AD 2025 nr 47 – avvikelserapporter omfattades inte av visselblåsarlagen; allmänintresse saknades

En kirurgs upprepade avvikelserapporter inom arbetsgivarens verksamhet bedömdes inte röra missförhållanden av allmänintresse. Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (”Visselblåsarlagen”) var därför inte tillämplig och kirurgens skadeståndstalan avslogs. Avgörandet är Arbetsdomstolens första prövning av 2021 års visselblåsarlag.

En plastikkirurg arbetade på en privat specialistklinik och rapporterade internt vid ett stort antal tillfällen om avvikelser inom klinikens verksamhet. Ett 20-tal av rapporterna avsåg en narkosläkare som också arbetade på kliniken.

I januari 2022 uppstod en akut konfliktsituation mellan kirurgen och narkosläkaren, varför kirurgen först arbetsbefriades under några dagar. Härefter omplacerades hon under en period och i oktober 2022 upphörde anställningen enligt en överenskommelse mellan arbetsgivaren och kirurgen.

Kirurgen väckte därefter talan mot arbetsgivaren och yrkade allmänt skadestånd för brott mot visselblåsarlagen. Enligt kirurgen hade arbetsgivaren försökt hindra henne från att rapportera missförhållanden enligt lagen, utsatt henne för repressalier till följd av rapporteringen när hon arbetsbefriats och omplacerats, samt brutit mot den rapporteringsskyldighet som gäller enligt lagen.

Arbetsgivaren bestred talan.

Rättsliga utgångspunkter

Det följer av visselblåsarlagen att en arbetsgivare varken får hindra eller försöka hindra en arbetstagare från att rapportera enligt lagen. Arbetsgivaren får inte heller utsätta den rapporterande personen för repressalier till följd av rapporteringen. För att det skydd som följer av visselblåsarlagen ska aktualiseras krävs emellertid att lagen är tillämplig i det enskilda fallet, vilket förutsätter att den rapporterade informationen faller inom lagens tillämpningsområde. Enligt 1 kap. 2 § visselblåsarlagen gäller lagen när en person i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Arbetsdomstolens bedömning

Arbetsdomstolen prövade först om 2021 års visselblåsarlag var tillämplig. Eftersom de påstådda repressalierna vidtogs i januari 2022, ansåg domstolen att den nya visselblåsarlagen var tillämplig, även om kirurgens rapportering skedde innan lagen trädde i kraft.

Arbetsdomstolen gick därefter vidare för att pröva om kirurgens rapportering avsåg sådana missförhållanden där det förelåg ett allmänintresse av att uppgifterna kom fram. Domstolen konstaterade att det är den klagande – alltså kirurgen i detta fall – som har bevisbördan för att de rapporterade missförhållandena haft ett sådant allmänintresse. Domstolen uttalade också att beviskravet inte kan sättas lägre än vad som normalt gäller i tvistemål, vilket innebär att kirurgen måste styrka att ett allmänintresse har förelegat.

Efter att ha gått igenom bevisningen fann domstolen att kirurgen inte hade kunnat visa att de rapporterade missförhållandena hade ett sådant allmänintresse. Kirurgen hade gjort gällande att det hon rapporterat om utgjorde missförhållanden av allmänintresse, eftersom rapporteringen avsåg bristfälligt yrkesutövande av narkosläkaren, som påstods vara oskicklig. Detta skulle enligt kirurgen ha föranlett samarbets- och kommunikationsproblem som påverkade patientsäkerheten. Enligt Arbetsdomstolen var detta dock inte styrkt. Domstolen menade att det förhållandet att enstaka händelser varit allvarliga inte medförde att det förelegat missförhållande av allmänintresse vid kliniken. Domstolen konstaterade i stället att ett antal av de rapporter om avvikelser som kirurgen hade åberopat föreföll bero på samarbets- och kommunikationsproblem mellan kirurgen och läkaren, och att rapportering med anledning av en konflikt mellan en rapporterande person och en annan arbetstagare på arbetsplatsen vanligtvis inte är av allmänintresse. Sådana arbetsmiljöproblem, menade domstolen, bör omhändertas på annat sätt.

Sammanfattningsvis fann domstolen att kirurgen inte styrkt att de rapporterade missförhållandena haft allmänintresse. Visselblåsarlagen var därför inte tillämplig, och arbetsgivarens agerande omfattades inte heller av lagen. Kirurgens talan avslogs.

Läs hela domen här.

Setterwalls kommentar

Rättsfallet är det första avgörandet där Arbetsdomstolen prövar den nya visselblåsarlagen. Målet hade överklagats från tingsrätten som också avslog talan, men på andra grunder än Arbetsdomstolen. Bland annat ansåg tingsrätten att de rapporterade missförhållandena hade haft ett allmänintresse och att lagen därför i och för sig var tillämplig.

Det kan konstateras att Arbetsdomstolen har intagit en avsevärt mer restriktiv hållning än tingsrätten vid prövningen av om de rapporterade förhållandena varit av allmänintresse. Domstolens uttalanden om att ”enstaka händelser, i en verksamhet av förevarande slag, varit allvarliga medför inte att det förelegat missförhållande av allmänintresse vid kliniken” och att ”[r]apportering med anledning av en konflikt mellan en rapporterande person och en annan arbetstagare på arbetsplatsen är vanligtvis inte av allmänintresse. Sådana arbetsmiljöproblem bör omhändertas på annat sätt.” är tydliga markeringar som visar att lagen har ett väsentligt mer begränsat tillämpningsområde än många kanske trott.