Fintech-nyheter – Betalningsutredningen har presenterat sitt betänkande

Take-aways – Setterwalls övergripande kommentarer

Betalningsutredningens betänkande är omfattande och gediget. Två av huvudpunkterna enligt oss är det utredningen skriver om statlig e-legitimation och en potentiell e-krona:

1. Utredningen bedömer att det är synnerligen angeläget att en statlig e-legitimation på högsta säkerhetsnivå införs så snart det är möjligt. Staten har enligt utredningen ett mycket viktigt ansvar att säkerställa att e-legitimationer är tillgängliga och säkra.
2. Utredningen ser i dagsläget inte tillräckligt starka skäl till att Riksbanken ger ut en e-krona. Utredningen menar dock att Riksbanken bör fortsätta att utvärdera förutsättningarna för att införa en e-krona för att möjliggöra ett införande inom rimlig tid för det fall riksdagen fattar ett sådant beslut.

Uppdraget

I december 2020 beslutade regeringen att utse en särskild utredare för att se över statens roll på betalningsmarknaden. Anna Kinberg Batra utsågs till särskild utredare.

Betalningsutredningen har bl.a. syftat till att:

• kartlägga hur betalningsmarknaden ser ut och hur den regleras samt bedöma hur den framtida betalningsmarknaden kommer att se ut med utgångspunkt i utvecklingen i Sverige och i andra länder.
• kartlägga rollfördelningen mellan staten och näringslivet på betalningsmarknaden och ta ställning till statens framtida roll på betalningsmarknaden.
• ta ställning till innebörden och behovet av att vissa betalningsmedel har ställning som lagliga betalningsmedel.
• ta ställning till behovet av att Riksbanken ger ut digitala centralbankspengar, s.k. e-kronor, och
• ta ställning till om författningsförslag eller andra åtgärder är nödvändiga och i förekommande fall föreslå sådana.

Initialt skulle Betalningsutredningen redovisa sitt förslag i november 2022, men efter ett tilläggsdirektiv i september 2022 förlängdes uppdraget till 31 mars 2023.

Vi är stolta för att ha getts möjlighet att bidra till utredningen med en rapport om regelverken som styr skyddet för betaldata på den svenska betalmarknaden.

Bakgrund till utredningen – en effektiv och säker betalningsmarknad

I utredningsdirektivet konstateras att ett väl fungerande system för att genomföra betalningar är en grundläggande förutsättning för samhällsekonomin och att staten spelar en central roll på betalningsmarknaden, främst genom Riksbanken.

För samhället är det centralt att betalningar går att genomföra effektivt och rättssäkert. Ett fungerande och tillgängligt betalningssystem är i det avseendet en helt nödvändig och grundläggande samhällsservice.  I och med den tekniska utvecklingen, främst genom digitaliseringen, har nya sätt att betala som tillhandahålls av privata aktörer vuxit fram i snabb takt på betalningsmarknaden.

Som utvecklingen ser ut på betalningsmarknaden kommer bl.a. dominansen av elektroniska betalningar i affärsbankspengar att öka. Utvecklingen leder till att användningen av kontanter minskar, vilket påverkar kontanters funktion som betalningsmedel.

Med hänsyn till den betydelse som möjligheten att genomföra betalningar har för såväl enskilda som ekonomin i stort, bör, enligt direktivet, de betalningsmedel som finns vara säkra och tillgängliga för hela befolkningen. Det centrala betalningssystemet är att anse som nationellt samhällsviktigt ur ett säkerhetsskyddsperspektiv.

Sammantaget finns det, enligt utredningsdirektivet, skäl att anta att statens roll på betalningsmarknaden måste utvecklas och omvärderas. Mot den bakgrunden finns det ett behov av att se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden.

Betalningsutredningens betänkande, några nedslag

Statens roll på betalningsmarknaden

Utredningen menar att alltför många saknar tillgång till både digitala och kontanta betalningar. Därför behöver staten ta ett större ansvar för att alla ska kunna göra betalningar. Staten bör i första hand enligt utredningen hjälpa fler att komma in på den digitala betalningsmarknaden. Staten behöver också enligt utredningen ta ett större ansvar för säkerheten i betalningsekosystemet. En starkare roll för staten innebär dock inte enligt utredningen att staten i ökad utsträckning ska tillhandahålla betaltjänster eller driva infrastruktur.

Allas möjligheter att betala och tillgången till betaltjänster

Utredningen föreslår att målet om tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser ska ersättas av ett teknikneutralt och framtidssäkert mål om att alla i Sverige ska ha möjlighet att göra betalningar till rimliga kostnader, oavsett betalningssätt.

Tillgång till betalkonto

Utredningen bedömer bl.a. att kreditinstitut eller filialer till utländska kreditinstitut i större utsträckning bör erbjuda betalkonto med ett mer begränsat tjänsteutbud än de grundläggande funktioner som stadgas i betaltjänstlagen, om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism i det enskilda fallet bedöms vara för hög, i stället för att vägra tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner.

Tillit och integritet på den digitala betalningsmarknaden

Utredningen menar att grundidentifiering av privatpersoners identitet är ett statligt ansvar. Utredningen bedömer därför att det är synnerligen angeläget att en statlig e-legitimation på högsta säkerhetsnivå införs så snart det är möjligt. Staten har enligt utredningen ett mycket viktigt ansvar att säkerställa att e-legitimationer är tillgängliga och säkra. Utredningen anser också att regeringen bör genomföra en översyn av tillsynsansvaret för e-legitimationer och betrodda tjänster för att uppnå en mer samlad, tydlig och ändamålsenlig tillsynsstruktur.

Utredningen anser också att regeringen eller den myndighet regeringen utser bör lämna tydlig vägledning kring bestämmelserna om finansiell sekretess utifrån ett modernt perspektiv och i förhållande till bl.a. EU:s dataskyddsregler.

Konkurrens i ekosystemet för betalningar

Utredningen menar att regeringen bör ge en myndighet i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av konkurrensen på betalningsmarknaden och vid behov föreslå åtgärder.

Betalningsinfrastrukturen i Sverige

Utredningen konstaterar att nuvarande lagstiftning i Sverige rörande clearing av betalningar är daterad och för principbaserad, vilket gör det svårt för Finansinspektionen att ställa tydliga krav i en tillståndsprocess och bedriva effektiv tillsyn. Lagstiftningen har inte heller uppdaterats i förhållande till globala standarder och reglering inom EU. Utredningen välkomnar förslaget till en ny lag för clearing och avveckling som riksdagen förväntas behandla hösten 2023.

Lagliga betalningsmedel

Utredningen föreslår bl.a. att en ny lag om betalningsmedel ska införas och att bestämmelsen i riksbankslagen om lagliga betalningsmedel ska överföras till den lagen. Den nya lagen föreslås också – i syfte att stärka den svenska kronans ställning – innehålla en bestämmelse om att en borgenär eller annan betalningsmottagare ska vara skyldig ta emot betalning i svenska kronor, om inte annat avtalats eller följer av lag. Utredningen föreslår också lagen ska innehålla en regel om att en borgenär eller annan betalningsmottagare ska vara skyldig att som betalning ta emot lagliga betalningsmedel, om inte annat avtalats eller följer av lag.

Kryptotillgångar

Utredningen bedömer att det finns potentiella risker för främst den finansiella stabiliteten men att dessa i dagsläget är begränsade. Eftersom kryptotillgångar omfattas av ett svagt konsumentskydd innebär det en hög risk för konsumenter som investerar i dessa. Utredningen bedömer att det är viktigt att kryptotillgångar omfattas av ett ändamålsenligt regelverk som motsvarar de specifika riskerna kryptotillgångar kan medföra för det finansiella systemet och det monetära systemet i stort. Nya regler bör enligt utredningen så långt det är möjligt förankras i principer och standarder som sätts på global nivå.

Behovet av en digital centralbanksvaluta i Sverige

Utredningen ser i dagsläget inte tillräckligt starka samhällsbehov av att Riksbanken ger ut en e-krona. Riksbanken bör dock fortsätta att utvärdera förutsättningarna för att införa en e-krona för att möjliggöra ett införande inom rimlig tid för det fall riksdagen fattar ett sådant beslut. Riksbanken bör därför återkomma med en framställning till riksdagen under år 2024 med en bedömning av om det finns tillräckliga skäl att införa en e-krona.

Ikraftträdande m.m.

Utredningens föreslår att de föreslagna nya lagarna och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 juli 2024. Förordningsändringar ska dock träda i kraft den 1 januari 2024.