Artikel | 17 november 2026

AD 2026 nr 55 – Brott mot informationsskyldigheten enligt 19 a § MBL

Responsive image

Ett bolag bedriver sin svenska verksamhet på flera orter i landet, däribland Umeå. Fackförbundet IF-metall gjorde en förhandlingsframställning enligt 10 § medbestämmandelagen gällande anläggningen i Umeå och bolagets skyldighet att lämna information till förbundet i enlighet med 19 a § Medbestämmandelagen. Målet gällde om bolaget efter förhandlingen bröt mot informationsskyldigheten i 19 a § medbestämmandelagen genom att inte hålla förbundet underrättat om hur verksamheten i Umeå utvecklats produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken, samt om förbundet och bolaget hade ingått ett kollektivavtal om informationsskyldighet och huruvida bolaget brutit mot kollektivavtalet.

Bakgrund

Målet gällde om en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal hade åsidosatt informationsskyldigheten enligt 19 a § MBL genom att inte fortlöpande hålla arbetstagarorganisationen underrättad om hur verksamheten utvecklades produktionsmässigt och ekonomiskt samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Målet gällde också om bolaget och arbetstagarorganisationen hade ingått kollektivavtal om informationsskyldighet och om bolaget hade brutit mot kollektivavtalet.

Målet rörde ett bolag som bedriver sin svenska verksamhet på flera orter i landet, däribland Umeå. Verksamheten avser försäljning av bilar samt service och reparationer, och bolaget omfattas inte av något kollektivavtal. Fackförbundet IF-metall inkom med en förhandlingsframställning enligt 10 § medbestämmandelagen gällande anläggningen i Umeå och bolagets skyldighet att lämna information till förbundet i enlighet med 19 a § medbestämmandelagen. Parterna var ense om att bolaget vid förhandlingen svarade på förbundets frågor och lämnade information beträffande verksamheten i Umeå enligt 19 a § medbestämmandelagen. Parterna kom också överens om bland annat att ha en löpande dialog och att förbundet skulle kontaktas om någon förändring skedde vid anläggningen i Umeå. Överenskommelsen återgavs i förhandlingsprotokollet.

Förbundet gjorde gällande att bolaget enligt 19 a § medbestämmandelagen hade en skyldighet att på eget initiativ informera förbudet fortlöpande, och att bolaget aldrig hade lämnat någon sådan information. Vidare framförde förbundet att en överenskommelse i kollektivavtalsform hade träffats, bland annat gällande att om någon förändring av verksamheten i Umeå skedde, så skulle bolaget kontakta förbundets lokalavdelning. Efter att överenskommelsen träffats avvecklade bolaget sin försäljningsorganisation i Umeå utan att informera förbundet om detta så snart det kunde ske. Mot denna bakgrund ansåg förbundet att bolaget hade brutit mot både 19 a § medbestämmandelagen och kollektivavtalet.

Bolaget menade å sin sida att verksamhetsförändringarna som vidtagits i Umeå inte omfattades av informationsskyldigheten enligt 19 a § medbestämmandelagen. Vidare anförde bolaget att om verksamhetsförändringarna skulle ha omfattats av bolagets informationsskyldighet, så hade bolaget informerat förbundet om verksamhetsförändringarna enligt 19 a § medbestämmandelagen, både vid förhandlingen och före och efter denna. Bolaget menade också att de hade haft en löpande dialog med förbundet samt kontaktade förbundet när förändringar inträffade. Den aktuella överenskommelsen utgjorde inte något kollektivavtal enligt bolaget.

Arbetsdomstolens bedömning

Arbetsdomstolen noterade inledningsvis att en arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal fortlöpande ska hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättande om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken enligt 19 a § medbestämmandelagen. Med hänvisning till förarbetena konstaterade Arbetsdomstolen att innebörden av att informationen ska lämnas fortlöpande är att den ska lämnas så snart det kan ske, och i sådan tid att arbetstagarorganisationen kan påkalla förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen och framföra synpunkter innan arbetsgivarens beslut fattats. Med hänvisning till AD 2026 nr 25 respektive AD 2026 nr 38 noterade Arbetsdomstolen att det innebär att arbetsgivaren inte har en skyldighet att lämna information till en arbetstagarorganisation för en period då inget särskilt har inträffat i verksamheten och arbetsgivaren inte heller har haft för avsikt att fatta något beslut som kan påverka arbetstagarorganisationens medlemmar.

Arbetsdomstolen konstaterade att bolagets beslut att förändra sin säljorganisation, till att helt övergå till virtuell försäljning, utgjorde ett sådant förhållande som generellt sett omfattas av informationsskyldigheten. Arbetsdomstolen konstaterade vidare att förbundet var i behov information om förändringarna i bolagets säljorganisation för att kunna tillvarata sina medlemmars gemensamma intressen gentemot bolaget, och att bolaget inte hade lämnat information om förändringarna i säljorganisationen så snart det kunde ske. Bolaget hade visserligen informerat om förändringarna vid ett telefonsamtal, men det skedde för sent för att förbundet skulle kunna påkalla förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen och få möjlighet att lämna synpunkter innan bolaget fattade beslutet. Mot denna bakgrund fann Arbetsdomstolen att bolaget brutit mot informationsskyldigheten i 19 a § medbestämmandelagen och därför skulle betala skadestånd till förbundet.

Gällande frågan om ett kollektivavtal hade ingåtts noterades att utslagsgivande för om ett avtal utgör ett kollektivavtal är vilka som är parter i avtalet och vilken typ av villkor det innehåller, samt att avtalet i någon form är skriftligt. Vidare konstaterade Arbetsdomstolen, med hänvisning till förarbetena, att det även krävs att parterna har haft eller gett uttryck för en avsikt att träffa ett rättsligt bindande avtal. Arbetsdomstolen bedömde att den aktuella överenskommelsen uppfyllde de objektiva förutsättningarna som kommer till uttryck i 23 § medbestämmandelagen. Det stod dock enligt Arbetsdomstolens mening klart att parterna vid förhandlingen inte hade diskuterat om överenskommelsen i protokollet skulle utgöra ett avtal som är rättsligt bindande samt att bolagets företrädare inte hade uppfattat det som att förbundet ville ingå ett kollektivavtal.  Detta talade enligt domstolen med styrka för att det vid förhandlingen saknades en gemensam partsavsikt att ingå ett rättsligt bindande avtal. Förbundet hade inte heller fog för att anta att bolaget var intresserat av att ingå ett kollektivavtal. Arbetsdomstolens slutsats blev därför att förbundet inte hade visat att parterna ingått ett kollektivavtal vid förhandlingen, och att bolaget därmed inte heller hade brutit mot något kollektivavtal.

Setterwalls kommentar

Avgörandet understryker att information ska lämnas i sådan tid att förbundet ges möjlighet att påkalla förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen och lämna synpunkter innan arbetsgivaren fattar beslut. Avgörandet belyser vidare vikten av att om avsikten är att träffa ett lokalt kollektivavtal så bör det tydligt framgå av handlingen. Ett förhandlingsprotokoll kan i och för sig utgöra ett kollektivavtal, men eftersom det föresätter att den gemensamma partsavsikten varit att ingå ett rättsligt bindande avtal så rekommenderas det att upprätta ett separat avtal som biläggs protokollet, om detta är avsikten.

Läs hela rättsfallet här.

Kontakt:

Verksamhetsområde:

Arbetsrätt

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.