Hovrätten för Västra Sveriges dom 3 januari 2025 (Mål Nr B 1478-24) – Arbetsmiljöbrott och vållande till annans död

En allvarlig arbetsplatsolycka resulterade i att en anställd omkom efter att ha klämts under ett släp som lyftes med en kranbil. Hovrätten för Västra Sverige fastställde tingsrättens dom, där en anställd dömdes för vållande till annans död och två bolagsföreträdare dömdes för arbetsmiljöbrott. Rättsfallet belyser arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och de allvarliga konsekvenser som kan följa av brister i säkerhetsarbetet för såväl anställda som arbetsgivare.

Sommaren 2021 genomförde ett företag inom relining av avloppsledningar ett arbetsmoment som innefattade lyft av ett släp med en kranbil. Under lyftet brast de lyftredskap som användes, vilket resulterade i att släpet föll och en anställd omkom. Åklagaren väckte åtal mot en anställd för vållande till annans död samt mot bolagets VD och vice VD för arbetsmiljöbrott (båda även styrelseledamöter). Dessutom yrkade åklagaren att företaget skulle betala en företagsbot för brott begångna i näringsverksamheten. De åtalade invände att de inte hade agerat vårdslöst och att det saknades orsakssamband mellan deras handlingar och dödsfallet.

Av arbetsmiljölagen följer att arbetsgivaren har ett långtgående ansvar att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Detta inkluderar att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Den som genom uppsåt eller oaktsamhet brister i detta ansvar och därigenom vållar annans död kan dömas för arbetsmiljöbrott.

Hovrätten delade tingsrättens bedömning att kranbilsföraren agerade oaktsamt genom att utföra lyftet utan kranförarutbildning och utan att kranen omfattades av körtillståndet. Han samrådde inte med den ansvariga platschefen och, trots att lyftet var utanför hans behörighet, kontrollerade han inte detta med någon innan han genomförde lyftet. Domstolen ansåg att han borde ha insett risken för en olycka om lyftet inte utfördes korrekt. Han dömdes därför för vållande till annans död.

Vidare konstaterade domstolen att bolagets VD och vice VD, i egenskap av bolagets företrädare, hade av oaktsamhet åsidosatt sina arbetsmiljöskyldigheter. De anställda saknade tillräcklig teoretisk och praktisk kunskap för att genomföra lyften på ett säkert sätt, och arbetet var inte organiserat på ett sätt som tydliggjorde vem som hade det yttersta ansvaret för säkerheten eller för att genomföra de nödvändiga bedömningarna inför lyften. Domstolen ansåg att dessa brister hade ett direkt samband med dödsfallet och att det hade kunnat undvikas om arbetet planerats och övervakats enligt arbetsmiljölagens krav. De båda företrädarna dömdes därför för arbetsmiljöbrott. Eftersom brotten begicks inom företagets verksamhet, utdömdes även en företagsbot på 1 000 000 kr.

Sammanfattningsvis fann domstolen att kranbilsföraren agerat oaktsamt genom att utföra lyftet utan rätt utbildning och utrustning, vilket ledde till en kollegas död. Bolagets VD och vice VD hade av oaktsamhet åsidosatt sitt arbetsmiljöansvar genom bristande planering och organisation, vilket hade ett direkt samband med olyckan och dödsfallet.

Setterwalls kommentar: Rättsfallet är intressant eftersom det belyser vikten av att som arbetsgivare systematiskt planera och kontrollera arbetsmiljön för att förebygga olyckor. Det visar även på betydelsen av att ha en organisation där det är tydligt vem som bär ansvaret i arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att skapa en trygg arbetsmiljö och att alla arbetsmoment genomförs på rätt sätt. Detta innebär att arbetsgivaren måste vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de anställda får rätt utbildning och instruktioner för att utföra arbetet säkert. I det här fallet brast både utbildningen och riskbedömningen, vilket ledde till en tragisk olycka.