Nya regler om återhämtningsplaner för banker och värdepappersbolag

Den 1 februari 2016 trädde nya regler om återhämtningsplaner för banker och värdepappersbolag samt eventuella moderföretag till sådana i kraft. Återhämtningsplaner syftar, som det heter, till att ”identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen”. Detta betyder att finansiella företag ska ha en plan för hur de ska agera i ett ekonomiskt krisläge – ett stressat scenario.

Reglerna är en del av EU:s omfattande krishanteringsdirektiv. De syftar till att säkerställa den finansiella stabiliteten och specifikt att eventuella framtida förluster i de finansiella företagen ska bäras av långivare och aktieägare snarare än av staten. För de flesta företag är det övergripande syftet i praktiken ointressant, eftersom det i realiteten bara är de systemviktiga instituten som kan komma att bli räddade av staten. Men, det finns poänger (och samtidigt krav) i direktivet som gör det relevant även för små företag att förbereda sig för stressade scenarion.

Det har sedan tidigare – genom införandet av kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) – funnits övergripande regler om återhämtningsplaner i svensk rätt. Genom krishanteringsdirektivet har dessa övergripande regler tjänat ut sin roll och ersätts av mer detaljerade regler i lagen (2004:297) om bank och finansieringsrörelse och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, samt genom Finansinspektionens föreskrifter(FFFS 2016:6) om återhämtningsplaner och koncernåterhämtningsplaner.

De nya reglerna om vad en återhämtningsplan ska innehålla består av en lista med 20 punkter. Den information som återhämtningsplanen ska innehålla utgörs framförallt av beskrivningar av kapital- och likviditetsåtgärder samt skuldhantering och omläggning av verksamheten i stressade scenarion. I övrigt ska planen innehålla en analys av väsentliga hinder, tidsramen för införande av olika steg i återhämtningsplanen samt vilka förberedande åtgärder som företaget vidtagit eller planerar att vidta för att underlätta genomförandet av återhämtningsplanen. I inledningen ska det också finnas en sammanfattning av planen, den totala återhämtningskapaciteten och en kommunikationsplan som visar på hur företaget planerar att kommunikationsmässigt hantera negativa marknadsreaktioner. Kraven finns listade i krishanteringsdirektivets bilaga 1.

De åtgärder som ska vidtas av företagen får inte förutsätta någon form av statligt stöd.
Det finns också en proportionalitetsprincip i reglerna, d.v.s., kraven på omfattningen av återhämtningsplanen är mindre för de små än för de större företagen. Alla företag måste dock i någon mån ha funderat över samtliga punkter i listan.

Återhämtningsplanen ska godkännas av styrelsen och skickas in till Finansinspektionen. Finansinspektionen kan också förelägga företaget att redogöra för sin syn och i förlängningen att vidta ytterligare åtgärder för att få företaget att ändra sin plan.