AD 2023 nr 2 – Avräkning av lön från annan arbetsgivare efter att avskedande ogiltigförklarats

En anställd i en matbutik blev avskedad med hänvisning till påståenden om allvarlig misskötsamhet. Fråga uppstod om avskedandet hade laglig grund. Sedan Arbetsdomstolen ogiltigförklarat avskedandet uppkom fråga om arbetsgivaren fick avräkna lönen som den anställde uppburit från en annan arbetsgivare efter avskedandet från den lön som arbetsgivaren var skyldig att utbetala på grund av det felaktiga avskedandet.

Som grund för avskedandet åberopade arbetsgivaren att den anställde på flera punkter gjort sig skyldig till allvarlig misskötsamhet. Bland annat gjordes gällande att den anställde hade hanterat systemet för att registrera lagersaldo felaktigt, att hon hade rökt iförd arbetskläder, att hon underlåtit att följa instruktioner och brustit i sitt kundbemötande. Efter en genomgång av samtliga åberopade omständigheter konstaterade Arbetsdomstolen att arbetsgivaren inte hade lyckats bevisa sådan misskötsamhet som kunde läggas till grund för ett avskedande eller ens en uppsägning. Att arbetsgivaren kunnat visa att den anställde vid ett tillfälle gått hem nio minuter före ett arbetspass slut förändrade inte bedömningen. Arbetsdomstolen ogiltigförklarade därför avskedandet.

Arbetsdomstolen konstaterade därefter att utgångspunkten vid en ogiltigförklaring av ett avskedande är att anställningsförhållandet ska bestå på samma sätt som före avskedandet. Det innebär att arbetsgivaren blir skyldig att betala lön för tid som löpt efter det felaktiga avskedandet. I det aktuella fallet hade arbetsgivaren framställt krav på att få avräkna lön som den anställde uppburit från en annan arbetsgivare efter avskedandet, från den lön som arbetsgivaren var skyldig att utbetala på grund av ogiltigförklaringen. Den anställde hade nämligen under tiden efter avskedandet haft en deltidsanställning hos en annan arbetsgivare.

Frågan om avräkning av lön i den här situationen har reglerats varken i lag eller tidigare avgjorts i praxis. Arbetsdomstolen tog i sitt resonemang avstamp i att en anställd som blivit felaktigt avskedad och som enbart yrkar ekonomiskt skadestånd (och avstår från att yrka att avskedandet ska ogiltigförklaras) får ett ekonomiskt skadestånd motsvarande sin faktiska förlust, dvs. ersättning för utebliven lön med avdrag för eventuell lön från annan anställning. Enligt domstolen talar starka systematiska och principiella skäl för att den aktuella ersättningen ska beräknas på samma sätt. Enligt Arbetsdomstolen är det inte en godtagbar ordning att en anställd som yrkat ogiltigförklaring av ett felaktigt avskedande får högre ersättning än sin faktiska förlust. Arbetsdomstolen hänvisade också till att det framstår orimligt och oskäligt att en arbetsgivare skulle behöva betala ut full lön för tid då en anställd utfört arbete åt någon annan och fått lön för detta. Mot denna bakgrund fann Arbetsdomstolen att lönen från den andra arbetsgivaren skulle avräknas från den anställdes lönekrav.

Setterwalls kommentar

I fråga om laglig grund för avskedande och arbetsgivarens bevisbörda ansluter domen till Arbetsdomstolens tidigare praxis. Däremot bryter Arbetsdomstolen i rättsfallet ny mark genom att fastslå att ”arbetsinkomster från en annan arbetsgivare ska avräknas från den lön som arbetsgivaren är skyldig att betala vid en ogiltigförklaring av ett avskedande.”  Domen är i detta hänseende praktiskt betydelsefull eftersom den ger en ny regel som ska gälla vid ogiltigförklaring av avskedande. Regeln blir extra intressant givet de nya reglerna i LAS som börjat gälla från 1 oktober 2022, innebärande att anställning inte längre ska bestå vid yrkande av ogiltighet av uppsägning. Situationen efter att uppsägningstiden har gått ut motsvarar ju då situationen vid avsked. Setterwalls menar att regeln bör vara tillämplig också i sådan situation, alltså att arbetsinkomster från en annan arbetsgivare ska avräknas från den lön som arbetsgivare är skyldig att betala vid en ogiltigförklaring av en uppsägning.

Hela rättsfallet kan läsas här.