Förslag om förbättrade ränteavdragsregler för företag och anpassningar till EU-rätten

Den 12 juni gav Lagrådet grönt ljus till regeringens förslag om nya regler för företags ränteavdrag. Förslaget utgår från utredningen SOU 2024:37 ”Förbättrade ränteavdragsregler för företag”, som presenterades i maj 2024 och remissbehandlats under förra hösten. De föreslagna lagändringarna innebär flera betydande förbättringar för företag, bland annat en höjning av förenklingsregelns beloppsgräns och slopad tidsgräns för kvarstående negativt räntenetto. Den 30 september överlämnades en slutlig proposition till riksdagen avseende de riktande ränteavdragsbegränsningarna och anpassningarna till EU-rätten. Övriga förslag bereds fortfarande av regeringen. Samtliga regler föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. I denna artikel belyser Setterwalls några av de mest centrala förändringarna i jämförelse med dagens regelverk.

Ränteavdragsreglerna syftar till att förhindra skatteplanering genom överdrivna ränteavdrag, särskilt inom koncerner. Reglerna begränsar möjligheten att dra av negativa räntenetton i beskattningen, vilket innebär att företag inte fritt kan minska sin skattepliktiga vinst genom att öka sina räntekostnader.

De riktade ränteavdragsbegränsningarna

De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, som begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter på vissa skulder till företag i en intressegemenskap, föreslås i propositionen som lämnades till riksdagen den 30 september anpassas för att vara förenliga med EU-rätten. Ränteavdrag ska inte medges i situationer där ränteutgifter betalas till företag inom EES och där upplägget är konstlat med syfte att uppnå en väsentlig skatteförmån för intressegemenskapen. Befintliga begränsningsregler ska fortsätta gälla skuldförhållanden mellan svenska företag samt skuldförhållanden mellan ett svenskt företag och ett företag utanför EES.

Regeringens förslag i propositionen motsvarar det i lagrådsremissen men överensstämmer inte fullt ut med det förslag som initialt presenterades i utredningen. Utredningen föreslog bland annat en uttrycklig reglering av Skatteverkets bevisbörda för det ovan nämnda konstlade upplägget samt en särskild begränsningsregel mellan svenska företag och företag inom EES, innefattande med prövning av en fiktiv koncernbidragsrätt. Vidare föreslog utredningen en ändring av förvärvsregeln, dvs. ränteavdragsrätt för skulder inom intressegemenskap vid förvärv av delägarrätter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Avdrag för negativa räntenetton (de generella ränteavdragsbegränsningarna)

Gemensam beräkning och kvittning för koncerner

En av de mest centrala förändringarna i förslaget avseende de generella ränteavdragsbegränsningarna som ännu inte har lämnats i en slutlig proposition till riksdagen är införandet av en gemensam beräkning och kvittning av avdragsunderlag och räntenetto för företag som kan lämna eller ta emot koncernbidrag mellan varandra under beskattningsåret (en beräkningsenhet). Detta innebär att samtliga företag i beräkningsenheten ska lägga samman sina positiva och negativa ackumulerade räntenetton samt avdragsunderlag, vilket ger ett gemensamt avdragsutrymme för hela beräkningsenheten. Om ett företag inom en beräkningsenhet använder huvudregeln måste även alla andra företag i samma beräkningsenhet tillämpa denna regel. Företag som endast har koncernbidragsrätt på grund av dispens undantas från beräkningsenheten. Handelsbolag omfattas inte av systemet.

I nuvarande regelverk sker beräkningen av avdragsunderlag och räntenetto i huvudsak för varje enskilt företag, och möjligheterna till koncernutjämning är begränsade och tekniskt komplicerade. Det nya systemet innebär en förenkling och förbättrad neutralitet mellan koncerner och enskilda företag.

Höjd beloppsgräns för förenklingsregeln

Förenklingsregelns beloppsgräns föreslås höjas från 5 till 25 miljoner kronor. Det innebär att företag och koncerner kan dra av negativt räntenetto och kvarstående negativt räntenetto, som inte dragits av genom kvittning, upp till 25 miljoner kronor utan att behöva tillämpa huvudregeln. Detta kommer minska den administrativa bördan, särskilt för mindre och medelstora företag, och gör att fler företag kan undvika den mer komplexa huvudregeln.

Slopad tidsgräns för kvarstående negativt räntenetto

En annan viktig förändring är att tidsgränsen för att dra av kvarstående negativt räntenetto föreslås tas bort helt. I nuvarande regelverk får sådana räntenetton endast rullas framåt under en begränsad tid (sex år), vilket har skapat osäkerhet och planeringsbehov. Med förslaget kan negativt räntenetto rullas vidare utan tidsbegränsning.

Förenklad turordning i beräkningen av avdragsunderlag

Enligt regeringens förslag ska avdragsunderlaget beräknas utan hänsyn till lämnade och mottagna koncernbidrag samt avdrag för tidigare års underskott. Detta innebär att koncernbidrag och underskottsavdrag hanteras efter ränteavdragsbegränsningen, vilket förenklar beräkningen. I nuvarande regelverk påverkar koncernbidrag och underskott direkt beräkningen av avdragsunderlaget, vilket har lett till komplicerade turordningsregler och ökad administration.

Uppgiftsskyldighet och skattetillägg

Ett årligt obligatoriskt fastställelseförfarande för kvarstående negativt räntenetto föreslås införas. Företag i en beräkningsenhet måste lämna uppgifter om samtliga företag i enheten och de uppgifter som krävs för den gemensamma beräkningen. Om oriktiga uppgifter lämnas som leder till felaktigt fastställt kvarstående negativt räntenetto, beräknas skattetillägg på en sjättedel av det felaktiga beloppet.

Skillnader mellan betänkandet och regeringens lagförslag

Jämfört med utredningsbetänkandet har vissa justeringar gjorts i förslaget som granskats av Lagrådet. Bland annat har regeringen valt att behålla möjligheten för företag inom en intressegemenskap att välja mellan huvudregeln och förenklingsregeln, i stället för att kräva att samtliga företag i en intressegemenskap tillämpar samma regel. Regeringen har också valt att inte gå vidare med vissa förslag om särskilda undantag, exempelvis för infrastrukturprojekt, utan dessa frågor bereds vidare.

Setterwalls kommentar

Setterwalls välkomnar de föreslagna förenklingarna jämfört med nuvarande regler. Koncernutjämning blir mer effektiv och rättvis samt den administrativa bördan bör minska för de flesta företag. Slopandet av tidsgränsen för kvarstående negativt räntenetto och den höjda beloppsgränsen i förenklingsregeln gör att fler företag kan utnyttja avdragsmöjligheter utan att behöva hantera komplicerade regler och riskera att förlora avdragsrätt på grund av tidsåtgång. Samtidigt kommer införandet av en beräkningsenhet i kombination med det årliga fastställelseförfarandet kräva en omställning mot ökad koordinering. Vi noterar också en potentiell problematik med ändringarna av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, eftersom det inte är helt klarlagt vad som ska anses vara ett konstlat upplägg.

Samtliga nya regler föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Nästa steg i lagstiftningsprocessen är nu att regeringen ska ta fram en slutlig proposition även avseende de generella ränteavdragsbegränsningarna. Sådan proposition, liksom den redan framlagda propositionen om de riktade avdragsbegränsningarna, kommer därefter att behandlas och beslutas om i riksdagen.

Undrar ni hur de föreslagna ändringarna av ränteavdragsbegränsningarna kan påverka er verksamhet? Välkommen att kontakta Setterwalls skatteexperter om ni har funderingar eller vill diskutera förslaget och avdragsreglerna. Vi har lång erfarenhet av att bistå företag med proaktiv rådgivning kring företagsbeskattning.

Innehållet är en allmän redogörelse av enbart informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.