Högsta domstolen stoppar processbolag

Vid riskfyllda rättsprocesser har det förekommit att man försökt kringgå ansvaret för motpartens rättegångskostnader genom att driva rättsprocessen i ett särskilt bildat processbolag. Högsta domstolen har nu stoppat denna möjlighet till missbruk av regelverket genom att göra delägarna i ett processbolag personligt ansvariga för motpartens rättegångskostnader. Domen är ett viktigt klargörande som sannolikt innebär slutet för processbolag.

Enligt de svenska rättegångsreglerna är det en stark huvudprincip att den förlorande parten ska ersätta den vinnande parten för dennes rättegångskostnader. Den som överväger att inleda en rättsprocess måste därför kalkylera med risken att tvingas stå för motpartens kostnader. Bestämmelserna är även ett viktigt skydd för den som stäms till domstol och som inte har någon möjlighet att undvika att bli indragen i en rättegång.

Sedan en tid tillbaka har det varit en omdiskuterad fråga hur man ska bedöma den situationen att en process bedrivs genom ett s.k. processbolag. Processbolag har normalt endast tillgångar som räcker för att täcka de egna kostnaderna för processen men inte för att ersätta motpartens rättgångskostnader vid en eventuell förlust. I den juridiska litteraturen har från flera håll framförts att denna typ av bolag utgör ett kringgående av rättegångsbalkens regler som rubbar riskfördelningen mellan parterna. Annorlunda uttryckt blir det genom ett sådant upplägg möjligt att bedriva riskfyllda processer utan att fullt ut ta ansvaret för den risk som sådana processer bör innebära.

Det finns inga direkt tillämpliga lagregler för den aktuella situationen och det har tidigare inte funnits något vägledande domstolsavgörande på området. Nu har emellertid frågan för första gången kommit upp till prövning i högsta instans.

Omständigheterna i målet var följande. Två personer förvärvade en fordran genom ett nybildat processbolag. Fordringen avsåg ett skadeståndsanspråk mot en revisionsbyrå för vårdslös rådgivning. Processbolaget förlorade målet och försattes då omedelbart i konkurs eftersom det inte fanns några medel i bolaget för att ersätta revisionsbyråns rättegångskostnader, vilka översteg tre miljoner kronor. Revisionsbyrån stämde då de två delägarna i bolaget och krävde att de skulle göras personligt ansvariga för revisionsbyråns rättegångskostnader enligt den aktiebolagsrättsliga principen om ansvarsgenombrott.

Högsta domstolen kostaterade att processbolaget endast varit ett medel för processbolagets delägare att driva rättsprocessen med en begränsad risk för negativa ekonomiska konsekvenser för egen del, men med bibehållen möjlighet att ta del av de ekonomiska fördelarna vid en framgång i processen. Domstolen fann att arrangemanget uteslutande syftat till att kringgå rättegångsbalkens regler om ansvar för rättegångskostnader och därmed till att rubba det incitament och den balans som dessa regler avser att åstadkomma. Domstolen förpliktade därför delägarna i processbolaget att ersätta revisionsbyråns rättegångskostnader i den föregående processen med processbolaget.

Domen är ett viktigt klargörande som sannolikt får till följd att användandet av processbolag upphör.