att det f\u00f6r kyrkans verksamhet var helt avg\u00f6rande att de tv\u00e5 pr\u00e4sterna och \u00e4rkebiskopen kunde samarbeta samt konstaterade att det var klarlagt att ett fortsatt samarbete var om\u00f6jligt.<\/p>\n

Eftersom pr\u00e4sten inte varit utan skuld till konflikten, det m\u00e5ste ha st\u00e5tt klart f\u00f6r honom att kyrkan inte accepterade att han drev sina l\u00f6nekrav p\u00e5 ett s\u00e4tt som gick \u00f6ver i angrepp p\u00e5 andra och det inte heller fanns n\u00e5gra omplaceringsm\u00f6jligheter fann Arbetsdomstolen att upps\u00e4gningen var sakligt grundad.<\/p>\n

Setterwalls kommentar:<\/strong> Upps\u00e4gning p\u00e5 grund av samarbetssv\u00e5righeter h\u00f6r till de riktigt sv\u00e5ra fallen. I den h\u00e4r domen ger Arbetsdomstolen bra v\u00e4gledning kring hur en arbetsgivare b\u00f6r t\u00e4nka och agera. L\u00e4sning av hela domen rekommenderas! (Och gl\u00f6m inte “effektivitetstipset”, att inte b\u00f6rja l\u00e4sa f\u00f6rr\u00e4n under rubriken “Domsk\u00e4l”.) H\u00e4r kan du l\u00e4sa hela domen.<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":33930,"template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_seopress_robots_primary_cat":"","_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_index":""},"article_category":[1043],"class_list":["post-38231","articles","type-articles","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","article_category-employment-and-pension-law"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/setterwalls.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/articles\/38231","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/setterwalls.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/articles"}],"about":[{"href":"https:\/\/setterwalls.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/articles"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/setterwalls.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/setterwalls.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/33930"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/setterwalls.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=38231"}],"wp:term":[{"taxonomy":"article_category","embeddable":true,"href":"https:\/\/setterwalls.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/article_category?post=38231"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}