Ett steg närmare kriminalisering av utnyttjande eller röjande av teknisk företagshemlighet som har innehafts lagligen

Regeringen har i början av september 2025 lämnat över propositionen Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter till riksdagen. Ändringsförslag har tidigare aviserats genom utredning och lagrådsremiss, och nu har regeringen alltså föreslagit till riksdagen att förslaget ska bli lag. Syftet med ändringarna är att stärka skyddet för företagshemligheter, genom att kriminalisera vissa gärningar som idag endast kan leda till skadeståndsansvar enligt Lagen om företagshemligheter.

Den 4 september 2025 överlämnade regeringen propositionen Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter till riksdagen. Regeringen föreslår lagändringar vars syfte är att stärka skyddet för företagshemligheter genom ytterligare straffbestämmelser i Lagen om företagshemligheter.

Genom införandet av en ny bestämmelse – 26 a § – blir så kallat lovligt innehav, nämligen otillåtet agerande med företagshemligheter som man visserligen fick lov att inneha, kriminaliserat. För arbetsgivare innebär förändringen att även en anställd som har rätt att ta del av företagshemligheten inom ramen för sitt arbete kan dömas för brott om hemligheten utnyttjas eller röjs, vilket alltså inte är möjligt i dagsläget. I nuvarande ordning kan sådant agerande endast få konsekvensen att personen kan bli skyldig att ersätta eventuell skada som uppstår. Det nya brottet föreslås få rubriceringen olovligt utnyttjande eller olovligt röjande av teknisk företagshemlighet.

Det utvidgade straffansvaret ska dock enbart gälla tekniska företagshemligheter. För kommersiella företagshemligheter, exempelvis kundlistor eller affärsstrategier, kvarstår dagens ordning där obehöriga angrepp och nyttjande eller röjande av företagshemligheter endast kan leda till skadestånd. Regeringen motiverar avgränsningen med att tekniska företagshemligheter är särskilt betydelsefulla för innovation och teknisk utveckling, svenska bolags konkurrenskraft, och i fråga om skydd mot industrispionage från främmande makt.

Syftet med kriminaliseringen av utnyttjande eller röjande av teknisk företagshemlighet är att skapa ett mer heltäckande straffrättsligt skydd som ska bidra till bättre förutsättningar för företagande, teknisk utveckling och ökad konkurrenskraft. Ytterst ska ändringen motverka industrispionage mot svensk industri. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Setterwalls kommentar

Setterwalls följer utvecklingen på området och debatten kring företagshemligheter och industrispionage noga. Precis som flera remissinstanser välkomnar våra experter förslaget, och ser fram emot att få ytterligare ett verktyg att använda när vi bistår våra klienter i frågor kring företagshemligheter. Särskilt inom arbetsrätten är frågor kring företagshemligheter återkommande, och blir alltmer affärskritiska i en tid av ökad rörlighet på arbetsmarknaden och ökad oro i omvärlden. Vi bistår löpande våra klienter med att navigera regelverket och att arbeta förebyggande – exempelvis genom att se över policyer, sekretessklausuler och interna rutiner – för att säkerställa ett robust skydd för verksamhetskritiska företagshemligheter och annat konfidentiellt material. Mot bakgrund av att det inte (än) är kriminaliserat att utnyttja eller röja kommersiella företagshemligheter har arbetsgivare desto större anledning att säkerställa att de har ett adekvat skydd utifrån behoven i den egna verksamheten.