Ökade krav på rådgivning avseende komplexa produkter

Kraven på finansiella rådgivare ökar. Finansinspektionen och den Europeiska värdepappersmyndigheten ESMA har på sistone skärpt tonen kring framförallt rådgivning om så kallade komplexa produkter. Rådgivare och försäkringsförmedlare bör med anledning av denna utveckling se över sina rutiner vid marknadsföring av komplexa produkter.

Finansinspektionen
Finansinspektionen (FI) höll den 24 april 2014 ett seminarium om lämplighetsbedömning i rådgivningssituationer. Bakgrunden till seminariet är de brister i hur både försäkringsförmedlare och värdepappersinstitut genomför sina behovsanalyser och lämplighetsbedömningar i sådana situationer. FI har i en rad beslut lämnat anmärkningar och varningar till såväl försäkringsförmedlare som värdepappersbolag. Så sent som den 14 april 2014 drog FI tillståndet för en försäkringsmedlare som bland annat gjort bristfälliga lämplighetsbedömningar.

Reglerna för hur en lämplighetsbedömning ska genomföras är, enligt FI, central för konsumentskyddet. Den som lämnar finansiell rådgivning eller tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning ska anpassa sin rådgivning efter den aktuella kundens förutsättningar och får endast rekommendera lösningar som är lämpliga för just den kunden.

I sin tillsynsverksamhet har Finansinspektionen uppmärksammat bl.a. uppmärksammat följande:

• Brister i omfattning och relevans
• Brister i informationshämtning
• Bristande tillförlitlighet i informationen
• Brister i dokumentation
• Brister vid mer komplicerade och riskfyllda produkter/tjänster

Brister i omfattning och relevans innebär att företaget inte i tillräcklig omfattning eller alls har analyserat vilken typ av bedömning som företagets erbjudande kräver och vilken kundinformation som krävs för att företaget ska kunna göra en sådan bedömning. Vid lämplighetsbedömningen ska beaktas vilken typ av erbjudande det rör sig om, graden av komplexitet och risknivå på erbjudandet samt kundens karaktär, behov och övriga omständigheter som är hänförliga till den aktuella kunden.

Brister i informationsinhämtning innebär att företaget inte inhämtat tillräcklig information om den aktuella kundens kunskap, erfarenhet, riskprofil och riskvilja. Detta kan medföra att företaget inte i tillräcklig omfattning får det underlag som behövs avseende den aktuella kundens inställning och förståelse för risk. Detta gäller exempelvis kundens förståelse av förhållandet mellan risk och avkastning, kundens förståelse för risken i de aktuella produkterna samt kundens förståelse för risken i sin befintliga portfölj.

Bristande tillförlitlighet i informationen innebär att frågorna till kunden kan vara utformade så att kunden styrs in på en viss typ av investeringar. Vidare finns risk att kunden ifråga bedömer sig själv.

Brister i dokumentation innebär att all relevant information om lämplighetsbedömningen inte har dokumenterats, vilket kan medföra att dokumentationen inte visar varför investeringen ansågs lämplig för kunden eller varför investeringen överhuvudtaget gjordes.

Brister vid mer komplicerade och riskfyllda produkter/tjänster innebär att risknivån på de finansiella instrument som ingår i erbjudandet till kunden inte definierats i förväg. Detta medför – i likhet med brister i informationsinhämtning – att företaget riskerar att inte ha tillgång till tillräckligt detaljerad information om kunden för att kunna bedöma dennes förmåga att förstå och finansiellt bära de risker som gäller för det aktuella erbjudandet.

Det är som nämnts ovan företaget som ska ta ställning till vilken typ av lämplighetsbedömning som krävs för just den egna verksamheten. Vidare ska företaget inhämta tillräckligt detaljerad information om kunden och ta hänsyn till informationen i sin bedömning.  Den bedömning som har gjorts ska också dokumenteras i samtliga delar. FI kommer inte att lämna närmare vägledning kring hur blanketter och rådgivningsprotokoll ska se ut. Eventuella brister i lämplighetsbedömning i rådgivningssituationer får konstateras och sanktioneras i tillsynsverksamheten.

ESMA
ESMA har den 7 februari 2014 publicerat en opinion avseende värdepappersbolags marknadsföring och försäljning av s.k. komplexa produkter/finansiella instrument till icke professionella investerare, ESMA/2014/146.

Vikande avkastning på investeringar i sedvanliga finansiella instrument och volatilitet på andra marknader har medverkat till en ökning av marknaderna för komplexa produkter. Detta har medfört att retail-kunder, framförallt vanliga konsumenter, har fått tillgång till produkter som tidigare var förbehållna professionella investerare. ESMA oroas över att den nationella tillsynen i medlemsländerna inte når upp till en tillräckligt hög och likvärdig standard. Detta gäller särskilt frågan huruvida marknadsföring och försäljning av komplexa produkter är anpassade till kunden och dennes förkunskaper.

Opinionen innehåller inga nya regler utan är en påminnelse dels till värdepappersbolag om vikten av att upprätthålla vissa krav i MiFID (Markets in Financial Instruments Directive) vid rådgivning och försäljning av komplexa produkter till icke-professionella investerare dels till de nationella tillsynsmyndigheterna om hur tillsynen över efterlevnaden av MIFID i dessa avseenden ska gå till.

Det är viktigt att krav ställs på värdepappersbolagen att säkerställa att de agerar ansvarstagande gentemot sina kunder och ser till sina kunders bästa. Specifikt för det aktuella området är att värdepappersbolagen ska se till att såväl den egna personal som arbetar med marknadsföring av sådana produkter som kunderna – till vilka produkterna marknadsförs – till fullo förstår produkterna. Om ett värdepappersbolag vid den bedömning av varje kunds specifika situation som ska ske finner att den aktuella produkten inte kan anses lämplig för en viss kund, ska den kunden i stället erbjudas enklare och/eller billigare instrument. I takt med att allt fler produkter och tjänster kan konsumeras elektroniskt är det också viktigt att värdepappersbolagen ser till – och de nationella tillsynsmyndigheterna övervakar – att elektroniska handelsplattformar bara ger tillgång till komplexa produkter för sådana kunder som lämpligen ska kunna köpa sådana produkter.

Opinionen innehåller en rad punkter om vad värdepappersbolag ska fokusera på vid sin rådgivning och marknadsföring samt vad tillsynsmyndigheter ska koncentrera sig på vid utövandet av sin tillsyn.

Opinionen följer en utveckling vi redan har börjat se i Sverige, framförallt avseende värdepappersbolag som också har försäkringsförmedlartillstånd. Finansinspektionen har lämnat anmärkningar och varnat flera bolag som lämnat råd om produkter som FI bedömt varit ”olämpliga” för kunden. FI har i dessa fall inte ansett att de produkter bolagen rekommenderat varit avpassade till kundernas förkunskaper och riskaptit.

Finansinspektionens ledning har dessutom nyligen uttalat en vilja att arbeta mer med konsumentskyddsfrågor. Vi kan därmed förvänta oss en skärpt tillsyn över finansiella rådgivare framöver.