Högsta domstolen utvidgar möjligheten till edition av elektroniskt lagrad information

Högsta domstolen har i ett färskt avgörande den 2 april 2020 i mål nr Ö 2232-19 (Idre Fjällrestauranger (”Fjällrestaurangen”) ./. Stiftelsen Idre Fjäll (”Stiftelsen”)) besvarat frågan huruvida edition kan avse tillhandahållande i elektronisk form av elektronisk lagrad information.

Bakgrunden till frågan i Högsta domstolen var i korthet följande. Mellan Fjällrestaurangen och Stiftelsen pågår en tvist i tingsrätten om skadestånd med anledning av att Stiftelsen sagt upp ett hyresavtal med Fjällrestaurangen. Tingsrätten beslutade att förelägga Fjällrestaurangen vid vite att tillhandahålla Fjällrestaurangen bokföring för visst räkenskapsår genom att till tingsrätten inge s.k. SIE4-filer, kopierade på ett USB-minne (SIE4-filer är en viss typ av datafil som innehåller samtliga verifikationer för visst räkenskapsår). Hovrätten fastställde tingsrättens beslut. Med utgångspunkt i att förutsättningarna för editionsföreläggande enligt 38 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken var uppfyllda (se vidare nedan) var frågan i Högsta domstolen huruvida elektroniskt lagrad information – i elektronisk form – kan vara föremål för edition och, i så fall, om ett editionsföreläggande ska förenas med vite.

Högsta domstolen fastslog att edition kan avse ett tillhandahållande i elektronisk form av elektroniskt lagrad information och att ett sådant föreläggande kan förenas med vite. Sedan tidigare gällde att det förhållandet att uppgifter som är elektroniskt lagrade kunde göras föremål för edition, exempelvis genom utskrift av råfilerna som omfattas av editionsföreläggande (se ”Loggfilerna, NJA 1998 s. 829). Genom avgörandet utvidgar Högsta domstolen denna skyldighet.

Högsta domstolen uppmärksammade även problematiken med att elektroniska handlingar – till skillnad från motsvarande pappershandlingar – kan innehålla skyddsvärd information vid sidan av det som är av intresse för editionssökanden, exempelvis metadata. I många fall går det att dölja eller ta bort sådan information. Om det inte är möjligt får det prövas om edition ändå kan ske med hänsyn tagen till den s.k. proportionalitetsprincipen, innebärande att en avvägning sker mellan bevisningens relevans och motpartens intresse av att uppgifterna inte kommer till någon utomståendes kännedom. Prövningen kan också leda till att det som efterfrågas ska tillhandahållas i pappersform.

Högsta domstolen fastslog även att det ligger inom ramen för rättens ställningstagande till var och hur editionsplikten ska fullgöras att bedöma i vilken form elektronisk information ska lämnas, bl.a. på vilket medium och i vilket format. Som utgångspunkt bör ett tillhandahållande ske i det format som innehavaren själv lagrar informationen i. Ett tillhandahållande bör också kunna ske i ett format som är vedertaget för lagring, användning eller överföring av information av det slag som det är fråga om. Att det krävs ett visst arbete av innehavaren av informationen att ta fram den och överföra den på ett lämpligt medium och ett lämpligt format utgör inte ett hinder mot edition.
 

Setterwalls kommentar

Utgångspunkten för Högsta domstolens bedömning var att förutsättningarna för editionsföreläggande enligt 38 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken var uppfyllda. För att en part med framgång ska kunna begära ett editionsföreläggande krävs alltså i huvudsak följande.

• Det ska vara fråga om skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis.
• Yrkandet ska ha ett visst mått av precision; vid ett verkställande av beslutet måste det kunna gå att utläsa vilka handlingar som avses.
• Yrkandet ska rikta sig mot ett subjekt som innehar den skriftliga handlingen.
• Åtgärden ska vara proportionerlig.

Vid begäran om edition av elektroniskt lagrad information måste hänsyn tas till eventuell överskottsinformation i filerna, exempelvis uppgifter i metadata om vem som har upprättat eller ändrat ett dokument eller vem som har tagit del av dokumentet. Om det inte är möjligt att ta bort sådana metadata innan informationen tillhandahålls får domstolen göra en intresseavvägning mellan bevisningens relevans och motpartens intresse av att uppgifterna inte kommer till någon utomståendes kännedom. En lösning på detta problem är att informationen istället tillhandahålls i pappersform, även om detta i sig kan innebära stora arbetsinsatser från parten som ska tillhandahålla informationen.

Om du har frågor som rör edition eller vill veta mer om möjligheten att begära edition i en viss tvist är du välkommen att kontakta någon av våra experter.

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.