Sveriges FDI-regelverk – Skyldigheter för svenska och utländska investerare

Intresset för utländska företag och makter att investera och skapa sig inflytande i EU har länge varit högt. Även Sverige har under lång tid varit en attraktiv destination för utländska investerare, mycket tack vare landets ständigt frihandelsförespråkande agenda. Under 2022 nådde Sverige sitt hittills högsta investerarintresse och slog nytt rekord för utländska direktinvesteringar med 512 miljarder kronor. Siffran utgör nästan en trefaldig ökning från året innan. Utländska tillgångar är fördelade mellan tjänstesektorn (66 procent) och tillverkningsindustrin (34 procent).

Det finns många bevisade fördelar med utländska direktinvesteringar. I takt med det stigande intresset för utländska investerare att göra affärer i EU har dock även tankarna kring behovet att skydda diverse nationella intressen ökat. Den politiska diskursen kring skyddsbehovet ökade starkt under covid-19-pandemin. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 och de ekonomiska svängningarna som följde av västvärldens sanktioner mot Ryssland satte ytterligare fart på den redan högaktuella frågan om nationell motståndskraft och autonomi.

Säkerhetspolisen bedömde i början av 2023 att säkerhetsläget i Europa allvarligt har försämrats under 2022. Som anledningar nämns, utöver spänningarna mellan Ryssland och västvärlden, Kina och Irans systematiska spionage och teknikanskaffning. Försämringen har, tillsammans med den svårbedömda omvärldsutvecklingen i stort, en direkt negativ påverkan på Sverige. 

Det spända geopolitiska och ekonomiska världsläget har föranlett många länder att introducera nya eller anpassa existerande regelverk i syfte att förstärka skyddet av nationella intressen. I denna artikelserie fördjupar vi oss i tre centrala regelverk för svenska företag med skyddsvärd verksamhet och ser till deras innebörd vid transaktioner.

I denna andra artikel behandlas det kommande svenska granskningssystemet för utländska direktinvesteringar (FDI). I del ett behandlades den redan gällande svenska säkerhetsskyddslagen (2018:585). I del tre kommer EU:s förordning om utländska subventioner (FSR) att behandlas.

En kort historik av granskningssystem för utländska direktinvesteringar
Frågan om utländska direktinvesteringar (Foreign Direct Investments, ”FDI”) har en nära koppling till politiken. Anledningen till detta är att FDI är ett mycket viktigt finansieringsverktyg i den internationella handeln. Fria kapitalflöden över landsgränser brukar förespråkas av ekonomer eftersom det möjliggör för företagen som står bakom kapitalet att söka den högsta avkastningen, vilket kan främja länders konkurrenskraft.

Det finns betydande bevis för att FDI gynnar länderna dit kapitalet flyttas. För mindre ekonomier kan inflödet av FDI, utöver det rena kapitaltillskottet, även bidra med ökad produktivitet och innovation genom att kunskap och teknologi utbyts. För större ekonomier kan ett betydande inflöde av FDI signalera att värdlandet är en attraktiv destination för företag. Trots detta bör de positiva effekterna av FDI vägas noggrant och realistiskt mot deras eventuella nackdelar.

EU har länge haft ett av världens öppnaste investeringssystem. Detta har lett till att många utländska företag, däribland statsägda aktörer, skaffat sig ett inflytande i EU genom FDI. Samtidigt har dessa investerares ursprungsländer ofta upprätthållit betydande investeringshinder för investerare från EU. Över åren har oron över detta ensidiga handelsutbyte ökat inom EU.

Intresset för FDI sköt i höjden under covid-19-pandemin då den europeiska industrin var i en särskilt pressad ekonomisk situation. Många EU-medlemsstater – vissa mer än andra – såg plötsligt ett starkt behov av att kunna förhindra utländska förvärv av strategiska nationella (och europeiska) tillgångar som skulle kunna hota säkerheten eller den allmänna ordningen om de fritt tilläts. Lösningen blev att införa eller utvidga befintliga regler för granskning av utländska direktinvesteringar.

Det politiska trycket i lagstiftningsdiskussionerna om FDI under pandemin påminde i viss mån om dialogen som fördes i EU under 2010-talet om den europeiska industrins motståndskraft och plats på den globala spelplanen. Diskussionerna avklingade efter 2019 när EU-kommissionen till Tysklands och Frankrikes stora besvikelse blockerade koncentrationen mellan Siemens och Alstom, vilket skulle skapat vad vissa kallade Europas första ”Champion”. En betydande skillnad är dock att diskussionerna kring vikten av FDI-granskning fördes från en annan utgångspunkt – att Europa behövde skyddas mot hotet utifrån.

År 2019 publicerades EU:s FDI-förordning (2019/452) som skapade en rättslig ram för granskningen av utländska direktinvesteringar i EU. Förordningen, som tillämpas sedan den 11 oktober 2020, möjliggjorde för EU-medlemsstater att utforma sina egna granskningssystem för att skydda nationell säkerhet och allmän ordning. Många agerade snabbt. Vid utgången av 2023 verkar det som att 23 EU-medlemsstater kommer ha infört en granskningsmekanism för utländska direktinvesteringar i en eller annan form, jämfört med 12 medlemsstater år 2017.[1]

2017                                                          2023

Mörkblått signalerar jurisdiktioner med FDI-regelverk. Ljusblått signalerar jurisdiktioner där regelverk förväntas introduceras inom kort. Orange signalerar jurisdiktioner där lagstiftningsarbetet påbörjats.

I korta drag kan sägas att granskningssystem för utländska direktinvesteringar möjliggör för nationella myndigheter att kontrollera möjliga risker när utländska aktörer förvärvar inflytande i företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. När det behövs för att skydda nationell säkerhet har dessa myndigheter rätt att begränsa eller förbjuda investeringar.

Granskningen av utländska direktinvesteringar är fråga av en nationell karaktär. Varje medlemsstat inrättar och tillämpar således sin egen lagstiftning för att granska utländska investeringar utifrån nationella säkerhetsöverväganden, vilket motiveras inte minst av att säkerhetsintressen kan skilja sig åt länder emellan.

Det svenska FDI-regelverket
Sverige har i dagsläget ännu inte ett heltäckande regelverk som möjliggör för en tillsynsmyndighet att förhindra potentiellt skadliga investeringar i skyddsvärda svenska företag. Ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar kommer dock att träda i kraft den 1 december 2023 (”FDI-regelverket”). Sverige är en av de sista medlemsstaterna i EU att införa ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar.

FDI-regelverket syftar enligt nuvarande lagförslag till att hindra utländska direktinvesteringar i svensk ”skyddsvärd verksamhet” som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.

Med ”utländsk direktinvestering” avses i lagförslaget investeringar som görs av fysiska personer med medborgarskap eller juridiska personer med säte i en stat utanför EU. Därtill kommer alla juridiska personer som direkt eller indirekt ägs eller kontrolleras av en stat utanför EU, eller av en juridisk person med säte i en stat utanför EU eller av en fysisk person med medborgarskap i en sådan stat. Den juridiska eller fysiska personen som utför transaktionen ansvarar i allmänhet för transaktionsanmälan.

FDI-regelverket avser att kontrollera investeringar som etablerar eller upprätthåller varaktiga förbindelser mellan investeraren och det företag för vilket kapitalet görs tillgängligt. I realiteten innefattar detta alla investeringar som möjliggör ett faktiskt deltagande i ledningen eller inflytande i ett företag som bedriver skyddsvärd ekonomisk verksamhet. När sådana investeringar överstiger lagens procentuella tröskelvärden måste de anmälas till tillsynsmyndigheten (se mer nedan under rubriken ”Skyldigheter för investerare och verksamhetsutövare”). Av detta följer bland annat att en investering i ett moderbolag som har ett dotterbolag med säte i Sverige som bedriver skyddsvärd verksamhet ska anmälas. Att en investering direkt i det skyddsvärda dotterbolaget behöver anmälas säger sig självt.

Regelverket är avsett att gälla för i princip alla de vanligaste företagsformerna som har sitt säte i Sverige, det vill säga aktiebolag, europabolag, handelsbolag, ekonomisk förening, stiftelse, ett enkelt bolag eller som enskild näringsverksamhet.

Skyddsvärd verksamhet i Sverige
FDI-regelverket listar följande verksamheter som skyddsvärda i Sverige:

Samhällsviktig verksamhet
FDI-regelverket ska omfatta investeringar i företag som bedriver samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet definieras som verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (”MSB”) har tagit fram verkställighetsföreskrifter som preciserar detta. MSB:s förslag till föreskrifter, som i skrivande stund är på remiss och därför kan komma att anpassas, anser att följande verksamheter bör vara samhällsviktiga i Sverige:

• Utvinning av mineral
• Tillverkning
• Försörjning av el, gas, värme och kyla
• Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering
• Byggverksamhet
• Handel
• Transport och magasinering
• Hotell- och restaurangverksamhet
• Informations- och kommunikationsverksamhet
• Finans- och försäkringsverksamhet
• Fastighetsverksamhet
• Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
• Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster
• Utbildning
• Vård och omsorg; sociala tjänster

MSB gör bedömningen att cirka 1,3 miljoner företag kan komma att omfattas av dessa ramar. Av dessa har cirka 1,2 miljoner företag färre än 5 anställda. Genom att undanta dessa kvarstår ändock drygt 100 000 företag som skulle kunna beröras av anmälnings- och upplysningskraven i lagen i det fall företaget förvärvas.

I föreskrifterna finns en generell omsättningströskel som kräver att företag har en omsättning som överstiger 5 miljoner kr för att en prövning ska komma i fråga. I MSB:s förslag till föreskrifter har vissa verksamheter en högre omsättningströskel, medan andra verksamheter inte planeras ha någon omsättningströskel alls, vilket innebär att investeringar i dessa särskilda sektorer helt kommer att sakna en safe-harbour. Verksamheter med högre omsättningströskel är bland annat produktion, förädling och handel med livsmedel.

Säkerhetskänslig verksamhet
FDI-regelverket ska omfatta investeringar i företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585). Vad som är skyddsvärt enligt säkerhetsskyddslagen är en komplex fråga av föränderlig natur. Av förarbetena till säkerhetsskyddslagen följer att lagens skyddsobjekt – ”Sveriges säkerhet” – innefattar både verksamhet av grundläggande betydelse för Sverige, så som militären eller den civila infrastrukturen, och samhällsviktig verksamhet, så som försörjningssäkerhet avseende energi, vatten och livsmedel.

FDI-regelverket och säkerhetsskyddslagen har således ett delvis överlappande tillämpningsområde. Båda regelverk omfattar säkerhetskänslig verksamhet och i olika utsträckning även samhällsviktig verksamhet. Säkerhetsskyddslagens tillämpningsområde är dock begränsat till verksamheter som har betydelse för ”Sveriges säkerhet”. FDI-regelverkets tillämpningsområde är vidare än så och omfattar därtill också ”allmän ordning” och ”allmän säkerhet” i Sverige.

För verksamhetsutövare och investerare kan detta överlapp få uppenbara konsekvenser, då regelverken kommer att tillämpas parallellt för vissa överlåtelser av och investeringar i säkerhetskänsliga verksamheter. (Se mer nedan under rubriken ”Parallell tillämpning”.)

Av MSB:s utredning framgår inte på vilka grunder som verksamhetstyperna i föreskrifterna har valts ut. Av detta följer att det inte går att dra några slutsatser avseende vilka samhällsviktiga verksamheter som omfattas av säkerhetsskyddslagens snävare tillämpningsområde. Det som ligger till grund för tillsynsmyndigheternas bedömning är ytterst vilka skadekonsekvenser en antagonistisk handling mot verksamheten skulle kunna medföra på nationell nivå.

Verksamhet som rör kritiska råvaror eller andra kritiska insatsvaror
FDI-regelverket ska omfatta investeringar i företag som bedriver verksamhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer råvaror som är kritiska för EU eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning. Regeringens lista över kritiska råvaror insatsvaror omfattar bland annat järn, kalksten och koppar. Listan finns att tillgå i sin helhet i bilaga 1 till förordning om granskning av utländska direktinvesteringar (SFS 2023:624).

Verksamhet som behandlar känsliga personuppgifter och lokaliseringsuppgifter
FDI-regelverket ska omfatta investeringar i företag som i stor omfattning behandlar känsliga personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning (2016/679) eller lokaliseringsuppgifter enligt lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation. Med behandling avses bland annat att samla in, registrera, lagra och bearbeta sådana uppgifter.

Vid bedömningen av vad som utgör stor omfattning ska särskild hänsyn tas till antalet berörda registrerade, mängden uppgifter och de olika typer av uppgifter som behandlas. Vid bedömningen ska hänsyn även tas till uppgiftsbehandlingens längd eller varaktighet och behandlingens geografiska räckvidd. Som exempel på behandling i stor omfattning ges telefon- eller internettjänstleverantörers behandling av uppgifter om anslutna telefoners eller datorers position.

Verksamhet som rör krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
FDI-regelverket ska omfatta investeringar i företag som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel eller tillhandahåller tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel.

FDI-regelverket ska också omfatta investeringar i företag som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter med dubbla användningsområden enligt EU:s PDA-förordning (2021/821) eller tillhandahåller tekniskt bistånd för sådana produkter.

Verksamhet som rör framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi
FDI-regelverket ska omfatta investeringar i företag som bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter eller teknik eller som har förmåga att tillverka eller utveckla produkter eller utveckla teknik inom framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi.

Likt MSB:s föreskrifter avseende samhällsviktig verksamhet har Inspektionen för strategiska produkter (”ISP”) tagit fram ett förslag till föreskrifter för framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi. Enligt förslaget ska följande teknologier anses vara skyddsvärda:

• Kärnmaterial, anläggningar och utrustning
• Särskilda material och därtill hörande utrustning
• Materialbearbetning
• Elektronik
• Navigation och avionik
• Flyg, rymd och framdrivning
• Övriga AI-algoritmer samt militära maskininlärningsalgoritmer

Skyldigheter för investerare och verksamhetsutövare
Enligt FDI-regelverket kommer den som direkt eller indirekt vill investera i skyddsvärd verksamhet under vissa omständigheter att behöva anmäla investeringen till granskningsmyndigheten, ISP, innan den genomförs. En sådan anmälan måste ske om investeraren, någon i dennes ägarstruktur eller någon för vars räkning investeraren handlar, genom investeringen överstiger någon av trösklarna 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 procent av rösterna i målbolaget. En anmälan måste även ske om investeringen på annat sätt skulle ge möjlighet till direkt eller indirekt inflytande i ledningen av målbolaget. ISP har även möjligheten att initiera granskningar på eget initiativ i situationer där en anmälningsplikt inte har utlösts.

Detta innebär att flera på varandra följande investeringar i samma målbolag behöver anmälas till ISP varje gång som en tröskel överskrids. Ett undantag finns för förvärv av aktier vid nyemission som förvärvas med företrädesrätt i förhållande till det antal aktier investeraren äger sedan tidigare.

FDI-regelverket inkluderar både så kallade ”greenfield investments” (investeringar i form av nyetableringar) och ”brownfield investments” (investeringar genom förvärv av befintliga tillgångar). Således omfattas även investeringar i nybildade bolag och lagerbolag av regelverket om bolaget ska bedriva skyddsvärd verksamhet. Detta kommer att föranleda svåra gränsdragningsavvägningar för investerare och projektutvecklare att ta hänsyn till.

Verksamhetsutövare av skyddsvärda verksamheter måste upplysa potentiella investerare om FDI-regelverkets tillämplighet på deras verksamhet innan en investering sker. Vid investeringar i skyddsvärd verksamhet som överskrider lagens tröskelvärden kommer regelverket således innebära en upplysningsplikt för verksamhetsutövare gentemot investeraren och en anmälningsplikt för investeraren gentemot ISP.

Anmälningsprocessen till ISP
Anmälningsprocessen i FDI-regelverket är utformad som ett tvåstegsförfarande med konkurrenslagen (2008:579) som förebild och kommer i stort sett att spegla processen för koncentrationsanmälningar till konkurrensverket.

ISP ska inom 25 arbetsdagar från fullständig anmälan (”Fas 1”) besluta antingen att lämna investeringen utan åtgärd eller att inleda en fördjupad granskning (”Fas 2”). Om ISP inleder Fas 2 behöver myndigheten besluta om att godkänna investeringen, om nödvändigt vid åtaganden, eller förbjuda den inom tre månader. I särskilda fall kan detta tidsfönster förlängas till sex månader.

Varje investering i skyddsvärd verksamhet som överskrider trösklarna kommer att behöva anmälas till tillsynsmyndigheten. Detta innefattar även rent inhemska investeringar, det vill säga investeringar i skyddsvärda företag som görs av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap som har för avsikt att genomföra investeringen för egen räkning. Detsamma bör även gälla för investeringar av juridiska personer som ägs eller kontrolleras endast av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap och som inte handlar till förmån för någon annan. Motsvarande bedömningar bör även göras avseende fysiska personer som endast är medborgare i andra länder inom EU.

Motiveringen till varför inhemska investerare inte undantas från anmälningsskyldigheten är att dessa annars skulle kunna agera som bulvaner för utländska investerare med skadliga intressen för Sveriges säkerhet. Även om ambitionen med en så bred räckvidd är god och måhända oundviklig i dagsläget, innebär regelverket ändå en anmärkningsvärd påfrestning för svenska investerare.

Lagstiftaren förutser att majoriteten av anmälningarna kommer att vara inhemska eller intra-europeiska och därigenom sorteras ut i Fas 1. Även i andra fall ska dock anmälningar kunna lämnas utan åtgärd i Fas 1 om det är fråga om en utländsk direktinvestering som inte bedöms vara förenad med risker. Vilka ärenden som kommer att kunna avslutas i Fas 1 utan mer ingående utredningsåtgärder kommer dock alltid att bero på omständigheterna i det enskilda fallet och enbart svenskt medborgarskap eller ägande är därför ingen garanti till framgång.

Lagstiftaren har valt att inte införa några särskilda bestämmelser om vilken dokumentation som kommer att begäras in av ISP vid en anmälan. Det är därför ännu inte helt klart vad som kommer att krävas av investerare och hur betungande detta krav kommer att vara. Någon möjlighet till förhandsbesked kommer inte att finnas.

Sanktioner
Regelverket kommer att gälla för transaktioner som ”stängs” från och med den 1 december 2023. Anmälningspliktiga investeringar med closing på eller efter den 1 december får inte slutföras förrän de lämnats utan åtgärd eller godkänts av ISP.

Brott mot skyldigheterna i regelverket kan komma att bli mycket kostsamma. ISP har mandat att besluta om sanktionsavgifter på upp till 100 miljoner kronor (ca. 9 miljoner euro). Därtill kommer att ISP under vissa omständigheter kan få transaktioner som borde ha anmälts men inte anmäldes att återgå. Detta gäller dock inte för förvärv på vissa reglerade marknader enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Parallell tillämpning
FDI-regelverket och säkerhetsskyddslagen kommer att tillämpas parallellt för överlåtelser av och investeringar i säkerhetskänsliga verksamheter. Från och med den 1 december 2023 då FDI-regelverket träder i kraft kommer det därför att finnas situationer när en transaktion måste föregås av ett samrådsförfarande enligt säkerhetsskyddslagen och ett anmälningsförfarande enligt FDI-regelverket – till separata myndigheter. Detta kommer att få stor betydelse för tidsplaneringen och avtalsförhandlingar om köpeskilling och garantiåtaganden i de transaktioner som omfattas. Transaktioner kommer onekligen att behöva planeras bättre för att undvika att flaskhalsar uppstår.

Säkerhetsskyddslagen trädde i kraft i Sverige 1996. Sedan dess har regelverket sett flera omarbetningar och anpassningar för att möta det rådande världslägets utmaningar. De senaste omfattande ändringarna skedde i december 2021, då lagstiftningen anpassades i ljuset av bland annat covid-19-pandemin. Sedan dess måste verksamhetsutövare som avser överlåta hela eller någon del av säkerhetskänslig verksamhet eller egendom innan överlåtelsen genomföra:

1. En särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning, samt
2. Ett samråd med den ansvariga tillsynsmyndigheten.

Likt FDI-regelverkets upplägg får tillsynsmyndigheter enligt säkerhetsskyddslagen besluta att begränsa eller förbjuda överlåtelser som vore olämpliga från säkerhetsskyddssynpunkt.

Setterwalls kommentar
Inom kort kommer det svenska FDI-regelverket att införas. Lagförslagets ramar är både breda (10 procent av rösterna i ett bolag är en låg tröskel) och vaga (vilka verksamheter omfattas egentligen av respektive punkt?). Innan FDI-regelverket trätt i kraft är det därför svårt att dra någon annan slutsats än att regelverket riskerar att tillämpas i ett stort antal transaktioner och därmed bli aktuellt för ett stort antal investerare och verksamhetsutövare i Sverige.

För att illustrera detta kan ytterligare en referens göras till konkurrenslagen, som i regel kräver att företagsförvärv måste anmälas om förvärvarens och målbolagets gemensamma omsättning i Sverige överstiger en miljard kronor och båda företag haft en omsättning i Sverige som överstiger 200 miljoner kronor. Det är uppenbart att tröskeln på 10 procent av rösterna i ett bolag – i princip oberoende av målbolagets storlek[2] – kommer att överskridas oftare än konkurrenslagens trösklar.

Till detta kommer att ISP för första gången innehar detta granskningsuppdrag. Det är därför rimligt att anta att myndigheten, åtminstone inledningsvis, kan komma att ha viss uppförsbacke. Detta följer inte minst av risken för att ISP möts av en flodvåg av anmälningar från och med den 1 december 2023. Många juridiska rådgivare lär, i brist på specificerad vägledning, anamma ett försiktighetstänk när det kommer till att rådge klienter vars verksamhet riskerar att omfattas av FDI-regelverket. När klienter rekommenderas att anmäla investeringar i ”för säkerhetsskull” finns risk för att många anmälningar görs i onödan.

Denna osäkerhetsfaktor är något som parter i transaktioner kommer att behöva ta hänsyn till framgent. Å ena sidan föreligger en sanktionsrisk om klienter avfärdar regelverket på felaktiga grunder. Å andra sidan föranleder en anmälan till ISP en obligatorisk tidslinje som i Fas 1 kan komma att uppgå till 25 arbetsdagar. Visserligen är denna tidslinje fastlagd i lag och sannolikheten stor att den absoluta majoriteten av de oproblematiska transaktionerna lämnas utan åtgärd inom detta tidsfönster. Skulle ISP dock inleda Fas 2 kan transaktionstidplaner rubbas helt. Få transaktioner klarar en oväntad fördröjning på 3-6 månader.

Det är därför ingen underdrift att påstå att investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet kommer att bli mer komplexa framöver. Så kommer särskilt att vara fallet för investerare från utanför EU och för svenska verksamhetsutövare som bedriver skyddsvärd verksamhet. För båda parter kommer FDI-regelverket att innebära vissa påverkningar. Investeringar kan ta längre tid att genomföra på grund av anmälningsprocessen och förberedande arbete till en anmälan. För parter i en transaktion kan detta i vissa fall medföra indirekta kostnader eller minskade intäkter. Vidare kan regelverket leda till ökade transaktionskostnader för den som avser att avyttra eller ta in ytterligare kapital i en skyddsvärd verksamhet. Indirekta kostnader kan också uppkomma om granskningsmyndigheten fattar beslut om att förbjuda en investering i efterhand på ett sätt som innebär att parternas respektive prestationer ska återgå.

Att definitionen av vad som utgör skyddsvärd verksamhet är en nationell fråga gör det dessutom svårt för investerare att få en internationell översyn. Det rättsliga landskapet avseende FDI är mycket komplext till följd av att länder har olika skyddsobjekt, anmälningsprocesser och tidslinjer.

Detta försvåras ytterligare av att de nationella tillsynsmyndigheternas beslut i princip alltid är sekretessbelagda. För investerare som vill försöka skapa sig en bild av beslutspraxis blir det mycket svårt att skaffa sig en sådan insyn. Utöver rubriker om att en transaktion förbjudits är det nästintill omöjligt att förstå på vilka grunder som en tillsynsmyndighet beslutat att förbjuda en transaktion.

I Danmark förbjöds till exempel nyligen den japanska investeraren Hamamatsu Photonics K.K. att via sitt dotterbolag i Belgien förvärva den danska fiberlasertillverkaren NKT Photonics A/S. Enligt investeraren kom det danska förbudet efter godkännanden hos tillsynsmyndigheter i Tyskland, Storbritannien och USA. Beslutet förbryllade många affärsjurister i Danmark, inte minst eftersom Japan traditionellt har setts som en allierad från ett danskt geopolitiskt perspektiv. Det återstår att se om och i så fall i vilken mån Danmarks geografiska närhet till Sverige påverkar ISP:s bedömning av japanska investerare.

Osäkerheterna är således många. Något som dock är säkert är att investerare och verksamhetsutövare av skyddsvärd verksamhet behöver förbereda sig på att handskas med den här typen av frågor. För detta är en stark partner med såväl rättslig expertis som med ett finger på pulsen i de politiska cirklarna ovärderlig.

Setterwalls har redan gedigen erfarenhet av att arbeta med FDI-regelverk från andra jurisdiktioner runt om i världen, och är därför väl förberett på det kommande svenska regelverket. Vid frågor uppmuntrar vi er därför att söka en dialog med oss, på no-names-basis om så önskas, för att utreda eventuella riskbilder.

Till dig som investerare:

• Bedriver företaget som du avser att investera i skyddsvärd verksamhet?
• Om ja, överskrider den tilltänkta investeringen någon av trösklarna i regelverket?
• Om ja, inled en dialog med målbolaget och färdigställ en anmälan till ISP.
• Var särskilt försiktig vid förvärv som omfattar mer än en jurisdiktion, då flera anmälningsplikter kan utlösas.

Till dig som verksamhetsutövare:

• Bedriver mitt företag skyddsvärd verksamhet?
• Om ja, inled en dialog med ISP för att säkerställa att du uppfyller alla skyldigheter enligt FDI-regelverket, bland annat att informera potentiella investerare om lagens tillämplighet.

Ni kan ladda ner en summering av artikeln här: FDI-regelverket på tre minuter.

[1] Vid utgången av 2023 saknar Kroatien, Grekland, Cypern och Bulgarien utan motsvarande regelverk, men lagstiftningsarbetet har inletts. Irland publicerade ett utkast till lagstiftning 2022 som förväntas träda i kraft i början av 2024. I Schweiz pågår lagstiftningsarbete för ett införande av ett FDI-regelverk. Norge är med i listan för 2023 för kännedom. Både Norge och Schweiz ses, likt övriga EES-stater, som tredje länder i FDI-regelverkets bemärkelse. Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020. Säkerhetsskyddslagen, som varit i kraft i Sverige sedan 1990-talet, har inte utgjort ett heltäckande granskningssystem.

[2] Det återstår att bekräftas att FDI-regelverket helt saknar omsättningskrav för skyddsvärda verksamheter. MSB har i sitt förslag till verkställighetsföreskrifter byggt in ett omsättningskrav om 5 miljoner kronor för majoriteten av samhällsviktiga verksamheter, även om det finns vissa undantag åt båda håll.