AD 2025 nr 23 – Laglig grund för avskedande av försäkringshandläggare som inte anmält ändrade förhållanden för rätten till eget bostadsbidrag

I detta rättsfall prövade Arbetsdomstolen om Försäkringskassan haft laglig grund att skilja en försäkringshandläggare från anställningen. Handläggaren hade i en egen ansökan om bostadsbidrag underlåtit att under bidragsperioden anmäla ändrade förhållanden av betydelse för bedömningen av rätten till bostadsbidrag. Arbetsdomstolen fann att laglig grund för avskedande förelåg.

Bakgrund

Målet rörde en försäkringshandläggare vid Försäkringskassan. Under anställningen ansökte handläggaren om bostadsbidrag hos myndigheten men underlät att anmäla tre väsentliga förändringar: hon startade en enskild firma, hennes barns far folkbokförde sig hos henne och hon köpte samt flyttade till en ny bostad. Underlåtenheten att rapportera dessa ändrade förhållanden resulterade i felaktiga utbetalningar av bostadsbidraget om totalt 14 000 kr. När Försäkringskassan fick kännedom om de förändrade förhållandena stoppade Försäkringskassan bidraget. Försäkringskassan krävde också tillbaka de felaktigt utbetalda beloppen, gjorde en polisanmälan om misstänkt bidragsbrott och avskedade arbetstagaren.

Arbetstagaren stämde Försäkringskassan under påstående att myndigheten inte iakttagit den s.k. tvåmånadersregeln i 18 § andra stycket lag (1982:80) om anställningsskydd och att lagliga skäl för avskedande saknades. Försäkringskassan bestred talan.

Arbetsdomstolens bedömning

Arbetsdomstolen inledde med att pröva om Försäkringskassan hade iakttagit tvåmånadersregeln. Med hänvisning till tidigare rättspraxis konstaterade domstolen att det avgörande är när arbetsgivaren får kännedom om de omständigheter som läggs till grund för avskedandet, och att om arbetsgivaren inte omedelbart kan överblicka händelsen, börjar fristen löpa först när omständigheterna är utredda. I detta fall blev Försäkringskassan medveten om samtliga relevanta omständigheter (bl.a.  köp av ny bostad och registrering av näringsverksamhet) först i maj 2022.  Att arbetstagaren hade underrättats inom två månader därefter var ostridigt i målet. Arbetsdomstolen fann därför att tvåmånadersregeln hade efterlevts.

Domstolen prövade sedan om det funnits laglig grund för avskedande. Domstolen betonade att Försäkringskassans verksamhet ställer höga krav på förtroende, både hos allmänheten och myndighetens anställda, som både i och utanför arbetet bör agera korrekt och omdömesgillt.  Det konstaterades vidare att en handläggare som agerar på ett sätt som leder till återkrav och polisanmälan om bidragsbrott inte bara påverkar arbetsgivarens förtroende för den anställde, utan även allmänhetens förtroende för Försäkringskassans verksamhet. Försäkringshandläggarens agerande – att vid upprepade tillfällen underlåta att anmäla ändrade förhållanden av betydelse för bostadsbidraget – ansågs därmed ha orsakat en så allvarlig förtroendeskada att hon grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Försäkringskassan hade därmed laglig grund att avskeda handläggaren.

Läs hela domen här.

Setterwalls kommentar

Arbetsdomstolen slår åter fast att brott som riktas mot arbetsgivaren eller begås på arbetsplatsen som huvudregel utgör grund för avskedande. Av domen framgår vidare att särskilt höga krav ställs på statligt anställda, både i och utanför arbetet, för att säkerställa att allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet bibehålls. Avgörandet följer tidigare praxis, rörande exempelvis poliser, där domstolen klargjort att även handlingar i arbetstagarens privatliv kan motivera avskedande om de anses utgöra en allvarlig förtroendeskada. Att Arbetsdomstolen i sitt resonemang hänvisar till att agerandet ”medfört en polisanmäld misstanke om bidragsbrott” och att detta ”påverkar inte bara Försäkringskassans förtroende för den anställde, utan också allmänhetens förtroende för Försäkringskassans verksamhet” är intressant. En polisanmälan innebär ju inte att arbetstagaren faktiskt har begått ett brott, bara att arbetsgivaren misstänker det. Samtidigt ska det medges att det förhållandet att en arbetsgivare polisanmäler en arbetstagare naturligtvis påverkar förtroendet på sätt som domstolen uttrycker. I nu aktuellt fall är arbetsgivaren dessutom en myndighet, varför särskilda regler gäller om polis- och åtalsanmälan.