Update Compliance & Investigations – Ny proposition om skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

Strängare regler om företagsbot träder i kraft 1 januari 2020. Samtidigt får svenska domstolar utökad behörighet att döma i internationella mutbrott kopplade till svenska företag.

Sammanfattning
Svenska företag gör klokt i att framöver intensifiera sina ansträngningar för att förebygga korruption i sin verksamhet, men även för att motverka överträdelser av exempelvis ekonomiska sanktioner, miljölagstiftningen eller arbetsmiljölagstiftningen. Maxbeloppet för företagsbot höjs nämligen vid årsskiftet från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Syftet är att företagsboten ska bli en kännbar konsekvens även för stora företag. De nya reglerna innebär att även stat och kommun kan bli föremål för företagsbot i vissa situationer. Samtidigt utvidgas den svenska domsrätten för mutbrott begångna av svenska företag utomlands. Det kommer då inte längre vara möjligt för svenska företag att undvika straff (och därmed även företagsbot) genom att hävda att ett mutbrott inte är föremål för svensk domsrätt eftersom den begåtts av utländska medborgare, agenter eller andra konsulter.

Förändringarna är i linje med den underliggande trenden av striktare krav och ökar svenska företags exponering både när det gäller eventuella straff i form av företagsbot men också när det gäller det straffbara området för mutbrott.
Väl fungerande Compliance-program blir därför ännu viktigare för att undvika överträdelser men också för att kunna begränsa konsekvenserna av en överträdelse genom att visa att företaget har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brott.

De nya reglerna träder i kraft 1 januari 2020 och gäller endast händelser som inträffar därefter.

Propositionen
Den 5 september 2019 överlämnade regeringen proposition 2018/19:164 om skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag. Förslaget innehåller tre viktiga förändringar:

• Företagsbot för stat och kommun i vissa fall

I propositionen föreslås tillämpningsområdet för företagsbot utvidgas till att även omfatta offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet samt verksamhet som ett företag bedriver utanför sin näringsverksamhet om brottet var tänkt att medföra ekonomiska fördelar för företaget. Alltså kommer kommunal verksamhet som bedrivs i konkurrens med privata aktörer, skolor och liknande att omfattas av reglerna om företagsbot på samma sätt som privata företag som bedriver motsvarande verksamhet.

Förändringen syftar också till att tydliggöra att all verksamhet som ett företag, stat eller kommun bedriver med syfte att få ekonomiska fördelar skall täckas av reglerna om företagsbot. Framförallt överträdelser som en stat eller kommun kan göra sig skyldig till inom ramen för sin verksamhet, som kanske inte är näringsverksamhet, men där syftet har varit att till exempel spara in pengar på arbetsmiljön ska omfattas av de nya reglerna:

• Maxbeloppet höjs till 500 miljoner

Maxbeloppet för företagsbot höjs från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor för större företag när det är fråga om särskilt klandervärd brottslighet. Bakgrunden till förändringen är att det svenska företagsbotssystemet och bötesbeloppen fått stark kritik från EU och OECD eftersom bötesbeloppen inte har varit tillräckligt höga för att verka avskräckande. Detta gäller särskilt beträffande mutbrott, penningtvätt och liknande där många andra länder har helt andra nivåer på böter och andra sanktioner.

För större företag och i särskilt klandervärda fall föreslås i propositionen en ”förhöjd företagsbot” som blir aktuell om sanktionsvärdet överstiger 500 000 kronor (maximalt sanktionsvärde är 10 miljoner kronor). Sanktionsvärdet bestäms utifrån en samlad bedömning av det underliggande straffvärdet för brottsligheten, om brottet inneburit risk eller skada för liv, hälsa eller miljö samt om företagsledningen har varit inblandad i brottet genom någon form av aktivt handlande eller understöd eller om det istället handlar om bristande tillsyn. Om sanktionsvärdet överstiger 500 000 kronor finns möjligheten att utdöma förhöjd företagsbot.

Definitionen av större företag är densamma som årsredovisningslagens definition av större företag som i korthet innebär att företag med mer än 50 anställda eller med mer än 80 miljoner kronor i omsättning skall omfattas av reglerna.

• Utvidgad svensk domsrätt

I propositionen föreslås utvidgad svensk domsrätt för mutbrott som svenska företag begår utomlands inom ramen för sin verksamhet oavsett om gärningarna begås av svenska eller utländska medborgare. Detta innebär att givande av muta och handel med inflytande som sker utomlands som en del av ett företags verksamhet, antingen genom anställda eller genom konsulter, kommer att bli föremål för svensk domsrätt. Konsekvensen blir att svenska företag inte längre kan gömma sig bakom utländska konsulter eller medborgare. Svensk domsrätt föreligger numera alltid i dessa fall. Ändringen är en del av anpassningen till den kritik mot svensk korruptionslagstiftning som har kommit från framförallt OECD.

Har du frågor eller vill veta mer kontakta gärna Setterwalls experter.