Checklista mot korruption – skydda din organisation under Corona-krisen

”Visa dig handlingskraftig!”
”Vidta åtgärder omedelbart!”
”Lös problemet!”

Detta är krav och uppmaningar som ledningen för företag, myndigheter och organisationer får på sig, särskilt när deras organisation befinner sig i kris. Enligt vår erfarenhet händer det tyvärr att ett företag i kris, eller snarare dess ledning, fattar beslut som kan få långtgående negativa konsekvenser. Felaktiga beslut medför enligt vår uppfattning en ökad risk för olika former av regelbrott och avsteg från organisationens vanliga rutiner och policys.

Under Corona-krisen har vi mött många företag och myndigheter som gör avsteg från sina vanliga rutiner kring exempelvis inköp och försäljning för att snabbt kunna möta de nya behov som uppstått. När behovet av en vara eller tjänst är desperat kan det exempelvis hända att beslut om inköp fattas på högre eller lägre nivå i organisationen än vanligt, att leverantörer inte kontrolleras lika noggrant och att produkter inte testas i samma utsträckning som tidigare. För leverantörer som har produkter för vilka efterfrågan ökat har produktionstakten ofta växlats upp dramatiskt och detta kan leda till kvalitetsbrister eller att de vanliga rutinerna får stå tillbaka när allt fokus läggs på produktion och leverans. För företag som tappat marknadsandelar blir frågan om överlevnad helt central och bolaget gör allt för att få nya kontrakt. Allt detta leder till ökade risker, särskilt för jäv och korruption.

När krisen lagt sig kommer många av de beslut som fattats under krisen att nagelfaras. Det kan bli tufft om organisationen inte förberett sig på rätt sätt. I denna artikel beskriver vi kortfattat vilka regler som finns kring korruption i samband med inköp och försäljning, vilka konsekvenser brott mot reglerna kan få och slutligen ger vi några exempel på vilka åtgärder företag, myndigheter och organisationer kan vidta för att skydda sig mot felaktigt eller dåligt underbyggda beslut under Corona-krisen.

Regler mot korruption – mutbrott

Korruption är ett vitt begrepp och omfattar bland annat mutor, förskingring, bedrägerier, karteller och jäv. De frågor vi kommit i kontakt med under den nuvarande krisen rör huvudsakligen mutor. Därför fokuserar denna artikel på de så kallade mutbrotten i brottsbalken. Bestämmelserna omfattar, något förenklat, följande gärningar:

• Givande av muta, d.v.s. att ge, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till en anställd eller uppdragstagare för utövningen av anställningen eller uppdraget. Att som säljare hos en leverantör erbjuda en inköpare i en offentlig organisation en förmån (såsom pengar, biljetter till event, produkter) i syfte att förmå inköparen att beställa varor eller tjänster från leverantören kan exempelvis utgöra givande av muta enligt bestämmelserna.
• Tagande av muta, d.v.s. att en person inom ramen för sitt uppdrag eller sin anställning tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån vid utövningen av sitt uppdrag eller anställning. På motsvarande vis som säljaren i exemplet ovan skulle kunna göra sig skyldig till givande av muta hade inköparen alltså kunnat göra sig skyldig till tagande av muta.
• Handel med inflytande, d.v.s. att en person erbjuder, utlovar eller ger en otillbörlig förmån till en mellanhand i syfte att denne ska påverka en beslutsfattare vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Så skulle exempelvis kunna vara fallet om säljaren i exemplen ovan istället hade erbjudit förmånen till sin kompis som jobbar i samma organisation som inköparen, för att leverantören ska tilldelas kontrakt i en pågående upphandling som inköparen har inflytande över.
• Vårdslös finansiering av mutbrott, d.v.s. att en näringsidkare genom att lämna pengar eller andra tillgångar till ombud, agenter, samarbetspartners eller andra representanter medverkar till att medlen används till mutbrott.

Straffet för mutbrott är böter eller fängelse i upp till sex år. Mutbrott som begås inom ramen för näringsverksamhet kan även medföra att företrädare för företaget meddelas näringsförbud.

Då ett företag enligt svensk rätt inte kan göra sig skyldigt till brott är straffansvaret för mutbrott personligt. Vid vårdslös finansiering av mutbrott innebär det exempelvis att det är de ledande personerna i företaget som anses bära ansvaret för gärningen. Om ett företag inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga mutbrottet, eller om brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller med särskilt kontrollansvar i verksamheten, kan ett företag emellertid åläggas sanktion i form av företagsbot om upp till 500 miljoner kronor.

Utöver straffrättsliga sanktioner kan ett företag som är involverat i korruption även drabbas av stora good-will förluster som kan bli mycket kostsamma och svåra att återhämta sig från. Vidare påverkas möjligheterna att delta i offentliga upphandlingar negativt för företag vars företrädare blivit dömda för brott. Att enstaka gånger se mellan fingrarna för en kortsiktig vinning kan med andra ord få ett mycket högt pris och leda till stora ekonomiska förluster för företag.

För personer i ledande befattning är det alltså av största vikt att riskerna för korruption i verksamheten tas på allvar. Trots de utmaningar som uppstått med anledning av Corona-krisen bör organisationens ledning därför se till att vissa miniminivåer av kontrollrutiner följs och att dessa också dokumenteras (vi ser tyvärr ofta företag som har goda rutiner på plats men som brister i att dokumentera vad de gjort). Nedan listar vi exempel på åtgärder och rutiner, som enligt vår uppfattning under alla omständigheter bör upprätthållas även vid kris och nöd.

Checklista på åtgärder

• Kontrollera vem som är verklig huvudman för det företag eller den organisation du överväger att göra affärer med och utvärdera risker i förhållande till den verklige huvudmannen.
• Begär in årsredovisningar och gör en bedömning av din tilltänkta affärspartners eller leverantörs ekonomiska ställning.
• Gör en bakgrundscheck genom att slå på företagsnamn, ledande befattningshavare, verklig huvudman och organisationsnummer i offentliga register, sanktionslistor och på nyhetssajter för att undersöka om företaget eller någon av dess företrädare är eller varit involverat i korruption, penningtvätt eller annan brottslighet.
• Be om oberoende referenser som kan bekräfta företagets kapacitet och seriositet.
• Fråga om företagets compliance-arbete och vilka förebyggande åtgärder som vidtas i förhållande till underleverantörer och andra affärspartners. Informera om din organisations compliance-arbete och era förväntningar på affärspartners och leverantörer.
• Om möjligt och brukligt, se till att inkludera förpliktelser gällande korruption och mänskliga rättigheter i avtal med din tilltänkta affärspartner eller leverantör.