Setterwalls klient, den österrikiska Erste Bank, vinner miljardtvist

Setterwalls har biträtt Erste Bank som svarande i en tvist mot Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB som gällde ett krav på mer än en miljard kronor till följd av Erste Banks tidigare förvärv av Swedbankaktier från Sparbanksstiftelserna. ”Vi är mycket nöjda med utgången”, säger Åke Fors och Johan Strömbäck och fortsätter ”Det är naturligtvis tillfredsställande när en skiljenämnd ger klienten full framgång. Domen bekräftar att det är fullt tillåtet för en panthavare att köpa den pantsatta egendomen”.

Tvisten var ett resultat av att Sparbanksstiftelserna, genom Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB, hade lånat upp stora summor under 2007 och 2008 för att köpa ytterligare aktier i Swedbank och därmed behålla sin position som största ägare i banken. En av långivarna var den österrikiska Erste Bank som lånade ut 400 miljoner kronor. Sparbanksstiftelserna pantsatte aktier i Swedbank som säkerhet för lånet men finanskrisen gjorde att aktiekursen för Swedbank, och Erstes pant, på ett dramatiskt sätt tappade i värde. När Sparbanksstiftelserna inte längre kunde upprätthålla värdet på säkerheten för lånet, eller betala tillbaka lånet, kom Sparbanksstiftelserna och några av dess långivare därför överens om att långivarna skulle köpa de pantsatta Swedbankaktierna och att de pantsatta aktierna skulle kvittas mot lånet. Genom uppgörelsen förlorade Sparbanksstiftelserna i stort sett hela sitt innehav i Swedbank.

Flera månader senare återkom Sparbanksstiftelserna till Erste och påstod att Erste hade agerat felaktigt. Kravet grundades bl.a. på påståenden om att uppgörelsen stod i strid med förbudet mot s.k. förfallopanter (37 § avtalslagen) och Sparbanksstiftelserna krävde att Erste skulle återlämna Swedbankaktierna vars värde då stigit till över en miljard kronor. Efter skiljeförfarande har det nu meddelats en skiljedom vari det slagits fast att Erste inte har gjort något fel. ”Sparbanksstiftelsernas situation är naturligtvis olycklig och något som vi beklagar men den har inte orsakats av vår klient.” säger Johan Strömbäck. ”Det är alltid risker förenade med att ta lån och lämna pant. När säkerheten dessutom kan variera i värde på det sätt som noterade aktier gör, ökar naturligtvis risken.” tillägger Åke Fors.

Avslutningsvis kan konstateras att domen ytterligare belyser hur begreppet förfallopant ska tolkas enligt svensk rätt och ger en efterlängtad pusselbit till hanteringen av säkerheter.