Förändringar i lagen om skiljeförfarande

Genom förändringar som trädde i kraft den 1 mars i år moderniseras den drygt tjugo år gamla lagen om skiljeförfarande. Som en form av privat rättskipning bygger skiljeförfarande på principen om parternas rätt till självbestämmande och syftar till att snabbt och slutligt avgöra tvister utan insyn utifrån. Moderniseringen görs från lagstiftarens håll i syfte att säkra att skiljeförfarande förblir en effektiv och rättssäker form av tvistelösning som fortsätter att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige.

Setterwalls redogör här för de mest intressanta förändringarna i lagen.

Skiljemännens beslut om sin egen behörighet kan överprövas av hovrätten
Part kan nu få ett positivt behörighetsbeslut, om att skiljemännen funnit sig vara behöriga, överprövat i hovrätten redan under pågående skiljeförfarande istället för att vänta till eventuell klandertalan av skiljedomen. Möjligheten att få ett snabbt avgörande ökar när domstolsprövningen tidigareläggs och knyts närmare själva skiljeförfarandet. Sådan talan måste väckas inom 30 dagar från delgivning av beslutet.

Parallellt införs bestämmelser som förhindrar part att samtidigt vända sig till allmän domstol med fastställelsetalan om skiljemännens behörighet men det förutsätter en invändning från motparten.

Anpassning till flerparts- och avtalsförhållanden
Har skiljeförfarande påkallats mot flera motparter som inte kan enas om valet av skiljemän ska tingsrätten numera, efter ansökan av en motpart, utse skiljemän för alla parter. Flera skiljeförfaranden kan numera också handläggas gemensamt, t.ex. vid tvist om olika avtal, förutsatt att alla parter samtycker samt att det är till fördel för handläggningen och att samma skiljemän har utsetts. En gemensam handläggning innebär bl.a. att processmaterialet kan läggas fram en gång och bedömas samlat i ett sammanhang, vilket sparar både tid och kostnader för parter såväl som skiljemän.

Utseende av skiljenämnden
Om en skiljeman avgår eller inte kan fullfölja sitt uppdrag ska alltjämt tingsrätten utse ny skiljeman men numera med ändringen att domstolen ska utse den skiljeman som parten föreslår om inte särskilda skäl talar emot. Här är det av intresse vad part känt till eller borde ha känt till om omständigheten som föranlett skiljemannens avgång och om parten därigenom inte visat erforderlig omsorg i valet av skiljeman eller annars agerat i obstruerade syfte.

Har skiljemannens avgång berott på omständighet som uppstått efter att han valts ska, likt tidigare, en ny skiljeman inte utses av tingsrätten utan av parten själv.

Val av tillämplig materiell rätt
Skiljemännen ges uttryckligt mandat att bestämma vilken materiell rätt som ska tillämpas på tvistefrågorna om inte parterna själva enats om detta. Något formkrav för sådan partsöverenskommelse ställs inte upp i lagen, utan frågan får avgöras enligt allmänna avtalsrättsliga principer. Lagen lämnar inte heller några anvisningar för hur detta val ska göras, utan frågan har överlämnats åt skiljemännen att avgöra.

Förändringar i terminologin
Språkliga klargöranden (utan förändring i sak) görs också för att anpassa lagen till vad som anses vara internationellt vedertaget och förtydliga rättsläget för framförallt utländska aktörer. Bland annat anger lagen numera att en skiljeman ska vara opartisk och oberoende och termen platsen för skiljeförfarandet ersätts med sätet för skiljeförfarandet. Avskrivning av ett skiljeförfarande ska numera också ske genom beslut istället för skiljedom.

Krav på inverkan vid uppdragsöverskridande
Klandergrunden som avser uppdragsöverskridande kompletteras med ett inverkansrekvisit. Förändringen innebär att skiljemännen ska ha överskridit sitt uppdrag på ett sätt som sannolikt har inverkat på utgången av målet. På så vis ska en förlorande part förhindras att t.ex. angripa skiljedomen genom klandertalan trots insikten om att det i praktiken saknas förutsättningar för att vinna för att därigenom pressa motparten till en förlikning.

Förkortade klanderfrister
Klanderfristen förkortas från tre till två månader. Ändringen avviker från vad som gäller i de andra nordiska länderna och i UNCITRAL:s modellag och innebär att parterna får kortare tid att analysera skiljedomen, besluta om och förbereda en klandertalan. Tidsfristen för att angripa ett avgörande beträffande ersättning till skiljemännen förkortas också.

Prövningstillstånd införs i Högsta domstolen
Prövningstillstånd krävs nu i Högsta domstolen i klandermål jämte det tidigare kravet på tillstånd från hovrätten som alltjämt gäller. Med ändringen avses inte att färre mål ska bli prövade i Högsta domstolen, utan endast att domstolen ska ges möjlighet avgränsa sin prövning till viss prejudikatfråga eller del av målet.

Möjlighet att använda engelska i klandermål
Skriftväxling och skriftlig bevisning har sedan tidigare kunnat ges in på engelska men det är nu också möjligt att ta upp muntlig bevisning på engelska i klandermål och mål avseende talan om ändring av skiljedom och överklagande av skiljenämndens positiva behörighetsbeslut. Bara i undantagsfall får detta ske mot motpartens bestridande, såvida inte invändningen görs i obstruerande eller annars otillbörligt syfte.

Ändringen sparar tid och kostnader i de många fall där skiljeförfarandet förs på engelska. Möjligheten att tillåta engelskan som rättegångsspråk har avfärdats med hänvisning till bl.a. kraven på offentlighet och insyn i domstolsprocessen.

Föreslagna ändringar som inte finns med
Bland utredningens förslag som inte kom med i de slutliga lagändringarna fanns bl.a.  att låta klandermål handläggas enligt reglerna för klagan över domvilla med en huvudsaklig skriftlig handläggning samt att samla alla klandermål och mål om talan om ändring av skiljedom till Svea hovrätt och inte minst förslaget att grunder inte skulle behöva åberopas, utan att det skulle räcka med att part ”hänförde sig” till dem.

Setterwalls kommentar
Sverige har länge haft en framskjuten placering vad gäller internationell tvistelösning som blivit en viktig tjänsteexport och bidrar till bilden av Sverige internationellt som ett neutralt, säkert och konkurrenskraftigt land i internationella affärssammanhang. Mycket har dock hänt sedan den då nya lagen om skiljeförfarande tillkom för drygt tjugo år sedan. Moderniseringen av lagen har i många avseenden gjorts av lagstiftaren i syfte att stärka förutsättningarna för att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska utgöra en effektiv och snabb men alltjämt rättssäker form av privat tvistelösning utan insyn utifrån. Lagens terminologi anpassas även i flera delar till vad som får anses vara internationellt vedertaget för att råda bot på den osäkerhet som tidigare funnits bland utländska aktörer. Genom förändringarna önskar man från lagstiftningshåll också öka Sveriges konkurrenskraft som skiljedomsland för att också fortsättningsvis kunna attrahera internationella skiljeförfaranden på en alltmer konkurrensutsatt marknad.

Setterwalls konstaterar av nämnda skäl att ändringarna är välkomna och följer utvecklingen i praxis.

Välkommen att läsa mer om förändringarna i lagen här, och kontakta oss om ni vill veta mer om hur Setterwalls kan hjälpa er.