Update – Arbetsrätt nr. 10, 2016

I årets sista nyhetsbrev tar vi upp förhandlingsbrott vid omorganisationen av polisen och en arbetsgivare som missat att betala semesterlön på provision. Vi passar på att önska alla läsare god jul och gott slut och vi återkommer i början på nästa år.

AD 2016 nr 76 – brist i medbestämmandet inför ombildningen av polismyndigheterna

Polisen bestod tidigare av Rikspolisstyrelsen och 21 polismyndigheter. Under 2012 beslutade regeringen att en utredare tillsammans med Rikspolisstyrelsen skulle ombilda alla polismyndigheterna till en sammanhållen myndighet, Polismyndigheten, den 1 januari 2015. En särskild kommitté genomförde återkommande förhandlingar med Polisförbundet och under 2014 gjordes en ”preliminär” inplacering av alla 28 500 anställda i den nya Polismyndigheten.

Polisförbundet uppfattade att Polismyndigheten slutligt skulle förhandla inplaceringen i arbetslag utifrån kompetens och verksamhetens behov. Kommittén uppfattade det däremot som att det skett en central primärförhandling. Även om Polisförbundet hade inflytande i inplaceringen och löpande fick information avvek förfarandet från den gängse modellen enligt medbestämmandelagen och kommittén hade inte tydliggjort att ytterligare centrala förhandlingar inte skulle hållas.

Eftersom arbetsgivaren har en skyldighet att förhandla med arbetstagarparten innan viktigare förändringar av verksamheten är det arbetsgivaren som måste kunna visa att avvikelser från lagmodellen faktiskt har accepterats av arbetstagarparten. Det missförstånd som fanns mellan parterna, där Polisförbundet ansåg att inplaceringen skulle förhandlas ytterligare, drabbade därmed staten. Polisförbundet hade krävt 20 miljoner kronor i allmänt skadestånd för förhandlingsbrott men skadeståndet jämkades kraftigt till 200 000 kronor och vardera parten fick stå sina egna rättegångskostnader.

Setterwalls kommentar: Avgörandet rör den omdiskuterade omorganisationen av polisens verksamhet och illustrerar det missnöje som kan uppstå vid större omstruktureringar. Även om Polismyndigheten (genom kommittén) inte fullt ut uppfyllt förhandlingsskyldigheten sa Arbetsdomstolen samtidigt att Polisförbundet förtjänade kritik eftersom det inte tydliggjort sin uppfattning och att det därmed varit medvållande till att staten brutit mot medbestämmandelagen. Som arbetsgivare är det viktigt att ta frågan om förhandlingsskyldighet på allvar och att vara tydlig med vad som är en pågående förhandlingsfråga och vad som är ett slutgiltigt beslut. Här kan du läsa hela domen.

AD 2016 nr 73 – biträdande jurist fick inte semesterlön på provision

En biträdande jurist var anställd på en advokatbyrå. Enligt hans muntliga anställningsavtal skulle hela hans lön bestå av provision. När den biträdande juristen avslutat sin anställning krävde han semesterersättning på den provision som han hade arbetat in. Advokatbyrån invände och hävdade att semesterlönen var inräknad i den biträdande juristens provision, och att han i vart fall inte fått sämre förmåner än vad som följer av semesterlagen.

Arbetsdomstolen hänvisade till tidigare praxis och konstaterade att avtal om att inkludera semesterersättning i provision i och för sig är ogiltiga men att det förhållandet att ett sådant avtal är ogiltigt inte omedelbart innebär att arbetstagaren har rätt till semesterersättning. För att arbetsgivaren ska vara fri från ersättningsskyldighet krävs det däremot att denne visar att avtal träffats om att semesterlönen är inkluderad i den ordinarie lönen och att avtalet inte innebär att arbetstagaren får sämre semesterförmåner än vad lagen föreskriver. I det aktuella fallet ansåg Arbetsdomstolen att arbetsgivaren inte bevisat att det träffats något avtal om att semesterlön ingick i provisionen. Därför ansåg Arbetsdomstolen att den biträdande juristen hade rätt till semesterersättning på inarbetad provision. Den biträdande juristen fick också ett allmänt skadestånd på 20 000 kronor på grund av brott mot semesterlagen samt ersättning för sina rättegångskostnader.

Setterwalls kommentar: Som huvudregel gäller att all lön och ersättning – fast som rörlig – till en arbetstagare är semesterlönegrundande. Semesterlön ska därför inte inkluderas i t ex provision. Om en arbetsgivare ändå låter semesterlön ingå i ersättningen är det viktigt att kunna visa att det är avtalat och att det har tydliggjorts på t ex lönespecifikationerna hur stor del av utbetald ersättning som är semesterlön. Här kan du läsa hela domen.