Enligt Svea hovrätt har en skiljenämnd mandat att besluta om att förhandling ska ske digitalt, när parterna inte kommer överens om annat

Svea hovrätt har nyligen, den 30 juni 2022, meddelat dom i fråga om upphävande och ogiltighet av skiljedom (mål nr T 7158-20). Hovrätten fann bl.a. att skiljeförfarandet har varit rättssäkert och att parterna har fått tillfälle att i behövlig omfattning utföra sin talan, trots att förfarandet ägde rum virtuellt under pandemin. Enligt hovrätten har skiljenämnden mandat att, när parterna inte kommer överens om annat, besluta om att förhandling ska ske genom t.ex. ljud- och bildöverföring, oaktat om en part motsätter sig detta. Setterwalls refererar nedan vad som framgår av domen.

Bakgrund

2016 ingick Bergsala och ICA ett ramavtal, enligt vilket Bergsala skulle sälja produkter till ICA. Tvist uppstod mellan parterna och Bergsala påkallade 2019 ett skiljeförfarande mot ICA med påstående bl.a. att ICA inte erlagt full betalning för de produkter som Bergsala hade levererat.

Skiljenämnden meddelade skiljedom 2020. Genom skiljedomen förpliktades ICA att till Bergsala betala det yrkade beloppet, men ICA fick samtidigt rätt till ersättning för vissa reklamationer. ICA klandrade domen och yrkade i hovrätten att skiljedomen skulle ogiltigförklaras alternativt upphävas.

Hovrättens bedömning

Upphävande av skiljedomen

Till grund för att skiljedomen skulle upphävas anförde ICA att skiljenämnden hade bl.a. överskridit sitt uppdrag, vägrat att hålla muntlig förhandling, inte beaktat åberopade omständigheter och bevisning samt brustit i sin materiella processledning. Dessutom menade ICA att förfarandet inte hade varit rättssäkert och att skiljedomen saknat domskäl.

Enligt hovrätten hade skiljenämnden inte överskridit sitt uppdrag. Att skiljenämnden gjort bedömningen att en person hade en begränsad fullmakt trots att ingen fullmakt hade åberopats innebar inte att omständigheter som inte hade åberopats hade lagts till grund för bedömningen, vilket ICA hade påstått. Bedömningen utgjorde endast en rättslig kvalificering av personens förhållande till bolaget.

Hovrätten ansåg inte heller att skiljedomen skulle upphävas med hänvisning till de handläggningsfel som ICA hade anfört. Att förhandlingarna hade genomförts via videolänk p.g.a. COVID-19 var varken i strid med rätten till muntlig förhandling eller rättsosäkert. Enligt hovrätten har skiljenämnden mandat att, när parterna inte kommer överens om annat, besluta om att förhandling ska ske genom t.ex. ljud- och bildöverföring. Att en part motsätter sig detta föranleder ingen annan bedömning. Skiljenämnden bör dock, enligt hovrätten, i varje enskilt fall göra en bedömning av om ett förfarande med digitala inslag är lämpligt.

Enligt hovrätten hade skiljenämnden dessutom prövat omständigheter och redovisat för bevisning i den mån det var relevant för utgången. Skiljenämnden hade inte heller brustit i sin materiella processledning. Att skiljenämnden i skiljedomen formulerat det som att ICA inte närmare hade belyst vissa förhållanden tar, enligt hovrätten, sikte på vad som kan anses vara bevisat i målet och inte att talan varit oklar på ett sätt där skiljenämnden borde ha verkat för förtydliganden.

Ogiltigförklaring av skiljedomen

Till grund för att skiljedomen skulle ogiltigförklaras anförde ICA att ramavtalet utgjorde s.k. pactum turpe och att Bergsala hade tillgodogjort sig vinster från ett brottsligt upplägg. Enligt hovrätten förekom dock inget i målet som talade för att så skulle vara fallet.

Enligt ICA hade även två av skiljemännen varit jäviga. Enligt hovrätten kan en part inte kringgå den lagstadgade klanderfristen genom att i stället föra en ogiltighetstalan pga. jäv. Invändningen utgjorde därför inte grund för ogiltigförklaring av skiljedomen.

Sammanfattningsvis gjorde hovrätten bedömningen att det varken förelåg skäl för att ogiltigförklara eller upphäva skiljedomen. Käromålet ogillades därför.