EU-regler för digital upphovsrätt verkar vara att vänta

Vad innebär dessa regler mer konkret och kommer de att påverka vårt företags möjligheter till marknadsföring i sociala medier?

Det har varit många turer kring förslaget om en EU-rättslig harmonisering av den digitala upphovsrätten. Redan i september 2016 presenterade EU-kommissionen ett direktivförslag. Efter att Europaparlamentet röstade nej till förslaget i juli i år ska det nu omarbetas innan det ska diskuteras i parlamentet igen i mitten av september.

Förslaget har gett upphov till stort medborgerligt engagemang. På ena sidan i debatten står rättighetsinnehavare (t.ex. musikindustrin) och på andra sidan står de stora internetplattformarna (t.ex. Youtube och Facebook). Kritikerna befarar att förslaget riskerar leda till internetcensur och förespråkarna menar att förslaget möjliggör att rättighetsinnehavare får ta del av de stora plattformarnas intäkter.

Framförallt bestämmelserna om det som kallas för ”länkskatt” och ”innehållsfilter” har visat sig kontroversiella. Bestämmelsen om länkskatt innebär att de ekonomiska rättigheterna att framställa exemplar av ett verk, och att göra det tillgängligt för allmänheten, utvidgas till att även omfatta presspublikationer. Det innebär att mediehus och andra som producerar digitalt innehåll ges rätt att ta ut en avgift för digital användning av deras artiklar.

Att lagra eller kopiera någon del av texten utgör exempel på användning som mediehuset enligt förslaget skulle kunna ta ut en avgift för. Om ni i er marknadsföring eller annars i er aktivitet på sociala medier länkar till en artikel eller t.ex. skriver ut en nyhetsrubrik skulle ni därför i framtiden kunna bli skyldiga att betala utgivaren för att ni använder dennes publikation.

Genom bestämmelsen om innehållsfilter ges plattformar, såsom Youtube, en skyldighet att förhindra att upphovsrättsskyddat material sprids på deras plattform. Enligt gällande lagstiftning är utgångspunkten att plattformarna inte är ansvariga för det innehåll som användare lägger upp och endast behöver vara reaktiva vid påpekanden om otillbörlig användning av upphovsrättsskyddat material. Utgångspunkten enligt det nuvarande förslaget är i stället att plattformarna är ansvariga för innehåll som läggs upp av dess användare.

För att undgå ansvar måste plattformarna vidta proaktiva lämpliga åtgärder för att förhindra att upphovsrättsskyddat material sprids. Ett sätt för plattformarna att göra detta är att utveckla algoritmer som aktivt filtrerar bort upphovsrättsskyddat material. Om exempelvis en tavla finns med i en video ska alltså algoritmen göra tavlan suddig så att man inte ser hur den ser ut. Flera av de stora aktörerna har redan utvecklat sådana verktyg.

Om förslaget går igenom är det alltså extra viktigt att kontrollera att ni inte använder er av upphovsrättsligt skyddat material i er marknadsföring på sociala medier, så att er marknadsföring även efter publicering för era följare ser ut så som ni har tänkt er, utan att någon del exempelvis ”suddats” bort och förutsatt att det skulle negativt påverka ert marknadsföringsbudskap.

Eftersom förslaget ska omarbetas är det svårt att ge svar på exakt hur, och när, ni kommer att påverkas av kommande harmonisering av den digitala upphovsrätten vid er marknadsföring på sociala medier. Både rådet och parlamentet måste godkänna det omarbetade förslaget som i sin nuvarande form sedan ger medlemsstaterna 24 månader på sig att implementera direktivet i sin nationella lagstiftning. Inga omedelbart förestående förändringar alltså. Vi hoppas att vi har kunnat ge er en överblick av förslagets status, syfte samt dess två mest kontroversiella artiklar.

Som ett sista medskick vill vi poängtera att det förstås alltid är viktigt att respektera andras immateriella rättigheter – oavsett framtiden för direktivet om digital upphovsrätt.

Även publicerad i Marknadscheferna 1 oktober  2018.