EU-krav om könskvotering till bolagsstyrelser

EU har nyligen antagit ett direktiv som ställer högre krav på jämställda styrelser i börsbolag. Kravet kommer sannolikt inte att påverka svenska bolag i nuläget eftersom Sverige har möjlighet att stödja sig mot en undantagsregel.

Den 22 november 2022 röstade EU igenom ett nytt direktiv om jämställda styrelser i bolag som är noterade på reglerade marknader. Direktivet innebär att börsbolag med fler än 250 anställda ska säkerställa att EU:s kvantitativa mål uppnås. Medlemsländerna har möjlighet att välja mellan två olika mål som ställs upp i direktivet – antingen att i) säkerställa att det underrepresenterade könet innehar minst 33 % av samtliga poster som styrelseledamot (vilket inkluderar både t.ex. verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter), eller ii) säkerställa att det underrepresenterade könet innehar minst 40 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot.

Direktivet har kritiserats av flera medlemsstater, däribland av Sverige. Efter tio års utdragna diskussioner, oenighet och justeringar i det ursprungliga förslaget så har dock EU beslutat att anta direktivet. Till skillnad från det ursprungliga förslaget så innehåller direktivet en regel som undantar länder som redan har en effektiv lagstiftning eller närmar sig det kvantitativa målet. Undantagsregeln är utformad på olika sätt beroende på vilket av de ovan två målen som den enskilda medlemsstaten väljer att tillämpa. För Sveriges del skulle det sannolikt bli aktuellt att tillämpa ”33 %-målet”. Detta då det innebär att Sverige kan tillämpa undantagsregeln som föreskriver att länder där det underrepresenterade könet redan innehar minst 25 % av alla poster som styrelseledamot i bolag inte behöver efterleva kravet i direktivet. I Sverige uppgår den genomsnittliga siffran för närvarande till cirka 35 % vilket innebär att Sverige kommer kunna fatta beslut om att tillämpa undantaget.

Setterwalls kommentar

Syftet med direktivet är att uppnå en jämnare representation av kvinnor och män bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Sverige har, i jämförelse med många andra EU-länder, kommit långt i sitt jämställdhetsarbete och uppnått en jämförelsevis hög representation av kvinnor i storbolagens styrelser vilket motiverar ett undantag från direktivets huvudregel. Sverige har ännu inte fattat något formellt beslut om att tillämpa undantagsregeln men utifrån vår marknadsspaning så är vår bedömning att så kommer ske. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om svenska bolag inte kommer att omfattas av EU:s nya krav om könskvotering i nuläget så är det möjligt att kraven kommer att öka med tiden och att Sverige därmed kan komma att träffas av ett kvoteringskrav i framtiden.