artikel / 26 nov 2019

Kommer de nya Pragreglerna att öka effektiviteten i skiljeförfaranden?

Responsive image

Pragreglerna (the Prague Rules on the Efficient Conduct of Proceedings in International Arbitration ), som lanserades den 14 december 2018, syftar till att öka effektiviteten i skiljeförfaranden genom att främja en mer aktiv processledning från skiljenämnder. De nya reglerna kan ses som en reaktion mot etablerad internationell skiljepraxis i allmänhet och i synnerhet mot de väletablerade IBA-reglerna om bevisupptagning (IBA Rules on the Taking of Evidence in International Commercial Arbitration ) som har fått stort genomslag i internationella skiljeförfaranden. Pragreglernas förespråkare har menat att internationell skiljepraxis är alltför amerikaniserad och kännetecknas av höga kostnader och ineffektivitet pga. för passiva skiljenämnder och för mycket bevisning, medan Pragreglernas motståndare har betecknat de nya reglerna som inkvisitoriska och ett hot mot den kontradiktoriska processen.

Pragreglerna och den kontradiktoriska processen
För att förstå Pragreglerna och den diskussion de vållat räcker det inte att göra en jämförelse mellan Pragreglerna och IBA-reglerna, utan man måste också titta på den ideologiska skiljelinjen och på hur vaga procedurregler för internationella skiljeförfaranden brukar tillämpas i praktiken.

Den renodlade inkvisitoriska processen utan egentliga parter har förpassats till historiens skräphög. Numera uppfattar snart sagt varje land sin processordning i tvistemål som kontradiktorisk, oavsett att en domare kan vara mer eller mindre aktiv och att maktfördelningen mellan parterna och domaren kan variera. Amerikanska jurister uppfattar emellertid gärna sin egen tvistemålsprocess som den äkta, kontradiktoriska processen och ser den kontinentaleuropeiska tvistemålsprocessen som inkvisitorisk, eftersom domaren inte bara tar ställning till det som parterna presenterar, utan också själv är engagerad i sådant som bevisanskaffning. Även om den moderna processen regelmässigt bygger på en förhandlingsmodell där parterna är huvudaktörer kan domaren eller skiljenämnden spela en större eller mindre roll. Långtgående befogenheter för en domare eller skiljenämnd brukar numera, även i Europa, betecknas som inkvisitoriska. Arbetsgruppen bakom Pragreglerna bestod också till övervägande del av representanter från länder med kontinentaleuropeiska rättssystem. Men snarare än två helt olika förfaranden – det inkvisitoriska och det kontradiktoriska – är det alltså idag fråga om den närmare rollfördelningen mellan parter och domare eller skiljenämnd inom ramen för en kontradiktorisk process.

Hur kommer Pragreglerna att tillämpas?
Pragreglerna är inspirerade av tanken att det typiska internationella skiljeförfarandet allt för mycket styrs av parterna och att detta leder till ineffektiva och kostsamma förfaranden. I syfte att främja snabbare förfaranden till lägre kostnader vill Pragreglerna ge mera muskler till skiljenämnden.

Pragreglerna har i någon mån tillkommit som en motreaktion på de idag väletablerade IBA-reglerna, som i tidigare versioner kan spåras så långt tillbaka som till 1983. IBA-reglerna tar sikte på bevisfrågor och kan sägas utgöra en kompromiss mellan olika rättssystems bevisregler, t.ex. i fråga om bevisanskaffning (edition). Pragreglerna har en vidare omfattning och innehåller inte bara bevisregler, utan ger också skiljenämnden en starkt proaktiv roll i planeringssammanträden samt behandlar frågor om förlikning och fördelning av kostnader. Man kan notera att parterna, förutom i ad-hoc förfaranden, typiskt sett redan träffat överenskommelser i sådana frågor genom de institutionella skiljereglerna som man valt.

Både IBA- och Pragreglerna är exempel på s.k. soft law, vars styrka kan sägas vara beroende av hur många som väljer att tillämpa dem. Parter kan överenskomma att något av regelverken, i dess helhet eller i delar, ska tillämpas i ett skiljeförfarande. En skiljenämnd kan även på eget initiativ komma att beakta IBA-reglerna såsom ett auktoritativt uttryck för internationell skiljepraxis. Vilket genomslag Pragreglerna kommer att få återstår att se.

Pragreglerna och den internationella skiljepraxisen
Nationella skiljelagar och institutionella regler kännetecknas ofta av en betydande flexibilitet som ger en skiljenämnd tämligen vida ramar för handläggningen av ett skiljeförfarande. IBA-reglerna ger betydande möjligheter för en skiljenämnd att agera ”proaktivt” eller ”inkvisitoriskt” i bevisfrågor även om det i praktiken inte är det som förväntas. Man kan därför hävda att en handläggning enligt Pragreglerna väsentligen ryms inom IBA-reglerna och andra etablerade regler. Samtidigt finns emellertid en internationell skiljepraxis som ger en ganska tillbakadragen roll åt skiljenämnden.

Som exempel på att Pragreglerna sticker ut i förhållande till internationell skiljepraxis kan nämnas följande:

• Skiljenämnden uppmuntras att redan vid det inledande planeringssammanträdet ha synpunkter på vilken bevisning som nämnden anser lämplig samt indikera sina preliminära uppfattningar rörande tvistefrågorna
• Skiljenämnden uppmuntras att inta en proaktiv roll i utredningen av sakomständigheterna
• Inställningen till utväxlande av dokument är mycket restriktiv
• Experter ska företrädesvis utses av skiljenämnden istället för av parterna
• Förutom att skiljenämnden kan verka för förlikning, kan skiljemännen med par-ternas samtycke agera medlare och om det misslyckas vara kvar som skiljeman.

Avslutning
Kraven på effektivitet i skiljeförfaranden ökar ständigt, vilket inte är förvånande med hänsyn till utvecklingen av affärslivet i stort. Uppdateringen av SCC:s Skiljedomsregler 2017 motiverades till stor del av användarnas önskemål om snabbare och effektivare förfaranden. Reglerna stadgar bl. a att SCC, skiljenämnden och parterna ska agera på ett effektivt och skyndsamt sätt, att det ska hållas ett inledande planeringssammanträde för fastställande av tidplan och effektiva handläggningsrutiner samt att det såväl vid kostnadsfördelningen mellan parterna som vid fastställandet av skiljenämndens arvoden ska beaktas i vilken utsträckning skiljenämnden och parterna har bidragit till ett effektivt och skyndsamt förfarande.

Merparten av upphovsmännen till Pragreglerna kommer från länder som inte tillhör de mest inflytelserika när det kommer till internationell skiljepraxis och en del av innehållet i reglerna kan nog få många användare att tveka. Pragreglerna kan åtminstone inte ännu anses ge ett auktoritativt uttryck för internationell skiljepraxis. Det återstår att se vilket genomslag de kommer att få. Kanske blir den största betydelsen att tjäna som en påminnelse om vikten av effektivitet och inspirera skiljenämnder att spela en mer aktiv roll inom ramen för andra regelverk. 

Setterwalls är en av landets ledande advokatbyråer inom tvistelösning. Vårt vinnarkoncept parar specialistkompetens med fokus på dina affärsmässiga mål.

Tack vare Sveriges centrala roll som säte i internationella skiljeförfaranden har vi samlat på oss stor erfarenhet av att driva gränsöverskridande processer. Vi har agerat som ombud eller skiljemän i många av de tvister som hanterats via Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC). Vi har också stor erfarenhet att driva tvister inom ramen för utländska skiljedomsorgan, t.ex. ICC, LCIA och ICSID.

Vi jobbar med tvistelösning för svenska och utländska företag inom vitt skilda branscher. Från bygg- och fastighetsbranschen, energisektorn, försäkring, shipping, fordons- och flygindustrin till bank & finans, IT, media och life sciences.

Mer om Pragreglerna kan du läsa här.

Vi håller dig uppdaterad om vad som händer.

Anmäl dig till vårt digitala nyhetsbrev så får du veta mer om vad som händer inom affärsvärlden och juridiken.

Du får även information om kommande event, seminarier och webbinarier.