Försäkringsbolags kickback från fondbolag under luppen

EIOPA har i en rapport den 26 april 2017 (EIOPA BoS-17-064) presenterat resultatet av en undersökning av förekomsten och utformningen av rabatter, kick-backs och andra former av ekonomiska belöningar som betalas ut från fondförvaltare till försäkringsbolag som för sina försäkringstagares räkning investerar i fondförsäkringsprodukter. Fondförsäkringar är en typ av livförsäkring. EIOPA:s undersökning till grund för rapporten bygger på förhållandena 2015 hos 218 försäkringsbolag i 28 medlemsstater.

Ambitionen att undersöka förekomsten och utformningen av sådana belöningssystem är intressant och fokuserar dels på frågan i vad mån dessa belöningar kommer försäkringstagarna till del, dels på frågan om det kan finnas ett samband mellan förekomsten av belöningssystem och försäkringsbolagens val av fondförvaltare. Att försäkringsbolag anlitar externa eller interna fondförvaltare är i sig vanligt och belöningssystem i dessa sammanhang är typiskt sett sådant som för försäkringsbolagens bör hanteras som en risk inom ramen för företagsstyrningen.

Vidare ska enligt 6 kap. 9 § försäkringsrörelselagen exempelvis premier i fondförsäkringar investeras så att de så nära som möjligt motsvarar andelar i sådana fonder som är knutna till försäkringen. I den mån försäkringstagarens betalning av en premie som investeras i en fond som förvaltas av en från försäkringsbolaget fristående (extern eller intern) förvaltare är förenad med rabatter eller andra ekonomiska förmåner som riktas till försäkringsbolaget baserat på investerad volym, är det även ur detta perspektiv intressant att veta om dessa ekonomiska belöningar kommer försäkringstagaren till del eller inte.

Det kan nämnas att EIOPA till grund för rapporten inte har lagt någon egentlig analys av den – intressanta – frågan om i vad mån ekonomiska belöningar till försäkringsbolaget och som inte förs vidare direkt till försäkringstagaren ändå kommer försäkringstagaren till del därför att premien annars hade varit högre. EIOPA har dock i sin rapport funnit visst belägg för att ett sådant samband mellan ekonomiska belöningar till försäkringsbolaget och generellt lägre premie kanske kan ifrågasättas.

Viktiga resultat som presenteras i rapporten är:

• Ekonomiska belöningssystem i förhållandet mellan försäkringsbolag och fondförvaltare är mycket vanliga. En överväldigande del av den undersökta företagen får någon typ av sådan belöning;
• Ekonomiska belöningssystem är oftast av en repetitiv natur . Vanligt är rabatt eller annan belöning beräknad utifrån investerad volym;
• Förvaltning av fonder inom det undersökta området utförs nästan alltid av någon annan än försäkringsbolaget. I det undersökta materialet skedde förvaltningen i 69 procent av fallen genom bolag som hörde till samma företagsgrupp som försäkringsbolaget och i 28 procent av fallen av helt externa fondförvaltare. De senare visade sig stå för en betydande del av de ekonomiska förmåner som faktiskt betalats ut;
• Det finns en tydlig benägenhet för försäkringsbolag att investera en betydande del i fonder som erbjuder ekonomiska belöningar av något slag;
• Försäkringsbolag använder ofta ett begränsat antal förvaltare och produkter;
• En övervägande del av försäkringsbolagen redovisade inte de ekonomiska belöningar de fick och en övervägande del av försäkringsbolagen behöll också denna ekonomiska belöning utan att direkt kanalisera den till försäkringstagarna, t ex genom rabatt på premie; och
• Försäkringsbolagen har ofta interna riktlinjer för att motverka de risker som kan följa med intressekonflikter till följd av ekonomiska belöningar från fondförvaltare, men bolagens utvalsprocesser för att välja förvaltare var ofta enkla och tog inte fullt ut hänsyn till de risker ekonomiska belöningssystem kan medföra i urvalsprocessen.

EIOPA säger också i sin rapport att undersökningen visar att det finns en risk att försäkringsbolagen inte alltid väljer den fondförvaltare eller den produkt som bäst skulle gynna försäkringstagaren.

Man måste räkna med att ett resultat av EIOPA:s rapport är att belöningssystemen kommer att vara ett fokusområde också i Sverige. Det kan i sig vara en god anledning för både (liv)försäkringsbolag och fondförvaltare att se över hur belöningssystemen är utformade.  Det kan också i sammanhanget framhållas att ett lagförslag som behandlar regler kring provision till försäkringsmäklare (implementering av försäkringsdistributionsdirektivet (2016/97/EU)) genom bland annat en ny lag om försäkringsdistribution är under utarbetande (Ds 2017:17), vilket också visar att ekonomiska belöningar till den som förmedlar eller lämnar råd kring en försäkringsprodukt har lyfts särskilt fram på sistone.