Alla verks likhet inför lagen

EU-domstolen slår fast att samtliga verk, oberoende av typ, ska tillerkännas upphovsrättsligt skydd förutsatt att verket uppfyller EU-rättens krav på originalitet. Nationell upphovsrättslagstiftning som tillerkänner brukskonst upphovsrättsligt skydd förutsatt att verket skapar en separat visuell effekt som är utmärkande ur en estetisk synvinkel är således oförenlig med EU-rätt. Detta framgår av EU-domstolens förhandsavgörande av den 12 september i mål C-683/17 mellan Cofemel – Sociedande de Vestuário SA (”Cofemel”) och G-Star Raw CV (”G-Star”).

Domen vid den nationella domstolen i Portugal gällde huruvida Cofemels saluföring av jeansmodeller, sweatshirts och t-shirts under varumärket TIFFOSI gjorde intrång i G-Stars modeller ARC och ROWDY, vilka G-Star hävdade åtnjöt upphovsrättsligt skydd. Första och andra instans dömde till G-Stars fördel. Målet överklagades till Portugals högsta domstol som beslöt att ställa ett antal frågor till EU-domstolen i syfte att få klarhet i huruvida upphovsrätten ska skydda brukskonst, industriell formgivning och designalster (t.ex. möbler, kläder, lampor, tygmönster etc.) på samma villkor som andra litterära och konstnärliga verk eller om det är möjligt att uppställa krav på en viss nivå av estetiskt och konstnärligt värde.

EU-domstolen bekräftar, med hänvisning till tidigare praxis, att verk är ett unionsrättligt begrepp. Ett verk definieras genom att två kumulativa förutsättningar är uppfyllda: (1) det finns ett original som återspeglar upphovsmannens personlighet genom att ge uttryck för dennes fria och kreativa val samt (2) det aktuella verket kan definieras med tillräcklig precision och objektivitet. Av detta följer att alster som fastställts av tekniska överväganden, regler eller krav inte uppfyller det krav på originalitet som krävs för att utgöra ett verk. Inte heller alster som endast definieras genom subjektiva erfarenheter kan utgöra verk (smak på ett livsmedel kan t.ex. inte tillerkännas upphovsrättsligt skydd – se C-310/17). Förutsatt att brukskonst utgör ett verk enligt definitionen ovan ska det tillerkännas ett upphovsrättsligt skydd. Omfattningen av skyddet ska inte påverkas av vilken grad av frihet upphovsmannen haft och skyddet för brukskonst ska därför inte heller vara svagare jämfört med det skydd som tillerkänns andra typer av verk.

I sin dom bekräftar EU-domstolen också att eventuellt mönsterskydd inte utesluter upphovsrättsskydd och vice versa. Samtidigt poängterar EU-domstolen att respektive skydd har olika syften. Mönsterskydd avser nämligen att skydda alster som är användbara och avsedda att massproduceras förutsatt att de är nya och ger ett annat helhetsintryck jämfört med vad som är tidigare känt. Skyddstiden för mönster är samtidigt begränsad och sett till att skyddet enligt upphovsrättslagen gäller för en betydligt längre tid ska dubbla skydd endast omfatta vissa situationer.

I sin dom tar EU-domstolen ytterligare steg mot att harmonisera upphovsrätten inom EU. En sådan harmonisering har vi, redan innan den här domen, sett spår av i svenska domstolar. Exempelvis valde Patent- och marknadsöverdomstolen tidigare i år att överge det svenska begreppet verkshöjd till förmån för originalitetskriteriet som beskrivits ovan och som utvecklats i EU-rättslig praxis (se PMT 5885-18, den 22 mars 2019). Huruvida detta i praktiken höjer eller sänker ribban för upphovsrättsligt skydd för brukskonst återstår att se. Klart är dock att det inte finns utrymme att ta särskild hänsyn när man bedömer upphovsrätt för brukskonst och låg ”verkshöjd” kan sannolikt inte kompenseras med ett snävt skydd, vilket man gjort i tidigare svensk praxis (se NJA 2009 s. 159). Enligt vår bedömning blir det därför allt viktigare att skydda brukskonst, industriell formgivning och designalster genom att registrera mönster.

Vi på Setterwalls bistår kontinuerligt klienter med strategisk rådgivning kring upphovsrätt och mönsterskydd samt agerar ombud i tvister. Tveka därför inte att kontakta oss för att diskutera hur er verksamhet bör agera i dessa frågor.