Byggstenarna i ditt kommersiella avtal
De flesta kommersiella avtal har en liknande uppbyggnad – även om innehållet kan variera stort. Nedan har vi exemplifierat och förklarat de vanligaste rubrikerna och delarna i avtal och baserat på dem kan ni själva i stor utsträckning arbeta fram ett ändamålsenligt avtal.
- Avtalets rubrik
Det är alltid bra att rubricera avtalet för att på så sätt markera vad avtalet handlar om. Exempel på rubriker är samarbetsavtal, projektavtal, distributionsavtal, överlåtelseavtal, konsultavtal, agentavtal, licensavtal etc. - Partnerna
Här anger ni vilka avtalsparterna är. I regel anges namn, adress och organisationsnummer/personnummer. - Bakgrund
Avtal inleds ofta med en kort bakgrund som förklarar varför avtalet ingås, dvs. syftet med avtalet. På så sätt ges läsaren en förståelse för varför parterna ville ingå avtalet. Avtalet blir också lättare att tolka för utomstående (t.ex. en domstol). - Definitioner
Ett bra avtal är skrivet så att alla läsare kan förstå dess innehåll varför fackspråk och förkortningar som inte förklaras bör undvikas. Om ni ändå väljer att använda er av fackspråk eller förkortningar så bör de definieras så att det är tydligt vad som avses med ordet. Kommer avtalet bara innehålla ett fåtal definitioner kan ni ange definitionerna löpande i avtalet allt eftersom de används för första gången. Rör det sig däremot om många definitioner eller komplicerade förkortningar kan det vara bra att samla alla i början av avtalet för att läsaren ska slippa leta efter innebörden. - Föremål för avtalet
Här beskrivs föremålet för avtalet, t.ex. varan eller tjänsten, så noggrant och utförligt som möjligt – förutsätt att det bara är det som anges i beskrivningen som är det som ingår i affären. - Pris och betalning
Vår erfarenhet är att frågor rörande ersättning kan skapa osämja och samarbetssvårigheter. Reglera därför dessa frågor noggrant i förväg, t.ex. om det ska vara fast eller rörligt pris, om priser ska indexuppräknas under långa avtalsperioder, när och hur betalningen ska ske och vad som ska hända vid utebliven eller försenad betalning. - Dröjsmål eller fel
Frågor som bör regleras under denna rubrik är bl.a. när prestationen ska anses vara uppfylld och vad som händer om varan eller tjänsten är felaktig, blir försenad eller uteblir helt. Ni bör även komma överens om köparen ska ha rätt till skadestånd/vite och hur det i så fall ska beräknas (per försenad dag, vecka, månad eller på något annat sätt och om det ska finnas någon maxgräns). Ofta regleras också frågor om hävningsrätt och hur det ska avgöras om varan eller tjänsten är felaktig. - Immateriella rättigheter
Ofta medför samarbeten att någon form av utveckling eller nyskapande sker, t.ex. framtagande av marknadsföringsmaterial eller skapande av källkod. Det är därför viktigt att besluta hur de immateriella rättigheterna kopplade till sådan utveckling eller nyskapande ska fördelas. - Övriga villkor beroende på avtalet
Utöver ovanstående bör ni även försöka tänka på allt annat som kan vara av betydelse under och efter avtalets giltighetstid. Exempel på sådana övriga frågor är försäkring, garanti, transport, riskfördelning, vinstfördelning, marknadsföring, sekretess m.m. Vilka övriga villkor som behöver föras in beror på vad avtalet handlar om. - Avtalstid och uppsägning
Här anger ni hur länge avtalet ska gälla, t.ex. om det ska fortsätta löpa tillsvidare efter avtalstidens slut eller om det ska upphöra att gälla vid ett visst datum utan särskild uppsägning. - Force majeure
En vanlig skrivelse i alla typer av avtal är en s.k. force majeure klausul, vilket är en friskrivning för exceptionella förhållanden. Klausulen innebär att en part som drabbas av en exceptionell händelse såsom skogsbrand, jordbävning, krig etc. inte behöver fullfölja sitt åtagande vid sådana händelser. Ofta ”pausas” parternas prestationer fram till dess att den exceptionella händelsen upphör. Vid längre avbrott på grund av exceptionella händelser ges dock ofta möjlighet att säga upp avtalet. - Tvist och lagval
Här avtalas hur tvister ska lösas och vilket förfarande som ska användas. Har ni en utländsk avtalspart är det även viktigt att komma överens om vilket lands lag som ska tillämpas. Annars kan det finnas risk för att tvister måste lösas i den andre partens hemland och med den partens lagstiftning. Vi rekommenderar alltid att tvister ska lösas enligt svensk rätt, och i Sverige. - Undertecknande och avtalsoriginal
Avtalet ska upprättas i lika många original som det finns parter. Om er avtalspart är ett bolag är det viktigt att kontrollera att den som undertecknar avtalet är behörig att göra detta, annars finns risk att avtalet blir ogiltigt.
Akta dig för lagar som kompletterar dina avtal – ett praktiskt exempel
Tänk dig att du driver ett företag som just lanserat sin nya produkt på marknaden. Av ekonomiska skäl är du osäker om du vill anställa en säljare och på så sätt dra på bolaget fasta kostnader innan produkten börjat sälja tillräckligt bra. Du anlitar därför istället en konsult som i ett inledningsskede ska agera som säljare för bolaget och som ersätts baserat på hur mycket denne säljer. För enkelhetens skull kommer ni bara överens om vad säljaren ska göra, hur mycket provision denne ska få och hur ni får säga upp avtalet. Efter någon månad när försäljningen kommit igång är produkten en succé och du ser att ersättningen för konsulten är högre än vad det skulle kosta att anställa en säljare. Du väljer därför att säga upp avtalet med konsulten istället för att skapa en intern lösning.
Det du ska vara medveten om är att den svenska lagstiftningen reglerat många typiska avtalsförhållanden, vilket även innefattar säljupplägg likt det här. Sådana lagar bildar ofta en grund som kompletterar kommersiella avtal om parterna inte reglerat en fråga. Avtalsupplägget ovan är med största sannolikhet ett agentupplägg, dvs. konsulten säljer varor i ditt bolags namn. I agentlagen framgår att agenter har rätt till efterprovision om parterna inte avtalat annat och agenten har även rätt till ett avgångsvederlag om det är du som säger upp avtalet. Med efterprovision menas att en agent har rätt till provision på de avtal som ingås en tid efter det att avtalet har upphört. Avgångsvederlag utgörs av en engångsersättning som kan motsvara upp till ett helt års total ersättning till agenten. Med facit i hand inser du att dina försök att spara pengar i slutändan har blivit en väldigt kostsam historia för bolaget. Vad borde du ha gjort?
Hade du kontaktat en jurist i det inledande skedet hade du blivit informerad om lagstiftningen och haft möjlighet att omvärdera vilken säljlösning som varit mest attraktiv. Dessutom hade du kunnat avtala bort säljarens rätt till efterprovision och på så sätt begränsa bolagets kostnader.