Kommer er transaktion stoppas av regeringen?

För att stärka den nationella säkerheten och allmänna ordningen har EU utfärdat Förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen som gäller sedan den 11 oktober 2020. Mot bakgrund av denna förordning utsåg den svenska regeringen en särskild utredare som ska utreda om ett nationellt system för granskning av utländska direktinvesteringar ska införas och i så fall hur. Ett förslag kommer att läggas fram senast den 2 november 2021.

Till följd av en ökning av utländska investerares strategiska förvärv av säkerhetskänsliga verksamheter under pandemin har regeringen valt att påskynda processen genom att ändra den befintliga säkerhetsskyddslagen. En verksamhet är säkerhetskänslig om den är av betydelse för Sveriges säkerhet eller om den omfattas av ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd som är bindande för Sverige. Den säkerhetskänsliga verksamheten kan vara militär, civil eller kommunal/regional. Viktig civil infrastruktur som flygplatser, energianläggningar och informationssystem för elektronisk kommunikation, teknologi avseende artificiell intelligens eller kvant- och kryptoteknik, och vissa kommunalt ägda/tillhandahållna tjänster som räddningstjänst, energi- och dricksvattenförsörjning samt hälso- och sjukvård har nämnts som exempel på säkerhetskänsliga verksamheter.

Den 29 september 2020 presenterade regeringen ett förslag i proposition om ändring av säkerhetsskyddslagen (2018:585) med föreslaget ikraftträdande den 1 januari 2021. De viktigaste ändringarna omfattar säljare som avser att överlåta (i) aktier (med undantag för aktier i ett svenskt publikt aktiebolag) i ett företag som driver säkerhetskänslig verk-samhet, (ii) en rörelse som driver säkerhetskänslig verksamhet, eller (iii) egendom (med undantag för fast egendom) som används i säkerhetskänslig verksamhet. En så-dan säljare ska före inledandet av den planerade överlåtelsen genomföra en säkerhets- respektive lämplighetsbedömning och avstå från att initiera överlåtelsen om bedöm-ningarna skulle visa att denna är olämplig ur ett säkerhetsperspektiv. Skulle bedöm-ningarna däremot visa att överlåtelsen inte är olämplig ska säljaren före överlåtelsen rådgöra med den samrådsmyndighet som regeringen bestämmer. I vissa fall får sam-rådsmyndigheten förbjuda en överlåtelse före eller efter det att överlåtelsen genomförts (i det senare fallet dock endast om överlåtelsen genomförts utan föregående samråd med samrådsmyndigheten).

Enligt de kompletterande bestämmelserna till direktinvesteringsförordningen (som träder i kraft den 1 november 2020) kan dessutom Inspektionen för Strategiska Produkter kräva att en potentiell köpare/säljare av ett företag, en verksamhet eller fastighet inom en säkerhetskänslig sektor ska lämna information om exempelvis köparens ägarstruktur och affärsområden samt värdet på och finansieringen av transaktionen.

Våra tankar
Den svenska marknaden är för tillfället öppen för utländska investeringar med några fåtal undantag inom den finansiella sektorn, vilket gör Sverige mer attraktivt än många andra EU-länder för utländska investerare. Även om det är osäkert i vilken utsträckning de ovannämnda ändringarna kommer att antas, så är det säkert att Sverige inte kommer att göra sig mer attraktivt för utländska investerare genom att införa den typ av granskningssystem som ändringarna i säkerhetsskyddslagen ger uttryck för.

En annan slutsats är att ett införande av ändringarna som de är kan leda till godtyckliga och oförutsebara förbudsbeslut. För det första är definitionen av säkerhetskänslig verksamhet bred och därmed svår att tolka. Det ges heller ingen närmare vägledning för hur den särskilda säkerhets- respektive lämplighetsbedömningen ska genomföras. En verksamhet definieras som säkerhetskänslig om den är av betydelse för Sveriges säkerhet eller om den omfattas av ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd som är bindande för Sverige. Vilka verksamheter som kan anses vara säkerhetskänsliga och därmed stoppas från att överlåtas kan variera från tid till annan och slutligen bestämmas av regeringen (genom samrådsmyndigheten) med beaktande av rådande omständigheter och nödvändigheten att skydda landet (eller, i förekommande fall, det internationella samfundet) från spionage, sabotage, terrorism eller andra brott, och/eller andra händelser (t.ex. spridning, förstörelse eller snedvridning av sekretessbelagd information) som kan hota säkerheten.

För det andra regleras inte samrådsskyldighetens omfattning eller utsträckning i tid. För att rättfärdiga avsaknaden av sådan reglering har regeringen hänvisat till det allmänna skyndsamhetskravet i förvaltningslagen (2017:900), vilket enligt vår uppfattning inte ger tillräcklig klarhet. Tid är avgörande i det moderna affärslivet. En bortre tidsgräns för när samrådsmyndigheten senast måste ha fattat ett beslut behöver därför uttryckligen regleras så att berörda säljare och investerare vet hur och när de kan agera. Om samrådsmyndigheten skulle välja att hålla sig passiv eller om den inte förmår att fatta ett beslut inom rimlig tid ska det inte läggas säljaren eller investeraren till last.

Det är oklart hur det nu föreslagna granskningssystemet kommer att interagera med det nationella granskningssystemet som fortfarande utreds och vars resultat kommer att presenteras senast den 2 november, 2021. Man kan dock förvänta sig att det nationella granskningssystemet förmodligen kommer att bli mer komplett, detaljerat och täcka fler överlåtelser än de nu föreslagna ändringarna, exempelvis fastighetstransaktioner.
Är det rimligt att ha ett ännu mer vidsträckt och långtgående granskningssystem än det som föreslagits av regeringen?

Du är välkommen att dela dina åsikter eller kommentarer med oss, och om du vill ha en diskussion eller ställa frågor angående ovan, hör gärna av dig till någon av oss:

Stockholm: Anders Söderlind
Göteborg: Johan Hallén
Malmö: Ola Grahn