SOU 2024:88 – Säkerhetsprövningar – nya regler 

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller för verksamhetsutövare som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Av säkerhetsskyddslagen följer att den som genom anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska genomgå en säkerhetsprövning.

Den 10 december 2024 presenterade utredaren Cathrine Lilja Hansson utredningen Säkerhetsprövningar – nya regler, SOU 2024:88. Syftet med utredningen har varit att se över och föreslå förändringar av processen för säkerhetsprövningar för att stärka regleringen på personalsäkerhetsområdet, ge verksamhetsutövare tydliga förutsättningar för sitt säkerhetsskyddsarbete samt öka rättssäkerheten och förutsebarheten för både enskilda och verksamhetsutövare.

Utredningen har i huvudsak bestått av att se över tre olika delar: (i) grundutredningen i säkerhetsprövningen, (ii) möjligheten att överklaga säkerhetsprövningsbeslut och förfarandet vid säkerhetsprövningsärenden, och (iii) möjligheten att stänga av en statligt anställd som inte godkänts vid en säkerhetsprövning.

Utredningen föreslår bland annat följande.

Grundutredningen i säkerhetsprövningen

• Utredningen föreslår att en definition av begreppet grundutredning införs i säkerhetsskyddslagen. Med grundutredning avses en utredning om personliga förhållanden av betydelse för säkerhetsprövningen.
• Utredningen föreslår även att det ska anges i säkerhetsskyddslagen vilka personliga förhållanden som normalt bör omfattas av en grundutredning: a) brottslighet, b) samröre med kriminella, kriminella nätverk, terroristorganisationer, extremistiska rörelser eller extremister, c) ekonomiska förhållanden, d) anknytning till utlandet, e) missbruk, f) hälsotillstånd, g) samarbetsvilja, felaktig eller bristande information, och h) andra i säkerhetshänseende relevanta omständigheter.
• Vidare föreslås att det tydliggörs i lag att det ska göras en samlad helhetsbedömning vid säkerhetsprövningen. Den samlade bedömningen ska innefatta en lojalitets-, pålitlighets- och sårbarhetsbedömning.

Överklagbarheten av säkerhetsbeslut och förfarandet vid säkerhetsprövningsärenden

• Utredningen föreslår att arbetstagare ska kunna överklaga negativa säkerhetsprövningsbeslut, samt att det inrättas en särskild nämnd med ansvar för sådana överprövningar.
• Hur en sådan prövning ska gå till är inte klart i skrivande stund. Utredningen har inte haft möjlighet att klarlägga dessa delar fullständigt och föreslår därför en fortsatt utredning. Utredningen anser även att det bör undersökas om andra grupper än arbetstagare, tex. arbetssökanden, bör ges en överklagandemöjlighet.
• Utredningen föreslår även att säkerhetsprövningsbeslut ska meddelas skriftligt och att det införs en motiveringsskyldighet vid säkerhetsprövningsbeslut som är till nackdel för den enskilde. Vissa undantag från motiveringsskyldigheten ska dock göras när det är påkallat med hänsyn till bland annat Sveriges säkerhet.

Avstängning av statligt anställda

• Slutligen föreslås nya regler som möjliggör avstängning av statligt anställda i två specifika fall. Avstängning av statligt anställda ska kunna ske om (i) en arbetstagare vid en säkerhetsprövning inte anses lämplig utifrån en säkerhetssynpunkt, (ii) under en skälig utredningstid, förutsatt att det framkommit omständigheter som kan leda till att arbetstagaren vid en omprövning inte längre bedöms lämplig utifrån säkerhetssynpunkt.
• Ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart och arbetstagaren ska behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden, om inte annat följer av kollektivavtal.

Reglerna föreslås träda i kraft 1 juni 2026.

Ni hittar utredningen i sin helhet här.

Setterwalls kommentar: Setterwalls välkomnar denna utredning. Regelverket kring säkerhetsprövningar har blivit alltmer aktuellt i takt med vår omvärldsutveckling. Processen vid säkerhetsprövningar behöver vara ändamålsenlig och tydlig samtidigt som förutsebarheten och enskildas rättssäkerhet måste värnas.

Det är viktigt att det framstår som klart hos såväl enskilda som verksamhetsutövare vad en säkerhetsprövning innebär och hur den ska genomföras. Utredningens förslag kommer förhoppningsvis bidra med en ökad tydlighet kring vilka förhållanden som ska ges betydelse vid den samlade bedömningen och hur processen i övrigt ska se ut.

Setterwalls kommer att följa det fortsatta arbetet med regelverket för säkerhetsprövningar. Vi ser i synnerhet framemot att följa utvecklingen av utredningens förslag avseende möjligheten att överklaga säkerhetsprövningsbeslut.