Regeringens lagrådsremiss med förslag till effektivare regler mot marknadsmissbruk

Marknadsmissbruksförordningen (”MAR”) trädde i kraft den 3 juli i år. EU har även antagit ett marknadsmissbruksdirektiv (”MAD”) i syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av förordningens bestämmelser. För att tillse att MAR och MAD efterlevs i Sverige har regeringen nu beslutat om en lagrådsremiss med förslag till effektivare regler mot insiderhandel, marknadsmanipulation och obehörigt röjande av insiderinformation. I lagrådsremissen föreslås att den nu gällande marknadsmissbrukslagen upphävs och att två nya lagar införs; en ny lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden och en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning. Regeringen föreslår att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 februari 2017.

Några viktiga förändringar i det nya förslaget är följande:

Sanktioner, åtal och behörig domstol

Genom MAR, MAD och nu föreslagen lagstiftning klargörs att förbudet mot insiderhandel förutsätter att ett utnyttjande av insiderinformation har ägt rum. Det blir även förbjudet att handla på en rekommendation om mottagaren av rekommendationen inser eller borde inse att rekommendationen grundas på insiderinformation. Det straffsanktionerade området utvidgas till att också omfatta återkallelse av en order. Även när det gäller förbudet mot marknadsmanipulation och obehörigt röjande av insiderinformation förändras det straffbelagda området.

Straffskalorna för marknadsmissbruksbrott skärps och grova brott föreslås kunna ge upp till sex års fängelse. Det införs vidare regler om administrativa sanktioner som ska komplettera de nuvarande straffrättsliga sanktionerna. Endast en typ av sanktion (straff eller administrativ sanktion) ska kunna utdömas i det enskilda fallet, där straffrättsliga påföljder reserveras för de allvarligaste gärningarna. Straffansvaret slopas enligt förslaget för vissa gärningar som begås av oaktsamhet, förseelser eller är av ringa karaktär.

Frågan om åtal ska väckas beslutas av åklagare vid Stockholms tingsrätt, vilken kommer vara exklusiv domstol att hantera marknadsmissbruksbrott. Som huvudregeln ska åtal endast väckas vid uppsåtliga överträdelser av förbuden mot marknadsmissbruk medan andra överträdelser blir föremål för administrativa sanktioner.

Om en överträdelse av marknadsmissbruksförordningen har skett ska den som har gjort sig skyldig till överträdelsen och därigenom fått en vinst, eller undvikit en förlust, åläggas att betala ett belopp som motsvarar värdet av den ekonomiska fördelen (återföring). Återföring ska dock inte beslutas om det är uppenbart oskäligt. Beloppet ska tillfalla staten.

Finansinspektionens befogenheter m.m.

Finansinspektionen (”FI”) får genom förslaget utökade utredningsbefogenheter, vilket bl.a. innebär att FI får genomföra undersökningar i fysiska och juridiska personers verksamhetslokaler. FI:s samarbete med Ekobrottsmyndigheten fördjupas även och de nya reglerna ska underlätta informationsutbyte mellan FI och Ekobrottsmyndigheten. För att underlätta utredning av marknadsmissbruk införs vidare nya sekretessregler, bl.a. skydd för uppgift om identiteten hos den som anmält en misstänkt överträdelse till FI.

FI kan ingripa mot marknadsmissbruk eller åsidosättande av skyldigheter genom sanktionsföreläggande och t.ex. besluta om rättelse, vite, förbud att utöva ledningsuppdrag i ett värdepappersinstitut, förbud att handla med vissa finansiella instrument för egen räkning och sanktionsavgifter. I viss utsträckning gäller även företrädaransvar för fysisk person som för en juridisk persons räkning beslutar om genomförande av förbjudna åtgärder.

FI ska vidare besluta om sanktioner mot emittenter m.fl. som inte uppfyller sin skyldighet att offentliggöra insiderinformation, men kan avstå från att ingripa om annat organ – exempelvis börs eller värdepappersinstitut som driver e-handelsplattform – vidtagit åtgärder som inspektionen bedömer tillräckliga.

Företag som står under Finansinspektionens tillsyn ska betala årsavgift för att bekosta Finansinspektionens övervakning.

Förslag till ändring i aktiebolagslagen för en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser

Frågan om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsbolag har under lång tid varit i fokus för regeringens jämställdhetspolitik. Målet har varit att minst 40 procent av aktiemarknadsbolagens styrelseledamöter ska vara av det underrepresenterade könet efter årsstämmorna 2016. Då detta mål inte uppfyllts har justitiedepartementet i en promemoria (Ds 2016:32) föreslagit en ändring av aktiebolagslagen i syfte att uppnå målet. Lagförslaget innebär ett krav på att minst fyrtio procent av styrelseledamöterna i ett aktiemarknadsbolag (dvs. bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad) och i statligt ägda bolag ska vara av vardera kön. Avsikten är att lagändringen ska påskynda en positiv förändring av könsfördelningen både i fråga om styrelsen och andra ledande befattningar i näringslivet. Långsiktigt är målsättningen en helt jämn könsfördelning i bolagsstyrelser.

Enligt förslaget ska endast styrelseledamöter som väljs av bolagsstämman ingå vid beräkningen av om könsfördelningen i en styrelse är jämn i lagens mening. Arbetstagarledamöter omfattas således inte av regleringen. Istället ska arbetstagarorganisationer eftersträva en jämn könsfördelning bland arbetstagarrepresentanterna.

Reglerna föreslås sanktioneras genom att Bolagsverket ska ålägga de aktiemarknadsbolag eller statliga bolag som inte har en jämn könsfördelning i styrelsen i enlighet med vad som anges i lagen att betala en sanktionsavgift. Avgiftens storlek kommer vara beroende av bolagets storlek men vara lägst 250 000 kronor och högst fem miljoner kronor. För statliga bolag ska avgiften uppgå till fem miljoner kronor. Ett bolag som inte heller följande räkenskapsår uppfyller kravet kan åläggas ny sanktionsavgift.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. För bolag som har bildats före ikraftträdandet ska lagändringarna tillämpas från och med det räkenskapsår som påbörjas närmast efter den 31 december 2018 vilket innebär att bolagen ska uppfylla kravet senast vid de årsstämmor som hålls våren 2019.