För- och nackdelar med skiljeförfaranden

Många företag ställer sig frågan om ett skiljeförfarande är att föredra framför en process vid allmän domstol. Vad är egentligen fördelarna respektive nackdelarna med ett skiljeförfarande?  

Vad som utgör en för- eller nackdel för ett företag behöver inte innebära detsamma för ett annat. Tidsaspekten framhålls dock ofta som en fördel, självklart under förutsättningen att det inte finns omständigheter som gör att det är önskvärt med en utdragen process.

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (”SCC”) är det institut som administrerar flest skiljeförfaranden i Sverige. Av tvister som administrerats av SCC enligt reglerna om ett ordinärt förfarande under 2015 avgjordes 52 % inom 6-12 månader och 35 % inom 12-18 månader. I de övriga fallen tog det antingen mindre än 6 månader eller mellan 18-36 månader för att nå ett avgörande. De tvister som under 2015 handlagts enligt SCC:s regler om ett förenklat skiljeförfarande avgjordes snabbare. En process vid tingsrätt, som utgör första instans i allmän domstol, pågår ofta under 12-18 månader. Många gånger överklagas målen till nästa instans där processen fortsätter i ytterligare något eller några år.   

Möjligheten för parterna att överenskomma att skiljeförfarandet ska vara konfidentiellt är i många fall en betydande fördel. Sekretessen kan vara önskvärd av olika anledningar, exempelvis för att slippa den goodwill-förlust som en offentlig prövning vid domstol kan medföra.

Tillfället för parterna att själva utse de skiljemän som ska avgöra tvisten är också något som kan göra skiljeförfarandet mer fördelaktigt. Detta eftersom det bl.a. innebär att personer med särskild erfarenhet och kompetens som lämpar sig för den aktuella tvisten kan verka som skiljemän och avgöra tvisten.

En ytterligare omständighet som kan ses som fördelaktig är att parter i internationella skiljeförfaranden genom New York-konventionen har getts en utökad möjlighet att verkställa en utländsk skiljedom i jämförelse med vad som gäller för verkställighet av domar meddelade av allmän domstol.

En omständighet som kan utgöra såväl en fördel som en nackdel är att en skiljedom inte kan överklagas, i vart fall inte i sak. Detta bidrar till att tvisten oftast får ett slutligt avgörande snabbare än i en allmän domstol. En nackdel är emellertid att det därför saknas förutsättningar att få en skiljedom som är materiellt oriktig prövad i högre instans. Detta har under senare år lett till att antalet skiljedomar som klandras på formell grund ökat.

Kostnaderna för ett skiljeförfarande är i allmänhet större än kostnaderna för en domstolsprocess. Kostnaderna för en domstolsprocess begränsar sig till ombudsarvode och en mindre avgift för ingivande av stämningsansökan. I ett skiljeförfarande ska även arvode och ersättning för omkostnader betalas till skiljenämnden. Om skiljeförfarandet administreras av ett institut, såsom t.ex. SCC, tillkommer dessutom oftast en administrativ avgift. I såväl skiljeförfaranden som i allmän domstol är huvudregeln att det är den förlorande parten som får stå för samtliga kostnader för tvisten, både de egna och motpartens. Kostnadsfrågan är ofta något som får vägas mot de fördelar som följer med skiljeförfarandet.

Sammanfattningsvis finns det både för- och nackdelar med ett skiljeförfarande och det är därför viktigt att dessa övervägs vid varje enskilt tillfälle då ett avtal ska ingås och tvistelösningsform ska väljas.