Ökade möjligheter till prövningstillstånd och ändring i hovrätten i tvistemål där klaganden företräds av ombud

När den omdiskuterade reformen En modernare rättegång (EMR-reformen) infördes år 2008 fanns en oro för att det skulle bli svårare att få sin sak överprövad av hovrätten. Anledningen var att det infördes ett generellt krav på prövningstillstånd (pt) för att ett tvistemål ska prövas i hovrätten.

En undersökning från Svea hovrätt år 2012 visade också att pt-reglerna till en början tillämpats alltför strängt men att andelen prövningstillstånd senare stabiliserat sig på en högre nivå. I en uppföljande undersökning som presenterats av Svea hovrätt i september 2015 bekräftas att andelen prövningstillstånd är kvar på en hög nivå. Det framgår dessutom att den som har ett juridiskt ombud har ökade möjligheter till prövningstillstånd och en ändring av domen i hovrätten.

Mer än hälften av de kommersiella tvistemålen får prövningstillstånd
Svea hovrätt konstaterar i rapporten att av de drygt 70 granskade kommersiella tvistemålen beviljades prövningstillstånd i knappt 60 % av målen. Detta kan jämföras med nästan 70 % av omkring 40 mål i 2012 års undersökning. Motsvarande siffra för familjemål och övriga tvistemål var strax under 40 %. Med kommersiella tvister avses, till skillnad från övriga tvistemål, mål mellan juridiska personer. Mål om klander av skiljedom och övriga mål där hovrätten är första instans har uteslutits från statistiken då undersökningen avser överprövning av tvistemål.

Att prövningstillstånd beviljas i hög utsträckning i kommersiella tvistemål är förenligt med Högsta domstolens uttalande i NJA 2011 s 843 om att det är viktigt att de affärstvister som når de allmänna domstolarna, i stället för att t.ex. avgöras genom skiljeförfarande, hanteras på ett sådant sätt att möjligheten till rättsbildning på området inte går förlorad, konstaterar Svea hovrätt i rapporten.

Hovrättens nya arbetssätt
Svea hovrätt beskriver vidare sitt nya arbetssätt med s.k. prövningstillståndsgrupper där varje ledamot först går igenom målet, varefter en diskussion sker i gruppen istället för en traditionell föredragning. Pt-prövningen innefattar därmed inte en lika genomgripande granskning av målet. I svårbedömda mål vars utgång inte är självklar meddelas i regel prövningstillstånd, vilket ligger i linje med såväl förarbetena till reformen som praxis från Högsta domstolen, slår Svea hovrätt fast i rapporten. Svea hovrätt tillämpar sedan tidigare en ordning där tvistemål som beviljats prövningstillstånd fördelas till en annan avdelning.

Hälften av de kommersiella tvistemålen ändras
Svea hovrätts granskning av de domar där målet prövats i sak, undantaget domar som grundar sig på en överenskommelse mellan parterna, visar att hälften av de kommersiella tvistemålen fick en annan utgång i hovrätten. Av dessa fick 56 % en delvis ändrad utgång. Motsvarande siffror för övriga tvistemål var knappt 40 % respektive 27 %.

Svea hovrätt konstaterar även att den i början låga andelen prövningstillstånd vid hovrätterna ökat på senare år och att den totala ändringsfrekvensen i tvistemål som avgjorts genom dom som en konsekvens sjunkit och stabiliserat sig strax under 60 %. Ändringsfrekvensen varierar dock mellan hovrätterna. Svea hovrätt hade lägst andel ändrade tvistemål år 2014 med 51,6 % medan Hovrätten för Övre Norrland hade högst andel ändrade tvistemål med 72,9 %.

”Parternas ombud har ett stort ansvar”
Statistiken visar ännu en gång på tydliga skillnader mellan mål där parter har ett juridiskt ombud och mål där ombud saknas för såväl möjligheten till prövningstillstånd som möjligheten till ändring i hovrätten. Andelen prövningstillstånd i tvistemål där parterna hade ombud var 47,5 % att jämföra med 28,6 % där parterna saknade ombud. Ändringsfrekvensen i tvistemål där klaganden företräddes av ombud var 30,6 % medan den var 21,5 % i mål där klaganden saknade ombud.

Ombudens ansvar framhålls också av Svea hovrätts president, Fredrik Wersäll, som i en intervju publicerad i en artikel av Dagens Juridik samma dag som rapporten publicerades säger att det är viktigt ”att lyfta fram att parternas ombud har ett stort ansvar när det gäller att argumentera för varför prövningstillstånd ska meddelas” och ”att lägga möda på att argumentera i PT-delen på ett lika utförligt sätt som i sakfrågorna”.