Status genomförande lönetransparensdirektivet

Lönetransparensdirektivet skulle ha genomförts i svensk rätt senast den 7 juni 2026. Som vi skrev om i vårt förra nyhetsbrev meddelade dock regeringen tidigare i våras att genomförandet av direktivet senareläggs. Regeringen verkade för en omförhandling av direktivet, men den 22 maj 2026 meddelade Europeiska kommissionen att man inte avser att inkludera lönetransparensdirektivet i något framtida omnibuspaket för regelförenkling eller i någon så kallad ”stop-the-clock”-åtgärd. Med andra ord är någon omförhandling inte aktuell. Detta innebär att det svenska lagstiftningsarbetet nu kommer att återupptas, men det råder fortfarande oklarhet kring när ett konkret lagstiftningsförslag kommer att presenteras. Att direktivet inte har införlivats i svensk rätt innebär dock inte att det helt saknar rättslig betydelse. Direktivet kan nämligen i vissa begränsade delar få direkt effekt för offentliga arbetsgivare. För privata arbetsgivare får direktivet emellertid ingen rättslig effekt förrän det har genomförts.

Även om oklarhet råder kring när direktivet kommer att genomföras i svensk rätt, pågår förberedelser alltjämt. I juni 2026 meddelade regeringen att Diskrimineringsombudsmannen (DO) fått i uppdrag att fortsatt vidta förberedande åtgärder, inklusive att genomföra främjandeinsatser avseende arbetsgivares lönekartläggningsarbete. Uppdraget syftar bland annat till att kartlägga hur arbetet med lönekartläggning bedrivs och identifiera vilket stöd arbetsgivare behöver inför implementeringen av direktivet.

Nya regler om arbetstillstånd

Sedan den 1 juni 2026 gäller nya regler för arbetstillstånd. Den främsta förändringen är ett nytt, utökat lönekrav som ersätter det tidigare villkoret om ”god försörjning”. Det nya lönekravet innebär att arbetstagare måste ha en lön motsvarande minst 90 procent av den i Sverige gällande medianlönen vid tidpunkten för ansökan. Baserat på dagens medianlön innebär det en lön på minst 33 390 kronor per månad, oavsett sysselsättningsgrad. Lönen ska dock fortfarande följa kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

De nya reglerna gäller alla som ansöker om nytt arbetstillstånd och som får beslut efter den 1 juni 2026. För de som ansöker om förlängning av ett befintligt arbetstillstånd gäller dock övergångsregler som innebär att den som ansöker under perioden mellan den 1 juni och den 1 december 2026 inte omfattas av det nya lönekravet.

Det finns även vissa undantag som gäller till exempel bristyrken inom vård, teknik och specialistyrken samt vissa nyutexaminerade, anställda på start-ups och personer som omfattas av massflyktsdirektivet. Utöver det nya lönekravet, införs även ett krav på att arbetstagare med arbetstillstånd som ska vistas i Sverige under högst ett år ska ha heltäckande sjukförsäkring.