artikel / 26 apr 2022

Nytt avgörande från Högsta domstolen angående edition av elektroniska handlingar som är lagrade i en molntjänst utomlands (Mål Ö 4651-21; ”Årsopgørelserna”)

Responsive image

Högsta domstolen har bedömt att det finns förutsättningar för att bifalla ett yrkande om edition avseende elektroniskt lagrade handlingar i en s.k. molntjänst mot en svarande boende i Danmark. Domstolen fann att editionssvaranden fick anses inneha handlingarna och att det inte kunde anses beröra den danska myndigheten på sådant sätt att det krävdes en begäran om rättslig hjälp med bevisupptagning från utlandet.

Bakgrund

I ett mål avseende underhållsbidrag till barn yrkade käranden att tingsrätten skulle förelägga svaranden att inkomma med vissa ekonomiska underlag från den danska skattemyndigheten. De begärda handlingarna var dels digitala ”årsopgørelser” för åren 2017, 2018 och 2019, dels ”selvangivelser” och ”uplysningsskeman” för motsvarande år. Svaranden bestred editionsyrkandet och invände bl.a. att han inte hade handlingarna, att han saknade möjlighet att få tag på dem från Skattestyrelsen och att han därför inte kunde betraktas som innehavare av handlingarna.

Editionsyrkandet ogillades av tingsrätten men bifölls av hovrätten.

Svaranden överklagade hovrättens beslut till Högsta domstolen (HD), som meddelade prövningstillstånd.

Frågorna i HD avsåg (i) vad som krävs för att en person ska anses inneha en elektronisk handling på ett sådant sätt som utgör en förutsättning för edition, och (ii) om en domstol i Sverige kan förelägga en part som är bosatt utomlands att förete en elektronisk handling som finns utomlands.

HD:s bedömning

Edition och innehavskravet

HD återgav inledningsvis de allmänna förutsättningarna för edition, dess tillämplighet på elektroniskt lagrade handlingar och domstolars rätt att utfärda förelägganden (p. 5–10).

HD övergick sedan till de närmare förutsättningarna i frågan om innehavskravet. HD konstaterade att det inte utgör en förutsättning att parten i fråga äger den aktuella handlingen för att kravet på innehav ska vara uppfyllt. Kravet på innehav innebär inte mer än att personen ”på ett fysiskt eller jämförbart sätt har tillgång till handlingen genom att i allmän mening ha handlingen i sin besittning”. Det räcker således att personen har kontroll över handlingen genom att ha en förfoganderätt till den och därmed kan bestämma hur handlingen ska användas.

HD konstaterade sedan att för att innehavskravet ska vara uppfyllt när handlingen finns lagrad i elektronisk form i en molntjänst, en extern databas eller liknande bör det normalt vara tillräckligt att editions-svaranden har en på lag eller avtal grundad ovillkorlig rätt till handlingen och kan få tillgång till informationen genom inloggning.

Edition avseende handlingar i utlandet från en part som är bosatt utomlands

Härefter återgav HD den andra frågan i målet: om en svensk domstol kan förelägga en part som är bosatt utomlands att förete en elektronisk handling som finns utomlands (p. 14–21).

Utgångspunkten är att en domstol i den stat där rättegången äger rum endast kan komma åt bevisning i en annan stat om den staten har godkänt det, antingen genom en internationell överenskommelse eller i det enskilda fallet (vilket grundar sig i principen om staters suveränitet). För svenska domstolars vidkommande finns ett antal internationella överenskommelser att förhålla sig till och, i vissa fall, kompletterande svensk lagstiftning.

Enligt HD är det emellertid inte alltid nödvändigt att använda något av dessa instrument när en part yrkar att en annan part ska förete en elektronisk handling som finns utomlands, även om editionsföreläggandet kan sägas få en extraterritoriell räckvidd i dessa fall. Enligt HD är det nämligen främst fråga om en faktisk, och inte en rättslig, effekt av föreläggandet.

I det fall en editionssvarande i Sverige kan få tillgång till den elektroniska handlingen därför att svaranden har en på lag eller avtal grundad ovillkorlig rätt till handlingen saknar det principiell betydelse om den faktiska lagringen sker i Sverige eller utomlands. I dessa fall kan en svensk domstol alltså i och för sig förelägga editionssvaranden att förete handlingen.

Detsamma gäller om editionssvaranden, även om denna är bosatt i utlandet och handlingen finns utomlands, också är part i den svenska rättegången och föreläggandet avser att svaranden ska förete handlingen vid den svenska domstolen. Det finns inte heller något hinder för domstolen att i ett sådant fall vid vite förelägga editionssvaranden att förete handlingen (förutsatt att editionssvaranden inte föreläggs att i utlandet bryta mot de där gällande lagarna).

Svensk domstol är dock förhindrad att besluta att handlingen ska ställas till förfogande genom Kronofogdemyndighetens försorg, vilket alltså endast är möjligt om handlingen innehas i Sverige. För en sådan verkställighetsåtgärd är domstolen istället hänvisad till regelverken om bevistagning i utlandet.

Tillämpning i det aktuella målet

Utifrån ovanstående överväganden konstaterade HD att av de handlingar editionsbegäran avsåg var den s.k. årsopgørelsen en handling som svaranden var skyldig att förete rätten, bl.a. eftersom årsopgørelsen hade sammanställts av Skattestyrelsen och det stod klart att svaranden hade fått del av handlingarna för de aktuella åren (p. 22–24). Svaranden hade också en ovillkorlig rätt och möjlighet att på ett enkelt sätt på nytt ta del av dessa genom att på egen hand logga in i det elektroniska systemet (med hjälp av e-legitimation) utan någon inblandning från Skattestyrelsens sida. Den omständigheten att editionssvaranden inte hade de aktuella handlingarna på sin egen dator eller i pappersform medförde inte att editionssvaranden inte ansågs inneha handlingarna i lagrummets mening. HD ansåg inte heller att editionsföreläggandet kunde anses beröra den danska myndigheten på ett sådant sätt att det krävdes en begäran om rättslig hjälp med bevisupptagning från utlandet.

Vad gäller de övriga handlingarna – selvangivelser och uplysningsskeman – saknades det utredning huruvida svaranden hade gett in några sådana handlingar till Skattestyrelsen, varvid han inte kunde föreläggas att förete dessa handlingar (p. 25).

Våra kommentarer

I ”SIE4-filerna”, NJA 2020 s. 373, slog HD fast att begreppet skriftlig handling i 38 kap.1 § rättegångsbalken även omfattar handling i elektronisk form. Genom det nu refererade avgörandet har HD tagit ytterligare ett steg att, i ljuset av ”ny” teknik, tolka editions-institutet i den svenska rättegångsbalken. På samma sätt som pappersbrevet väsentligen ersatts av e-post har också, som HD själv uttrycker det, skrivbordslådan med lås ofta ersatts av digitala lösningar där tillgången bestäms av koder vid inloggning. Begreppet innehav tar alltså sikte på själva kontrollen av och förfoganderätten över handlingen, inte den faktiska lagringen.

En annan konsekvens av avgörandet torde vara att editionsföreläggande gentemot tredje man, exempelvis en bank, kan komma att minska. De allra flesta banker tillhandahåller idag sina tjänster över internet och kunderna har därigenom tillgång till kontoutdrag och annan information genom inloggning via exempelvis BankID. Även om editionsplikten i vissa fall står över banksekretessen och således även omfattar bank-, finans- och affärshandlingar (se t.ex. prop. 2008/09:67, s. 102 och NJA 1998 s. 590 och RH 1997:46) innebär förtydligandet av begreppet ”innehav” en alternativ möjlighet för editionssökanden att förplikta editionssvaranden direkt att utge handlingar, som annars skulle kunna omfattas av t.ex. banksekretess. Avgörandet kan därför komma att öka möjligheten till bifall av editionsyrkanden avseende motsvarande handlingar.

Avslutningsvis har HD genom avgörandet gett såväl domstolar som parter ett välkommet förtydligande angående när domstolen behöver begära rättslig hjälp från utlandet (en hantering som inte sällan kan medföra att rättegången försenas avsevärt). Det står således klart att svensk domstol är oförhindrad att förelägga editionssvaranden att förete en handling, även om såväl editionssvaranden som den aktuella handlingen befinner sig utomlands, i det fall editionssvaranden har förfoganderätt till handlingen och editionssvaranden också är part i den svenska rättegången och ska förete handlingen vid den svenska domstolen.

Vi håller dig uppdaterad om vad som händer.

Anmäl dig till vårt digitala nyhetsbrev så får du veta mer om vad som händer inom affärsvärlden och juridiken.

Du får även information om kommande event, seminarier och webbinarier.