Dom från Marknadsdomstolen om otillåtna hälsopåståenden

Marknadsdomstolen har förbjudit ett företag vid vite om 2 miljoner kronor att vid marknadsföring av ett kosttillskott påstå eller ge intryck av att intag av produkten ökar energin och orken samt att intag medför att smidighet, rörlighet, styrka och muskelstyrka bevaras eller bibehålls på visst sätt.

Vad handlar det om?
Vitaelab marknadsför och säljer bl.a. kosttillskottet VitaePro, bl.a. genom olika så kallade kundberättelser i TV-reklam och på sin webbplats. I kundberättelserna redogör personer som använder produkten för hur deras livssituation ser ut och vilken påverkan de upplever att den haft på deras fysiologiska tillstånd.

Under år 2011 inledde Konsumentverket ett tillsynsärende avseende bolagets marknadsföring av produkten. I samband därmed informerades bolaget om att verket bedömde att den aktuella marknadsföringen stred mot förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (Förordningen).

Härefter trädde förteckningen över godkända hälsopåståenden enligt artikel 13.1 i Förordningen – som återfinns i bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 (Kommissionens godkännandeförordning) – i kraft.

Efter en förnyad granskning av bolagets marknadsföring av produkten väckte Konsumentombudsmannen (KO) under hösten 2013 talan mot bolaget med förbud mot användning av ett antal påståenden vid marknadsföringen av produkten.

KO:s talan tog främst sikte på frågan om bolaget, vid användning av vissa påståenden om produkten, uppfyller de krav som EU-regelverket ställer rörande hälsopåståenden om livsmedel.

Parternas grunder och argumentation
KO hade flera grunder till stöd för sina yrkanden. Här kan nämnas att det i första hand gjordes gällande att påståendena är s.k. otillåtna specifika hälsopåståenden. I andra hand gjordes gällande att påståendena är otillåtna eftersom de är mer långtgående än de godkända hälsopåståendena som används i marknadsföringen och alltså inte har samma innebörd som de godkända hälsopåståendena.

Bolaget gjorde bl.a. gällande att påståendena inte utgör specifika hälsopåståenden men att de, om så skulle anses vara fallet, ändå kan vara tillåtna eftersom de endast utgör beskrivningar av en subjektiv känsla som verkliga personer upplevt till följd av intaget av produkten och i produkten förekommande ämnen.

Marknadsdomstolens bedömning
Marknadsdomstolen konstaterar att med hälsopåstående avses enligt artikel 2.2.5 i Förordningen varje påstående som anger, låter förstå eller antyder att det finns ett samband mellan en kategori av livsmedel, ett livsmedel eller en av dess beståndsdelar och hälsa.

Hänvisningar till en allmän, icke specificerad gynnsam effekt av ett näringsämne eller ett livsmedel för allmän hälsa eller hälsorelaterat välbefinnande får enligt artikel 10.3 i Förordningen göras endast om de åtföljs av ett bestämt hälsopåstående som ingår i de förteckningar som föreskrivs i artikel 13 eller 14.

Detta innebär att bestämda hälsopåståenden i enlighet med artikel 10.1 måste vara godkända för att få användas samt att icke specificerade hälsopåståenden i enlighet med artikel 10.3 får användas endast om de åtföljs av ett eller flera godkända hälsopåståenden.

Marknadsföringen ska bedömas med hänsyn till hur den uppfattas av en genomsnittskonsument som är normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst, med beaktande av sociala, kulturella och språkliga faktorer.

Härefter prövar Marknadsdomstolen om påståendena kan anses förmedla det intryck KO som gjort gällande. Domstolen konstaterar att flera påståenden under yrkande 1–3, förmedlat intrycket att intag av VitaePro ”ökar energin och orken” (yrkande 1), ”medför att smidighet, rörlighet styrka” eller ”muskelstyrka” ”kan bevaras eller behållas” (yrkande 2) eller att intag av kosttillskottet ”ger smidighet, rörlighet, styrka” eller ”muskelstyrka” eller ”motverkar stelhet, orörlighet” eller ”slitenhet” (yrkande 3) och därmed anger ett samband mellan livsmedlet VitaePro och hälsa på det sätt som anges i definitionen i artikel 2.2.5 i Förordningen.

Domstolen menar att de intryck som påståendena i dessa hänseenden förmedlar innebär att produkten har en viss närmare angiven betydelse för kroppens funktion och därmed måste anses vara bestämda till sin innebörd på det sätt som anges i artikel 10.1 i Förordningen.

Det gjordes inte från bolagets sida gällande att det finns godkända hälsopåståenden för VitaePro och därmed är påståendena inte förenliga med artikel 10.1 i Förordningen.

Det ska dock nämnas att hela KO:s talan inte vann bifall. Vissa yrkanden avslogs. Det gällde bl.a. de delar där omstämda påståenden inte befunnits förmedla det inryck som KO gjort gällande.

Med hänsyn till vad som framkommit om Vitaelabs ekonomiska förhållanden bestämdes vitesbeloppet till 2 miljoner kr.

Domen meddelades den 24 mars 2016 (2016:5) i mål nr B 3/13.

Avslutande reflektioner
Listan med godkända s.k. 13.1-hälsopåståenden har nu funnits i några år. Domen visar på vikten av att noga värdera vad som kan anses vara ett hälsopåstående, vilka hälsopåståenden som är utvärderade och godkända samt hur de får användas.

EU-kommissionen har ett register över samtliga utvärderade hälsopåståenden. Här anges också villkoren för användningen samt enligt vilket regelverk de godkänts.

Dessutom bör man tänka på att även allmänna, ospecifika påståenden räknas som hälsopåståenden och regleras av förordningen. Det kan till exempel gälla ett namn eller varumärke som antyder en hälsofördel eller andra allmänna påståenden om hälsa, som då måste åtföljas av ett godkänt hälsopåstående som har samma innebörd som det allmänna påståendet.

Är man osäker bör man inhämta råd innan man lanserar ett nytt varumärke eller en reklamkampanj.