Artikel | 17 december 2025
Arbetsrättsliga nyheter – uppdatering december 2025
I senaste nyhetsbrevet från Setterwalls arbetsrättsgrupp kan du ta del av aktuella rättsfall och lagändringar som kan ha stor betydelse för din verksamhet.
Det går bland annat att läsa om praxis från Arbetsdomstolen och EU-domstolen m.fl.
EU-domstolen har ogiltigförklarat delar av minimilönedirektivet
I november 2025 underkände EU-domstolen vissa bestämmelser i EU:s minimilönedirektiv. Direktivet lever vidare men domstolen konstaterar att EU i vissa delar har överskridit sina befogenheter och dessa delar av direktivet ogiltigförklaras.
EU-domstolen stärker skyddet mot diskriminering för anställda med barn som har en funktionsnedsättning
EU-domstolen har i mål C‑38/24 klargjort att skyddet mot indirekt diskriminering på grund av funktionsnedsättning även kan omfatta anställda som själva inte har en funktionsnedsättning – men som vårdar ett barn med en sådan nedsättning. Genom EU-domstolens ställningstagande utvidgas likabehandlingsdirektivets (2000/78/EG) tillämpningsområde och ett viktigt steg tas för att stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
AD 2025 nr 70: Fingerad eller verklig arbetsbrist
I Arbetsdomstolens dom AD 2025 nr 70, som meddelades i oktober 2025, prövades om en uppsägning verkligen berodde på arbetsbrist eller om arbetsgivaren i själva verket hade lagt andra skäl till grund för uppsägningen, så kallad fingerad arbetsbrist. Tingsrätten gav den anställde rätt i frågan om fingerad arbetsbrist, men Arbetsdomstolen ändrade domen. Arbetsdomstolen kom i stället fram till att uppsägningen var sakligt grundad på grund av arbetsbrist. Den anställdes krav på skadestånd ogillades därför i Arbetsdomstolen. Målet bekräftar Arbetsdomstolens tidigare praxis om fingerad arbetsbrist.
AD 2025 nr 85 – Uppsägning var inte ett brott mot repressalieförbudet enligt diskrimineringslagen
En arbetstagare blev uppsagd med hänvisning till arbetsbrist. Arbetstagaren gjorde gällande att det rörde sig om fingerad arbetsbrist och att uppsägningen i själva verket var en repressalie. Arbetsdomstolen kom fram till att det saknades bevis för det påståendet.
AD 2025 nr. 88 – Dotterbolags förhandlingsskyldighet
Arbetsdomstolen har prövat frågan om brott mot förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen (MBL) med anledning av att ett dotterbolag inte påkallat förhandling inför moderbolagets försäljning av aktierna i dotterbolaget. Målet rörde även påstådd förhandlingsskyldighet vid dotterbolagets försäljning av aktier i ett annat bolag samt vid ingåendet av ett leverantörsavtal. Domstolen prövade dock endast den första frågan materiellt, eftersom de senare frågorna inte hade varit föremål för tvisteförhandling i enlighet med gällande förhandlingsordning. Talan avvisades därför i dessa delar.
Kammarrätten i Stockholm mål nr 1672-25 – Sanktionsavgift för överträdelse av Arbetstidslagen (1982:673)
Kammarrätten sänker sanktionsavgift för otillåten mertid – men slår fast överträdelse av 10 § Arbetstidslagen (”ATL”) för vissa deltidsanställda. Arbetsgivaren fick ned avgiften efter kompletteringar om anställdas sysselsättningsgrad. Invändningar om rast, covid‑relaterad extra mertid och skälighetsnedsättning avfärdades.
Hovrätten för Västra Sverige B 7654-24 – Höjd företagsbot mot kommun efter dödsfall i skolmiljö
Under en rast föll en elev från ett bergsparti på en grundskola och avled av sina skador. I målet fastställde hovrätten tingsrättens bedömning att de ansvariga funktionärerna inom kommunen av oaktsamhet bidragit till dödsfallet. Hovrätten fann att kommunen, på grund av organisatoriska brister samt otillräckliga rutiner och kontroller, inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet. Hovrätten ålade därför kommunen en företagsbot, och höjde beloppet (i förhållande till tingsrätten) med hänvisning till att händelsen inträffade i skolmiljö under skolplikt samt till kommunens långvariga brister i arbetsmiljön och underlåtenhet att vidta tillräckliga skyddsåtgärder.
