Ny lag – Många juridiska personer måste anmäla verklig huvudman till Bolagsverket

1.   Nyheter för företag

Den 1 augusti i år trädde en ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism i kraft. Den lagen gäller bara för vissa särskilt utpekade verksamhetsutövare, t ex banker, revisorer och advokater. Den nya lagen, som ersätter 2009 års lag i samma ämne, har införts för att genomföra det fjärde penningtvättsdirektivet.

Den 1 augusti antogs också, för att genomföra fjärde penningtvättsdirektivet, en ny lag om registrering av verkliga huvudmän (SFS 2017:631). Denna lag innebär helt nya skyldigheter för de flesta svenska juridiska personer och dessutom för svenska förvaltare av truster och liknande samt vissa utländska juridiska personer som driver verksamhet i Sverige.

2.   Anmälningsplikt – Utredning – Dokumentation

De viktigaste nyheterna är:

Svenska juridiska personer är skyldiga att anmäla verkliga huvudmän till Bolagsverket. Är det så att det inte finns en verklig huvudman eller att det inte låter sig utredas, trots försök, om det finns en verklig huvudman ska även det anmälas till Bolagsverket.
 
För att kunna göra anmälan om verklig huvudman måste den juridiska personen utreda förhållandena. Utredningen ska dokumenteras och hållas uppdaterad. Vid förändringar ska gamla uppgifter sparas i fem år efter ändringen. Utredningen om verklig huvudman är den juridiska personen också skyldig att lämna ut till myndigheter på begäran men också till verksamhetsutövare som banker, revisorer och advokater som begär sådana uppgifter i samband med sina respektive uppdrag.

Lagen gäller inte för: 

• staten, landsting och kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan samt juridiska personer över vilka staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande,
• aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller motsvarande marknad utanför EES,
• dödsbon, och
• konkursbon.

Anmälningsplikten omfattar alla juridiska personer som inte är uttryckligen undantagna, även ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser. Ideella föreningar som inte har en verklig huvudman, antagligen de flesta, behöver dock inte anmäla att en sådan saknas.

3.   Vem är huvudman?

Verklig huvudman är en fysisk person som ensam eller tillsammans med annan ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, eller som har en annan person som handlar för sig. När det gäller juridiska personer talas det i förarbetena om de fysiska personer som utövar den yttersta kontrollen över den juridiska personen.

I den nya lagen finns också presumtionsregler som är tänkta att vara till hjälp när man ska bestämma vem eller vilka som är verklig huvudman.

• Den första presumtionsregeln gäller den som genom innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 25 procent av det totala antalet röster i den juridiska personen.
• Den andra presumtionsregeln gäller den som har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av den juridiska personens styrelseledamöter eller motsvarande befattningshavare.
• Den tredje presumtionsregeln gäller den som på grund av avtal med ägare, medlem eller den juridiska personen, föreskrift i bolagsordning, bolagsavtal och därmed jämförbara handlingar, kan utöva kontroll enligt den två föregående reglerna.

När det gäller att bestämma den yttersta kontrollen, ska eget innehav läggas samman med innehav som personligen närstående har, t ex registrerad partner, sammanboende, den man är gift med och barn, barns partner och föräldrar.

Även om verklig huvudman alltid är en fysisk person, kan denne utöva den yttersta kontrollen genom att kontrollera andra juridiska personer, t ex genom en koncern. Den fysiska person som ytterst kontrollerar koncernen är då den som ytterst kontrollerar alla bolag som ingår i den.

Som framgått måste juridiska personer i sin utredning ta hänsyn till sådana saker som skillnader i röstandel och aktieägar- eller bolagsmannaavtal.

När den yttersta kontrollen är spridd på många personer kan det vara så att det inte finns någon verklig huvudman. Fast det inte uttryckligen anges i lagtexten förutsätts det exempelvis att en ideell förening som har mer än tre medlemmar som alla har lika rösträtt inte har någon verklig huvudman. Samma sak bör det bli för ett aktiebolag som har fler än tre aktieägare som har lika ägarandelar och lika rösträtt och där heller inte någon aktieägare på grund av avtal har någon särskild rätt att utse styrelseledamöter.

För stiftelser gäller särskilda regler där verklig huvudman kommer att få sökas ibland styrelseledamöter eller en anknuten förvaltares legala företrädare.

4.   Tider och praktiska frågor

Verklig huvudman, eller att sådan inte finns, ska anmälas till Bolagsverket inom fyra veckor från registrering av den juridiska personen. För juridiska personer som inte registreras kan tiden räknas från den tidpunkt då uppgifter istället har lämnats till en verksamhetsutövare såsom en bank, revisor eller advokat.

För alla de juridiska personer som redan var registrerade när lagen trädde i kraft den 1 augusti i år gäller att anmälan ska göras senast inom 6 månader från 1 augusti. En sådan anmälan som sker senast den 1 februari 2018 kommer dessutom enligt Bolagsverket att vara avgiftsfri.

Bolagsverket kommer att ta emot anmälningar via en särskild elektronisk tjänst som ska vara användbar från och med den 1 september 2017. Anmälan ska skrivas under på heder och samvete och signeras med hjälp av bank-id. Enligt Bolagsverket kommer man också att kunna göra anmälan via ombud om det finns en fullmakt.