artikel / 09 jun 2021

Förslag till genomförande av förändringar i arbetsrätten

Responsive image

Så kom det då till slut – det som alla som arbetar med eller har ett intresse för arbetsrätt väntat på ända sedan januariavtalet 2019 – förslagen som sägs innebära grundläggande förändringar i arbetsrätten m.m. Regeringen och samarbetspartierna kallar utredningen för den största reformen på arbetsmarknaden i modern tid och framhåller att förslaget syftar till att öka flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. De förslag som utredningarna har resulterat i är, som utlovat, i linje med den principöverenskommelse som tidigare förhandlats fram mellan Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Industriförbundet Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet.

I korthet är reformen tänkt att innebära:

1. Större flexibilitet och förutsebarhet för arbetsgivare vid uppsägningar genom att

  • alla arbetsgivare får möjlighet att vid uppsägning på grund av arbetsbrist, från turordningen undanta tre personer av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten;
  • förarbetena ska ge bättre vägledning om vad som kan utgöra sakliga skäl (för närvarande saklig grund) för uppsägning, särskilt avseende personliga skäl;
  • omplaceringsskyldigheten vid uppsägning av personliga skäl finns kvar, men anses uppfylld då en omplacering har skett; och
  • vid tvist om en uppsägnings giltighet ska anställningen anses upphöra då uppsägningstiden löpt ut (oavsett om arbetsgivaren har haft rätt att säga upp), men skadeståndsnivåerna för de arbetsgivare som gör fel höjs.

2. Större trygghet och förutsebarhet för arbetstagare genom att

  • allmän visstidsanställning ersätts med särskild visstid och en särskild visstidsanställning som pågått under sammanlagt mer än tolv månader under en femårsperiod övergår automatiskt till en tillsvidareanställning;
  • presumtion för heltidsanställning införs;
  • vid omreglering av heltidsanställning till lägre sysselsättningsgrad (s.k. hyvling) ska arbetsgivare följa turordning och är skyldiga att ge anställda en omställningsperiod motsvarande uppsägningstid; och
  • uthyrda arbetstagare ges ökade möjligheter till tillsvidareanställning i kundföretag genom att kundföretag är skyldiga att efter viss tid antingen erbjuda anställning eller betala en avgift till arbetstagaren.

3. Bättre omställningsförmåga och ökad kompetensutveckling genom att

  • en form av omställnings- och kompetensstöd införs även för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal för att underlätta omställning till nytt arbete;
  • arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd genom en registrerad omställningsorganisation ska kunna få ersättning; och
  • ökade möjligheter till studiestöd för att öka förutsättningarna för att vidareutbildning senare i livet genom möjlighet till studiestöd upp till 80 % av lönen under ett års studier.

I flera av frågorna ovan lämnas även utrymme för arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal komma överens om annat. T. ex. ges möjlighet att genom centrala avtal komma överens om avvikelser avseende reglerna om sakliga skäl för uppsägning (gäller ej för statligt anställda).

Förändringarna har varit och kommer även av allt att döma fortsatta vara omstridda, men nu är de alltså ett stort steg närmre att realiseras. Tanken är att lagändringarna som gäller arbetsrätten ska träda ikraft den 30 juni 2022. Innan dess ska utredningarna skickas ut på remiss och ett fortsatt beredningsarbete planeras till hösten/vintern.

Vi på Setterwalls kommer att fortsatt hålla er uppdaterade och återkommer med en fylligare rapport så snart vi haft möjlighet att läsa den 850 sidor (!) långa utredningen. Vi kommer även att under hösten ordna flera seminarier/webinarier på temat (mer information om det kommer lite längre fram). Ni som är nyfikna och har frågor får självklart gärna höra av er till oss.

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.