Artikel | 17 november 2026

AD 2026 nr 48 – Förhandlingsskyldighet vid anlitande av bemanningsföretag

Responsive image

Ett bolag som bedriver varuhusverksamhet hyrde i tre dagar in arbetskraft från ett bemanningsföretag för att hantera en oväntad och ovanligt stor varuleverans. Parterna var överens om att situationen krävde ett skyndsamt förfarande och att det var lämpligt att anlita ett bemanningsföretag. Tvisten gällde om bolaget var skyldigt att förhandla, om bolaget hade påkallat förhandling, och i så fall om det gjorts i tid. Arbetsdomstolen fann att bolaget inte varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen, men att bolaget haft en skyldighet att påkalla förhandling enligt 38 § medbestämmandelagen. De kontakter som förekom efter inhyrningen kunde inte uppfattas som att bolaget påkallade förhandling. Bolaget ålades därför att betala allmänt skadestånd till förbundet.

Bakgrund

Bolaget är bundet av detaljhandelsavtalet i förhållande till Handelsanställdas förbund. Bolaget bedriver varuhusverksamhet i bland annat köpcentret Nordstan i Göteborg, där det fanns en lokal fackklubb. På eftermiddagen den 16 september 2024 fick varuhuschefen information om en ovanligt stor leverans dagen därpå som behövde transporteras bort från lastkajen snarast. Bolaget beslutade därför att hyra in personal från ett bemanningsföretag under perioden 17-19 september, utan att först genomföra en förhandling. Ett mail skickades den 19 september från varuhuschefen till klubbordföranden, där det föreslogs en avstämning under nästföljande vecka. Bolaget hade anlitat bemanningsföretaget vid flera tillfällen 2017 och 2018.

Förbundet gjorde gällande att bolaget varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen eftersom inhyrning av personal kan utgöra en viktigare förändring som den lokala klubben typiskt sett kan ha ett intresse att förhandla om. Och att förhandlingsskyldighet i vart fall förelegat enligt 38 § medbestämmandelagen och § 4 i detaljhandelsavtalet, då det i 38 § framgår att innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning utan att denne ska vara en arbetstagare, ska förhandling initieras med den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen. Förbundet menade att godkännandet som getts under 2018 saknade betydelse då det inte avsåg samma typ av situation, och då det passerat för lång tid. Förbundet vitsordade dock att det fanns synnerliga skäl för bolaget att fatta och verkställa beslutet innan förhandlingsskyldigheten fullgjorts, men menade att bolaget ändå var skyldigt att påkalla förhandling, och att så inte gjorts. Förbundet menade att det mail som skickats till klubbordföranden den 19 september inte var en förhandlingsframställan utan ett meddelande med information, och att det oavsett hade skickats för sent.

Arbetsgivarparterna bestred förhandlingsskyldighet enligt 11 §, och menade att det inte heller förelåg förhandlingsskyldighet enligt 38 § eftersom förbundet under 2018 godkänt att bolaget anlitar bemanningsföretaget som extraresurs i samband med stora varuleveranser. Arbetsgivarparterna gjorde också gällande att bolaget påkallat förhandling den 19 september, dels muntligen i ett samtal mellan varuhuschefen och klubbens vice ordförande, dels skriftligen genom ett mejl till klubbens ordförande. Anledningen till att man väntade till 19 september var för att klubbens ordförande och vice ordförande var på konferens 17-18 september.

Arbetsdomstolens bedömning

Arbetsdomstolen konstaterade inledningsvis att inhyrning av arbetskraft kan, men inte alltid behöver, omfattas av förhandlingsskyldigheten enligt 11 §. Enligt domstolen innebar den tillfälliga inhyrningen av ett fåtal personer under tre dagar för hantering av varor, som kommit med en enda oplanerad och ovanligt stor leverans, inte en sådan viktigare förändring av bolagets verksamhet. Bolaget var alltså inte förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen.

Arbetsdomstolen prövade därefter om bolaget varit förhandlingsskyldigt enligt 38 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen konstaterade att arbetsgivarparterna inte hade ifrågasatt att situationen i och för sig träffades av förhandlingsskyldigheten, men åberopade undantaget i 38 § andra stycket som avser åtgärder som i allt väsentligt motsvarar en åtgärd som tidigare godtagits av arbetstagarorganisationen. Arbetsdomstolen konstaterade att inhyrningstillfällena under 2018 visserligen avsåg inhyrning från bemanningsföretaget för bl.a. varuupplockning och påfyllning, men att det inte var möjligt att dra slutsatsen att det arbete som var aktuellt i september 2024 motsvarade det arbete som godkändes under 2018. Den tid som förlöpt utan att någon inhyrning av bemanningsföretaget var enligt domstolen alltför lång, och villkoren för arbetet kunde under denna tid ha ändrats. Undantaget var därför inte tillämpligt.

Därefter prövade domstolen om bolaget påkallat förhandling den 19 september. Enligt 16 § medbestämmandelagen kan en förhandlingsframställning vara muntlig, men oavsett form krävs att det tydligt framgår att det är fråga om en begäran om förhandling. Klubbens vice ordförande hade inte uppfattat samtalet med varuhuschefen som en begäran om förhandling, och hade hänvisat till ordföranden. Det fanns vid bolaget en etablerad ordning och en mall för förhandlingsframställningar som inte följts, och mejlets ordalydelse, där varuhuschefen föreslog att de skulle ”stämma av” saken nästa vecka, talade inte heller för att det var en begäran om förhandling. Arbetsdomstolen fann därför att de kontakter som förekom inte kunde uppfattas som att bolaget påkallade förhandling.

Bolaget hade därmed brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 38 § medbestämmandelagen och, eftersom § 4 i detaljhandelsavtalet kopplats till det regelverket, även mot detaljhandelsavtalet. Domstolen beaktade att det inte framkommit något som tydde på att förbundet skulle ha inlagt veto mot anlitandet av bemanningsföretaget, och det allmänna skadeståndet bestämdes därför till 50 000 kr, att jämföra med de 75 000 kr som förbundet yrkat.

Setterwalls kommentar

Av domen kan konstateras att en kortvarig inhyrning av ett fåtal personer inte behöver utgöra en viktigare förändring av verksamheten som behöver förhandlas enligt 11 §, men att skyldigheten enligt 38 § gäller ändå, oavsett åtgärdens omfattning. Domen visar också att undantaget för åtgärder som tidigare godtagits av den fackliga organisationen inte kan åberopas hur länge som helst. Vidare framgår att synnerliga skäl att fatta och verkställa ett beslut innan förhandling skett inte befriar arbetsgivaren från att över huvud taget påkalla förhandling. Av särskilt praktiskt intresse är Arbetsdomstolens bedömning av vad som utgör en förhandlingsframställning. Även om det inte finns några formkrav krävs att det tydligt framgår att det är fråga om en begäran om förhandling, och ett informerande mejl med förslag om en ”avstämning” uppfyller inte det kravet, i synnerhet inte när arbetsgivaren har en etablerad ordning för förhandlingsframställningar som inte har följts. Arbetsgivare som tvingas agera snabbt vid inhyrning bör därför se till att, så snart det är möjligt, göra en uttrycklig och tydlig förhandlingsframställning, gärna skriftligen och i enlighet med de rutiner som normalt tillämpas på arbetsplatsen. Att skadeståndet bestämdes till ett lägre belopp än det yrkade, med hänsyn till att förbundet inte skulle ha inlagt veto och var överens om att inhyrningen var lämplig, visar att sådana omständigheter kan påverka skadeståndets storlek, men inte frågan om förhandlingsskyldigheten har åsidosatts.

Läs hela rättsfallet här.

Kontakt:

Verksamhetsområde:

Arbetsrätt

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.