Artikel | 23 Sep 2024
Irländskt skatteupplägg utgör olagligt statligt stöd enligt EU-domstolen
I ett nytt avgörande i EU-domstolens högsta instans bedöms tillämpningen av en irländsk skattestruktur utgöra olagligt statligt stöd som ska återbetalas. Strukturen har inneburit beräkning och allokering mellan filialer av försäljningsvinster till undvikande av stora skattebelopp. Även svenska skatterättsliga stödåtgärder har tidigare prövats avseende tillåtlighet enligt EU-reglerna. I följande artikel förklarar Setterwalls EU-reglerna om statligt stöd, de centrala aspekterna av EU-domstolens avgörande och implikationer för företagsbeskattningen.
Statligt stöd och svenska regler
Enligt särskilda EU-regler finns möjlighet för medlemsstater att stödja viss verksamhet genom s.k. statligt stöd, t.ex. genom bidrag och skattelättnader av olika slag. Utgångspunkten är dock att statligt stöd är förbjudet och stödåtgärder får inte införas förrän de granskats och godkänts av EU-kommissionen. Om en medlemsstat inte följer EU:s regler om statligt stöd kan EU-kommissionen väcka talan inför EU-domstolen. Exempelvis kan det handla om att skattenedsättningar som uppfyller kriterierna för att vara statligt stöd beviljas utan att ha godkänts i förväg. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med böter som följd. Samtidigt kan den stödgivande myndigheten bli skyldig att återkräva stödet från mottagaren som normalt ska betala tillbaka stödet.
Fråga om statligt stöd prövades i Sverige under 2019 då Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) bedömde att skattelättnaden i form av lägre statlig fastighetskatt för vindkraftverk kan omfattas av förbud enligt de aktuella EU-reglerna. Den normala skattesatsen är 0,5 % av taxeringsvärdet av en taxeringsenhet men 0,2 % för taxeringsenheter med vindkraftverk. Syftet med genomförandet av skattelättnaden var att stödja vindkraftsanläggningar som bedömdes vara missgynnade i förhållande till andra energianläggningar, eftersom de inte kan producera energi kontinuerligt. En stödåtgärd som är av mindre betydelse (inte överstigande 200 000 euro under en period av tre beskattningsår, s.k. takbeloppet) anses dock inte uppfylla kriterierna och anmälningsskyldigheten för statligt stöd. HFDs bedömning i avgörandet var att i det fall den lägre skattesatsen för vindkraftverk skulle leda till att detta takbelopp överskrids ska istället den normala högre skattesatsen tillämpas. Det i avgörandet aktuella bolaget ägde ett antal taxeringsenheter med vindkraftverk för vilka en lägre fastighetsskatt därmed endast togs ut för ett par av enheterna och den normala fastighetsskatten för övriga enheter. Läs Setterwalls artikel om budgetpropositionen för 2025 där både skattelättnaden för vindkraftverk och statligt stöd av mindre betydelse berörs.
Andra exempel på svenska tillåtna statliga stöd i form av skatteförmåner är bestämmelserna om lägre skatt på el och bränsle, elstöd till företag, tonnagebeskattning, investeraravdrag och kvalificerade (skattefria) personaloptioner.
Irländskt skatteupplägg underkänns av EU-domstolen
I avgörandet från EU-domstolens högsta instans har Irlands skattemyndigheter bedömts vara skyldiga att återkräva obetalda skatter för förbjudet statligt stöd under maxperioden på 10 år uppgående till belopp på miljarder euro. Den aktuella mottagaren av stödet, ett multinationellt techbolag, har tillämpat en variant av en nu förbjuden irländsk skattestruktur, s.k. Double Irish. Strukturen som underlättat företags undvikande av skatter globalt i jurisdiktioner där företagen är verksamma har varit välanvänd även av andra multinationella företag. Strukturen innebar att bolaget gjort vinster som endast beskattats med mindre belopp. Detta genom avancerade avtal och allokering av IP-baserade försäljningsvinster mellan filialer samt tillämpning av olika jurisdiktioners regler om skatterättslig hemvist för bolaget.
Skattestrukturen och metoden för att beräkna de i Irland beskattningsbara vinsterna för det i avgörandet aktuella bolaget hade bekräftats och fastställts av Irlands skattemyndigheter. EU-kommissionen, nu med medhåll från EU-domstolen, ansåg dock att besluten inte stämde överens med bolagets ekonomiska verklighet. Nästan alla försäljningsvinster hänfördes till ”huvudkontor” i Bermuda som enligt kommissionen endast existerade på pappret. Irlands selektiva skattebehandling av bolaget var därför olaglig enligt EU:s regler om statligt stöd, eftersom den gett bolaget en betydande fördel jämfört med andra företag som omfattas av samma nationella skatteregler.
Setterwalls kommentar
För företag som verkar inom EU är det viktigt att vara medveten om reglerna kring statligt stöd. Syftet med EU-reglerna är att skydda mindre företag från att bli utkonkurrerade av större företag som får betydande fördelar genom statligt stöd. Därför gäller det särskilt att vara uppmärksam i situationer där större företag beviljas eventuella skatteförmåner eller andra stödåtgärder. Exempelvis får inte statligt stöd, även i fall där det är generellt tillåtet, ges till företag i ekonomiska svårigheter. Vad som kan vara bra att veta är att när Skatteverket kräver återbetalning från ett företag som mottagit ett olagligt statligt stöd sker det i första hand som ett normalt skatterättsligt omprövningsförfarande. Skattebeslut kan normalt endast omprövas avseende de två föregående beskattningsåren, eller om oriktig uppgift konstaterats avseende de sex föregående beskattningsåren. Däremot kan, som nämnt, statligt stöd återkrävas för 10 år tillbaka, varför konsekvenserna av ett sådant förfarande kan bli mycket stora.
Välkommen att kontakta Setterwalls skatteexperter vid frågor om statligt stöd eller andra skattefrågor i ert företag samt implikationerna av de avgöranden som nämns i artikeln.
Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.