Artikel | 5 mars 2025
AD 2024 nr 101 – Brott mot förhandlingsskyldigheten vid försäljning av e-handelsplattform

En arbetsgivare beslutade att sälja en del av sin verksamhet, en e-handelsplattform, och genomföra en efterföljande driftsinskränkning och omorganisation. Frågan i målet var om arbetsgivaren hade brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen (”MBL”). Arbetsdomstolen fann att beslutet att avyttra e-handelsplattformen utgjorde en viktigare förändring som krävde förhandling och ålade arbetsgivaren att betala skadestånd.
I rättsfallet AD 2024 nr 101 behandlades en tvist mellan Handelsanställdas förbund och ett logistikföretag inom livsmedelsindustrin.
Tvisten uppstod när logistikföretaget i december 2021 beslutade att sälja en av koncernens e-handelsplattformar för hemleverans av matkassar. Försäljningen innebar att tjänstemännen inom e-handelsplattformen blev föremål för en övergång av verksamhet till köparen. Logistikföretaget förhandlade med Unionen om verksamhetsövergång för tjänstemän hos bolaget men förhandlade inte med Handelsanställdas förbund, som representerade lagerarbetare och med vilket företaget hade kollektivavtal, innan beslutet om försäljningen fattades.
Under våren 2022 beslutade logistikföretaget även om en driftsinskränkning och omorganisation av sin verksamhet, vilket ledde till ytterligare konflikter med Handelsanställdas förbund. Förbundet yrkade att Arbetsdomstolen skulle förpliktiga logistikföretaget att betala allmänt skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten i 11 § MBL avseende både avyttringen samt driftsinskränkningen och omorganisationen.
Av 11 §§ MBL följer att en arbetsgivare är skyldig att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal innan denne beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet. Detsamma gäller innan en arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.
Logistikföretaget menade att i samband med att beslutet om avyttringen fattades var företagets bedömning att försäljningen inte skulle innebära någon viktigare förändring av verksamheten eller av arbets- och anställningsförhållandena. Arbetsdomstolen fann att beslutet att avyttra e-handelsplattformen utgjorde en viktigare förändring av företagets verksamhet som krävde förhandling med berörd arbetstagarorganisation. Domstolen konstaterade att även om beslutet inte medförde omedelbara förändringar, måste ett beslut om att avyttra en verksamhet av en så stor omfattning som var aktuellt i fallet anses riskera att påverka företagets verksamhet och de anställdas arbets- och anställningsförhållanden på sådant sätt att logistikföretaget borde ha räknat med att förbundet skulle vilja förhandla om beslutet. Domstolen underströk att det är förhållandena vid tidpunkten för beslutet som är avgörande för bedömningen om beslutet innebär en viktigare förändring som skulle ha föregåtts av fackliga förhandlingar. Det saknar betydelse om en ändring verkligen sker. Av avgörande vikt är i stället om det har funnits en risk att så skulle kunna bli fallet i framtiden. De faktiska konsekvenserna som beslutet i efterhand visar sig få är av underordnad betydelse.
Genom att inte förhandla före beslutet om avyttringen gjorde sig företaget skyldigt till brott mot förhandlingsskyldigheten i 11 § MBL och ålades att betala skadestånd.
Förbundets talan avseende brott mot förhandlingsskyldigheten vid beslutet om driftsinskränkning och omorganisation avvisades eftersom den inte varit föremål för tvisteförhandling.
Setterwalls kommentar: Rättsfallet understryker vikten av att arbetsgivare följer förhandlingsskyldigheten enligt 11 § MBL innan de fattar beslut om viktiga förändringar i verksamheten eller arbets- och anställningsförhållanden. Beslut som kan påverka verksamheten och arbetstagarnas förhållanden på längre sikt ska förhandlas, även om de inte medför omedelbara förändringar. Rättsfallet påminner också om att följa de formella kraven för tvisteförhandlingar innan part väcker talan i domstol och vikten av att dokumentera förhandlingsfrågan och typen av förhandling i förhandlingsprotokoll. I detta fall avvisade Arbetsdomstolen arbetstagarorganisationens talan om brott mot förhandlingsskyldigheten vid driftsinskränkning och omorganisation eftersom arbetstagarorganisationen inte kunde visa att frågan hade varit föremål för lokal och central tvisteförhandling.