Flera förslag om ändringar av skatteregler som berör arbetsgivare och anställda

Under sommaren 2023 initierade regeringen ett flertal utredningar avseende skatteregler som berör arbetsgivare och anställda. En kommitté gavs i uppdrag att se över nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdraget) samt skattelättnaden för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner (expertskattereglerna). Ett uppdrag gavs även till en särskild utredare att se över hur reglerna för fastställande av tjänsteställets placering samt reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader kan förtydligas och moderniseras. Uppdragen redovisades den 15 januari i år. Ett utökat uppdrag avseende FoU-avdraget och expertskattereglerna ska även slutredovisas den 19 januari 2026. Setterwalls sammanfattar de första utredningarnas förslag som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 respektive den 1 januari 2027 i artikeln nedan.

FoU-avdraget
FoU-avdraget innebär en möjlighet för arbetsgivare att sätta ner arbetsgivaravgifterna på ersättning till anställda som arbetar med forskning eller utveckling och infördes för drygt 10 år sedan.

• Vad är syftet med nedsättningen? Underlätta för företag där finansieringskostnaden är hög att investera i forskning och utveckling.
• När kan FoU-avdrag göras? Vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften, om arbetsgivaren har utgett avgiftspliktig ersättning till en anställd som arbetar med forskning och utveckling.
• Vad avses med forskning? Systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap.
• Vad avses med utveckling? Systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.
• Vilka krav finns för nedsättning? Nedsättning får bara göras om den anställde under kalendermånaden har arbetat med forskning eller utveckling under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid.
• Hur stor är nedsättningen? Nedsättning med arbetsgivaravgifterna får göras med 20 % av avgiftsunderlaget, vilket innebär 11,42 % i avgifter istället för fulla 31,42 %.

Enligt utredningen finns svårigheter i tillämpningen av FoU-avdraget. Bland annat är reglernas definition av utveckling otydligt. Detta gör det svårt att bedöma om förutsättningarna för avdrag är uppfyllda och företag behöver ofta lämna in omfattande underlag för att bevisa sin rätt till avdrag. Följande förslag lämnas:

• Kravet på 15 timmars FoU-arbete per månad ska slopas.
• Definitionerna av forskning och utveckling ska förenklas och utvidgas: Forskning ska definieras som arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap, och utveckling ska definieras som arbete med att i kommersiellt syfte ta fram eller förbättra produkter genom nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem. (Kraven på systematik och kvalifikation slopas.)
• Skatteverket ska kunna begära in ett yttrande från en annan myndighet för att bedöma om visst arbete är forskning eller utveckling.

Genom förslagen ska företagen ges ökade incitament att göra fler typer av FoU-investeringar och kostnaderna reduceras samt gynna företag i olika branscher och i olika storlek.

Ändringarna avseende FoU-avdraget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Expertskattereglerna
Expertskattereglerna infördes för 25 år sedan och innebär att experter, forskare och andra nyckelpersoner om vissa krav uppfylls endast behöver ta upp 75 % av ersättningen för arbete i Sverige till beskattning.

• Vad är syftet med reglerna? Möjliggöra för svenska företag att konkurrera om kvalificerade arbetstagare
• När kan skattelättnaderna tillämpas? Om arbetstagaren har ett särskilt kvalificerat arbete (kompetensregeln) eller särskilt hög lön (beloppsregeln). Arbetsgivaren ska höra hemma i Sverige och arbetstagaren får inte vara svensk medborgare eller varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under de senaste 5 åren. Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att vara högst 7 år.
• Vad är kraven enligt kompetensregeln? En arbetstagare har rätt till skattelättnader om den arbetar med specialistuppgifter (expert), kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter (forskare), eller företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag (nyckelpersoner). För experter och forskare ska arbetet ha sådan inriktning eller vara på sådan kompetensnivå att det finns betydande svårigheter att rekrytera inom landet.
• Vad är kraven enligt beloppsregeln? En arbetstagare har rätt till skattelättnader om ersättningen överstiger 1,5 prisbasbelopp för året då arbetet påbörjas, motsvarande en månadslön på 88 900 kronor för 2025.
• Hur tillämpas skattelättnaderna? Ansökan om skattelättnad görs hos Forskarskattenämnden som fattar ett beslut.

Enligt utredningen är expertskattereglerna delvis svåra att tillämpa, särskilt gällande kompetensregeln som är vagt utformad och oförutsägbar. Följande kommentarer och förslag lämnas:

• Skattelättnaden ska höjas från 25 % till 30 % av ersättningen.
• Tillämpningstiden på 7 år från den dag vistelsen påbörjas i Sverige ska ändras till att reglerna inte får användas mer än totalt 7 år under personens liv. Dessutom slopas kravet på avsikt att vistas i Sverige under högst 7 år.
• Kompetensregeln ska bara gälla arbetstagare som till väsentlig del arbetar med forsknings- eller utvecklingsuppgifter, dvs. inte längre omfatta experter eller nyckelpersoner. Kompetenskraven ska även förtydligas och sänkas samt kravet på att det ska finnas betydande rekryteringssvårigheter i Sverige tas bort.
• Kravet att arbetstagaren inte ska vara svensk medborgare slopas och kravet på att personen inte har bott i Sverige höjs till 10 år.
• Ansökningsfristen inom 3 månader efter att arbetet i Sverige påbörjas förlängs till 6 månader.
• Ett beslut om skattelättnad ska gälla för en arbetstagare oavsett arbetsgivare.

Genom förslagen ska företagens möjligheter att rekrytera och behålla högkvalificerade arbetstagare förbättras samt bedöms främst gynna stora och internationellt verksamma företag.

Ändringarna avseende expertskattereglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Tjänsteställets placering och avdrag för ökade levnadskostnader
Huvudregeln enligt de nuvarande reglerna är att tjänstestället ska vara den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete, med undantag för vissa yrkeskategorier där bostaden kan utgöra tjänstestället. Tjänsteställets placering har betydelse för möjligheter för en arbetstagare att medges avdrag för ökade levnadskostnader vid exempelvis en tjänsteresa.

I betänkandet föreslås att tjänstestället ska fastställas för varje anställning eller uppdrag för sig. Fastställandet av tjänstestället ska baseras på arbetsgivarens eller uppdragsgivarens avsikt om hur den skattskyldige ska utföra arbetet. Om avsikten är att den skattskyldige ska utföra arbetet på en och samma arbetsplats, ska denna plats vara att anse som tjänstestället. Om avsikten däremot är att arbetet ska utföras på fler än en arbetsplats eller under förflyttning, ska bedömningen om tjänsteställets placering ske i två steg:

1. Tjänstestället ska i första hand fastställas till den plats där mer än 50 % av arbetet utförs.
2. I andra hand ska arbetsgivarens eller uppdragsgivarens lokal anses som tjänsteställe om den skattskyldige i regel dagligen på grund av arbetet ska besöka lokalen.

För det fall tjänstestället inte går att fastställa enligt de föreslagna reglerna föreslås, av förenklingsskäl, att bostaden istället ska anses vara tjänstestället.

Betänkandet innehåller också förslag avseende avdrag för ökade levnadskostnader. Enligt betänkandet upplevs de nuvarande reglerna som teknisk komplicerade. Därför föreslås bland annat att det så kallade schablonbeloppet, som innebär att i vissa fall ett schabloniserat avdrag kan medges för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller dubbel bosättning, ska sänkas från tre till två nivåer samt att reduceringen av schablonbeloppet ska senareläggas från 3 till 6 månader. Det föreslås också att ett tak för avdragsgilla logikostnader på två prisbasbelopp införs (idag saknas en beloppsmässig begränsning). Avslutningsvis föreslås också att det nuvarande avståndskravet, där distansen mellan bostadsorten och arbetsorten ska vara längre än 50 kilometer för att ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller dubbel bosättning ska få dras av, ökas till längre än 100 kilometer.

Ändringarna avseende tjänsteställets placering och avdrag för ökade levnadskostnader föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Vad händer nu?
Setterwalls bevakar de olika förslagen som nu ska beredas av regeringen samt skickas på remiss innan slutliga förslag kan lämnas till riksdagen. Har ni några frågor om hur förslagen påverkar ert företag, ta gärna kontakt med Setterwalls skatteexperter för rådgivning.

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.