AD 2022 nr 49 – saklig grund för uppsägning saknades, trots att anställd tackat nej till omplaceringserbjudande

Arbetsdomstolen meddelade i en ny dom, (AD 2022 nr 49), att det inte förelåg saklig grund för uppsägning av en anställd inom Polismyndigheten som förlorat sin placering i säkerhetsklass 3. Enligt Arbetsdomstolen hade myndigheten att visa att den anställde inte var pålitlig ur säkerhetssynpunkt och att den anställde avböjt ett skäligt erbjudande om annat arbete. Lyckades myndigheten med detta så förelåg det saklig grund för uppsägning. Om myndigheten däremot inte lyckades med detta så förelåg det inte, oberoende av omplaceringserbjudandet, saklig grund för uppsägning.

Målet handlade om en anställd som hade arbetat på Polismyndigheten i flera år. Anställningen var placerad i säkerhetsklass 3. Polismyndigheten beslutade, efter att en ny säkerhetsprövning genomförts, att den anställde inte längre kunde arbeta i en säkerhetsklassad anställning. Till stöd för detta fanns påståenden om att den anställde umgåtts med personer som haft kopplingar till det kriminella nätverket Hells Angels. Därutöver hade den anställde brustit i att medverka i och lämnat felaktiga uppgifter vid de säkerhetssamtal som genomförts samt gjort otillåtna dataslagningar.

Beslut om att stänga av den anställde från arbetet, med lön, fattades och den anställde fick senare ett erbjudande om omplacering till polismuseet i Stockholm, vilket den anställde tackade nej till. Därefter underrättades den anställde om att Polismyndigheten avsåg att säga upp den anställde och uppsägningen gjordes en tid efter det.

Arbetsdomstolen hade bland annat att bedöma om uppsägningen var sakligt grundad, om det rört sig om en otillåten avstängning och om Polismyndigheten hade fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt MBL.

Sammanfattningsvis fann domstolen att det inte var styrkt att den anställde umgåtts med personer kopplade till Hells Angels, att den anställde gjort otillåtna dataslagningar eller att den anställde lämnat felaktiga uppgifter vid säkerhetssamtalen. Det fanns därmed inte saklig grund för uppsägningen. Uppsägningen ogiltigförklarades och staten förpliktigades att betala ett allmänt skadestånd.

Setterwalls kommentar

Avgörandet är av särskilt intresse för arbetsgivare som har verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen eller av annan anledning har anställda som ska placeras i säkerhetsklass och som blir föremål för säkerhetsprövningar. Det finns redan en hel del praxis från Arbetsdomstolen i fråga om möjligheten att skilja en anställd från sin anställning till följd av ett säkerhetsbeslut. Det senaste avgörandet bekräftar tidigare praxis.

Under de aktuella omständigheterna var beslutet om att ta bort säkerhetsklassningen av den anställde inte i sig tillräckligt för uppsägning. Det har ålegat arbetsgivaren att visa de faktiska omständigheter som låg till grund för att säkerhetsklassningen återkallades.

Återkommande genom domen är att Arbetsdomstolen konstaterar att ingen bevisning till stöd för myndighetens påståenden har förebringats och att påståendena således inte är styrkta. Polismyndigheten försökte förklara frånvaron av detaljer och bevisning med att det ur sekretesshänseende inte var möjligt att dela all information avseende bl.a. hur myndigheten fått kännedom om de påstådda kontakterna mellan den anställde och personer kopplade till Hells Angels. En invändning som Arbetsdomstolen alltså inte tog någon särskild hänsyn till.

Rättsfallet bekräftar återigen vikten av att som arbetsgivare kunna visa de omständigheter som ligger till grund för att den anställde skiljts från sin anställning. Det går inte att nog trycka på hur väsentligt det är att dokumentera omständigheter och händelser av betydelse.