Nytt EU-direktiv om minimilöner

I oktober antog EU ett nytt direktiv om tillräckliga minimilöner och medlemsstaterna har nu två år på sig att implementera direktivet i de nationella rättsordningarna. Direktivet ska bland annat garantera en skälig levnadsstandard för arbetstagare i hela EU. För svensk del antas direktivet dock inte föranleda några lagstiftningsåtgärder.

Det nya direktivet om minimilöner syftar till att skapa anständiga levnads- och arbetsvillkor genom att säkerställa lönenivåernas tillräcklighet. Direktivet, som inte innehåller någon EU-gemensam gräns för minimilöner, ska i stället säkerställa en tillräcklig nivå för de allra lägsta lönerna genom att etablera en ram för lönesättning och löneskydd. Detta sker bland annat genom regler som främjar kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning och regler för förfaranden för att sätta tillräckliga lagstadgade minimilöner i de medlemsstater som har sådana.

För Sverige, som inte har någon lagstadgad minimilön, är bestämmelserna om kollektivavtalsförhandlingar av särskilt intresse. Enligt direktivet ska medlemsstaterna tillsammans med arbetsmarknadens parter verka för att främja förhandlingar om lön. Medlemsstater som har en kollektivavtalstäckningsgrad under 80 % ska arbeta för att öka täckningsgraden vilket kan ske både genom lagstiftningsåtgärder och genom överenskommelser med arbetsmarknadens parter. En sådan medlemsstat ska även upprätta en handlingsplan för att främja kollektivavtalsförhandlingar.

I de fall en arbetstagares rättigheter i fråga om lagstadgade minimilöner eller minimilöneskydd åsidosätts garanterar direktivet en rätt till prövning samt skydd mot ogynnsam behandling eller ogynnsamma konsekvenser. Dessutom fastställs att medlemsstaterna ska inrätta sanktioner för åsidosättande av rättigheter och skyldigheter enligt direktivet.

Hela direktivet finns tillgängligt här.

Setterwalls kommentar

Från svenskt håll har EU-direktivet om minimilöner mötts av kritik. Direktivet har bland annat ansetts inkräkta på den svenska modellen där arbetsmarknadens parter själva fastställer lönenivåerna i förhandlingar utan statlig eller överstatlig inblandning. Sverige röstade emot förslaget och har tidigare invänt att frågor om löneförhållanden ska hanteras av medlemsstaterna själva. Detta till trots är direktivet nu på plats och det återstår att se hur direktivet kommer att implementeras i Sverige samt vilka effekter det kommer få på den svenska arbetsmarknaden. Den tidigare regeringen uttalade dock att Sverige inte kommer att behöva vidta några lagstiftningsåtgärder med anledning av direktivet. Vi på Setterwalls följer rättsutvecklingen med spänning.