AD 2024 nr 72 – Inte missgynnande att omställningstid pga sänkt sysselsättningsgrad förläggs under föräldraledighet

I ett rättsfall från Arbetsdomstolen i september 2024 prövades huruvida en arbetsgivare hade brutit mot förbudet mot missgynnande enligt föräldraledighetslagen. Arbetsgivaren hade låtit omställningstid till följd av sänkt sysselsättningsgrad för två föräldralediga arbetstagare börja löpa under deras föräldraledighet, i stället för att låta omställningstiden börja löpa efter föräldraledigheten.  Arbetsdomstolen kom fram till att det inte utgjorde ett missgynnande.

Bakgrunden till tvisten var att arbetsgivaren genomförde en stor omorganisation och erbjöd omplaceringar till anställningar med lägre sysselsättningsgrad. Enligt detaljhandelsavtalet som var tillämpligt på anställningarna har en arbetstagare rätt till en omställningstid med bibehållen lön och andra anställningsförmåner när sysselsättningsgraden minskas. Omställningstiden ska vara lika lång som den uppsägningstid som skulle ha tillämpats om arbetstagaren i stället hade sagts upp. Den nya lägre sysselsättningsgraden börjar tillämpas när omställningstiden löpt ut. För två arbetstagare, som var föräldralediga när de accepterade omplaceringserbjudandena, löpte omställningstiden under föräldraledigheten.

Arbetstagarnas fackförbund hävdade att det utgjorde missgynnande enligt föräldraledighetslagen att låta omställningstiden löpa under föräldraledigheten, och menade på att de därigenom inte fick omställningstid med bibehållen lön och förmåner enligt sin tidigare sysselsättningsgrad, eftersom ingen lön utgår under föräldraledigheten. Förbundet ansåg att omställningstiden i stället skulle börja löpa efter föräldraledigheten. Arbetsgivarparterna bestred yrkandena och hävdade att de två arbetstagarna inte hade missgynnats eftersom de hade fått omställningstid på samma sätt som övriga arbetstagare, det vill säga direkt efter att omplaceringserbjudandena accepterades.

Arbetsdomstolen konstaterade att omställningstiden enligt kollektivavtalet börjar löpa när arbetstagaren accepterar omplaceringserbjudandet, och att det inte finns något undantag för föräldralediga. En arbetstagare som inte är föräldraledig får under omställningstiden lön på samma sätt som tidigare, medan en arbetstagare som är föräldraledig under omställningstiden fortsätter få den ersättning som han eller hon har fått under föräldraledigheten. Under sådana förutsättningar har både den föräldralediga och den icke föräldralediga arbetstagaren samma ekonomiska förutsättningar under omställningstiden som de hade under tiden dessförinnan.

Domstolen noterade också att det inte fanns något som tydde på att arbetsgivaren vid omorganisationen valde att endast erbjuda föräldralediga arbetstagare omplacering till ny anställning med lägre sysselsättningsgrad. Domstolen ansåg att flera av de skäl som anfördes när bestämmelsen om uppskjuten uppsägningstid vid uppsägning på grund av arbetsbrist av föräldralediga arbetstagare infördes, inte gjorde sig gällande när omställningstid löper vid omplacering till en anställning med lägre sysselsättningsgrad. En föräldraledig arbetstagare behöver inte använda sin omställningstid till att söka nytt arbete och frågan om företrädesrätt till återanställning är inte aktuell.

Arbetsdomstolens slutsats var att arbetsgivaren inte hade missgynnat de två arbetstagarna genom att låta deras omställningstider löpa under deras föräldraledighet på det sätt kollektivavtalet föreskriver. Arbetsgivaren hade därmed inte brutit mot förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen.

Läs hela domen här.

Setterwalls kommentar: Arbetsdomstolens slutsats baseras dels på en bokstavstolkning av kollektivavtalet där det uttryckligen står att omställningstiden börjar löpa när arbetstagen accepterar omplaceringserbjudandet, dels på att syftet med omställningstiden kunde anses tillgodosett, vilket är att ge arbetstagaren tid att anpassa sin ekonomi och livssituation till sina nya ekonomiska förhållanden. Att de ekonomiska förutsättningarna för de föräldralediga inte förändrades under omställningstiden var en central faktor i beslutet. Rättsfallet klargör att sänkt sysselsättningsgrad inte betraktas på samma sätt som uppsägning på grund av arbetsbrist. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist börjar uppsägningstiden löpa först efter föräldraledighetens slut för att arbetstagaren inte ska behöva ägna föräldraledigheten åt att söka nytt arbete, men Arbetsdomstolen ansåg inte att detsamma ska gälla vid sänkt sysselsättningsgrad eftersom sänkt sysselsättningsgrad inte medför samma behov av att söka nytt arbete.