artikel | 07 apr 2021

Implementeringen av EU-direktivet om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan (UTP-direktivet)

Responsive image

Den 17 april 2019 antogs EU-direktivet 2019/633 om otillbörliga handelsmetoder i jordbruks- och livsmedelskedjan, det s.k. UTP-direktivet. Setterwalls har tidigare rapporterat om regelverkets föreslagna implementering i Sverige, se artikel här. Regelverket träder i kraft den 1 november 2021 och är då fullt tillämpligt. Avtal som ingåtts före implementeringen undantas inte vilket gör det ännu viktigare att redan nu läsa in sig och förstå regelverket. Setterwalls guidar dig genom de centrala delarna av regelverket.

Bakgrund
I jordbruks- och livsmedelskedjan är obalanser i förhandlingsstyrkan mellan leverantörer och köpare vanligt förekommande. Dessa obalanser kan i sin tur leda till användningen av s.k. otillbörliga handelsmetoder, dvs. metoder som en starkare avtalsparter kan utnyttja med anledning av obalansen parterna emellan. Sådana metoder avviker ofta från god affärssed, men på grund av partsställningen kan den svagare avtalsparten se sig tvingad att bära att en i andra sammanhang omotiverad och oproportionerlig ekonomisk risk. Mot bakgrund av detta har EU introducerat ett regelverk till skydd för leverantörer inom jordbruks- och livsmedelssektorn. Direktivet har utformats såsom ett minimidirektiv, vari medlemsstaterna själva kan välja att gå längre och lagstifta om mer förmånliga villkor för leverantörer.

De förbjudna handelsmetoderna kan delas in i dels sådana handelsmetoder som alltid är förbjudna (den s.k. svarta listan), dels sådana metoder som är förbjudna om parterna inte i förväg på ett otvetydigt sätt har överenskommit om sådana villkor (s.k. gråa listan). Regelverket träder i kraft den 1 november 2021.

Förutsättningar för regelverkets tillämplighet
Reglerna föreslås bli tillämpliga under förutsättning att någon av aktörerna är etablerad i Sverige.

Direktivets tillämpningsområde baseras på en ”trappmodell”, där både köparen och leverantörens storlek och omsättning beaktas för att avgöra om regelverket är tillämpligt. I Sverige kommer reglerna istället att gälla under förutsättning att köparen omsätter minst 2 miljoner euro. Kravet på en viss omsättning gäller dock inte om köparen är en myndighet.

Den föreslagna implementeringen skiljer inte mellan färskvaror och andra jordbruks- eller livsmedelsprodukter såsom görs i direktivet. Det påverkar bland annat de betaltider som i direktivet skiljer sig åt mellan produkttyperna.

Förbjudna handelsmetoder
Följande handelsmetoder är alltid förbjudna (svarta listan):
 (i) att betala senare än 30 dagar leveransdagen, eller om priset fastställs av säljaren, 30 dagar från det datumet
 (ii) att annullera en order med kortare varsel än 30 dagar (varav vissa av regeringen beslutade sektorer kommer undantas),
 (iii) att ensidigt genomdriva en ändring av villkoren i ett avtal i fråga om intervall, metod, plats, tid eller volym för en leverans, kvalitetskrav, betalning eller pris,
 (iv) att kräva betalning av leverantören för sådant som inte är kopplat till leverantörens försäljning,
 (v) att begära att leverantören ska betala kostnaderna för försämring som sker eller förlust som uppkommer i köparens lokaler eller efter det att den köprättsliga risken har övergått till köparen, när sådan försämring eller förlust inte beror på leverantörens försumlighet eller fel,
 (vi) att inte tillmötesgå leverantörens begäran att få en skriftlig bekräftelse av villkoren i ett avtal,
 (vii) att vidta eller hota med att vidta kommersiella repressalier mot en leverantör som utövar sina avtalsenliga eller juridiska rättigheter. Det kan exempelvis handla om att köparen drar ner på beställda kvantiteter efter att leverantören samarbetat med tillsynsmyndigheter under en utredning, samt
 (viii) att kräva ersättning av leverantören för kostnaden för att hantera klagomål från kunder i samband med försäljningen av leverantörens jordbruks- och livsmedelsprodukter när det inte förekommit försumlighet eller fel från leverantörens sida.

Följande metoder är förbjudna, om köparen och leverantören inte klart och tydligt har avtalat om dem i förväg (gråa listan):
 (ix) att returnera osålda jordbruks- och livsmedelsprodukter till leverantören utan att betala för dem eller för bortskaffandet av dem,
 (x) att kräva betalning som ett villkor för att leverantörens jordbruks- och livsmedelsprodukter ska lagras, skyltas med eller listas, eller för att tillhandahålla sådana produkter på marknaden,
 (xi) att kräva att leverantören ska betala för köparens marknadsföring av jordbruks- och livsmedelsprodukter, och
 (xii) att kräva att leverantören ska betala personalkostnader för att inreda lokaler som används vid försäljning av leverantörens jordbruks- och livsmedelsprodukter.
 (xiii) en handelsmetod som innebär att leverantören ska bära hela eller en del av kostnaden för rabatter på jordbruks- och livsmedelsprodukter som köparen säljer som en del av en marknadsföringskampanj är förbjuden om köparen inte innan kampanjen inleds anger under vilken tidsperiod som åtgärderna ska genomföras och den förväntade mängd produkter som kommer att beställas.

Att ensidigt genomdriva en ändring av villkoren i ett avtal i fråga om villkor som stipuleras i gråa listan, faller under det förbud som angetts ovan under punkt (iii).

Tillsyn
Tillsynsmyndighet för lagen kommer vara Konkurrensverket. Myndigheten kan förelägga köpare och leverantörer att inkomma med information för att genomföra utredningar om otillbörliga handelsmetoder. Tillsynsmyndigheten föreslås även ha möjlighet att utfärda förelägganden mot tredje man. Dessutom ges tillsynsmyndigheten befogenhet att utföra oanmälda inspektioner.

Tillsynsmyndigheten kan även besluta om förbud mot att tillämpa en viss handelsmetod. Förbudet omfattar då även handelsmetoder som i allt väsentligt överensstämmer med den förbjudna handelsmetoden, och kan dessutom förenas med vite.

Tillsynsmyndigheten får även besluta om sanktionsavgifter upp till en procent av köparens omsättning föregående räkenskapsår. Sanktionsavgiften får inte påföras vid ringa överträdelser, eller om den förbjudna åtgärden redan är föremål för ett förbud förenat med vite. Däremot är ansvaret strikt, vilket innebär att sanktionsavgift kan utfärdas oberoende av om det föreligger uppsåt eller oaktsamhet. Det strikta ansvaret har ifrågasatts i remissförfarandet av den föreslagna lagen, men i propositionen konstateras att såtillvida användningen av en otillbörlig handelsmetod objektivt kan konstateras, ska en sanktionsavgift utdömas.

Implementeringen av regelverket innebär också ett antal förändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. I korthet omfattas all information som direkt eller indirekt kan hänföras till en enskild som gjort en anmälan av sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att anmälaren eller leverantören lider skada (ett s.k. omvänt skaderekvisit).

Avslutande ord och reflektioner
Den föreslagna implementeringen går längre än direktivet i flera avseenden. Detta trots direktivets karaktär som ett minimiharmoniseringsdirektiv. Exempelvis omfattar reglerna såsom de föreslagits implementeras i Sverige fler aktörer, genom att man inte tillämpar den trappstegsmodell som föreslås i direktivet. I den svenska implementeringen görs inte heller någon åtskillnad mellan färskvaror och andra jordbruks- och livsmedelsprodukter.

I förhållande till de konkreta förbuden uppkommer flera frågor av intresse. Exempelvis kan förbudet mot att annullera en order i sig medföra gränsdragningsproblem i förhållande till de volymprognoser som både är vanliga i branschen och tillåtna enligt regelverket.

Vad gäller förbudet mot ensidiga ändringar av villkoren noteras att för att ett avtal ska uppkomma enligt krävs det att båda parter självständigt givit uttryck för två samstämmiga viljeförklaringar. Villkoret bör därför inte, på en principiell nivå, medföra några ändringar. I praktiken lär dock villkoret få betydelse. Oavsett kommer det bli intressant att följa rättstillämpningens tolkning av förbudet och särskilt gränsen mellan vad som utgör ”ensidiga” villkorsändringar och vad som bara är ”tuffa förhandlingar”. Ändringar av allmänna villkor ska som huvudregel inte falla in under förbudet.

Mot bakgrund att vissa medlemsländer, såsom Sverige, inför starkare nationella skyddsregler för leverantörer än UTP-direktivets minimikrav, kan implementeringen aktualisera frågor om s.k. forum shopping vid gränsöverskridande handel, vari aktörer har möjlighet att välja var en talan ska väckas (leverantörens eller köparens jurisdiktion), för att på så sätt få ett så förmånligt regelverk som möjligt.

En reflektion av mer principiell karaktär är att regelverket som sådant är marknadsrättsligt och inte civilrättsligt. Därmed kan ett avtal som visserligen upprättats i strid med regelverket ändå vara bindande mellan parterna. Till exempel kan en köpares sena annullering anses vara i strid med regelverket, vilket medför en risk för ett av tillsynsmyndigheten meddelat förbud förenat med vite. Mellan parterna kan dock annulleringen, som ur ett civilrättsligt perspektiv troligen är att karakterisera som en uppsägning, i sig vara civilrättsligt giltig. Det ska bli intressant att följa hur rättstillämpningen kommer lösa denna typ av situationer – inte minst i förhållande till den skälighetsbedömningen av avtalsvillkor som görs enligt generalklausulen i avtalslagen.

Regelverket träder som redan nämnts i kraft den 1 november 2021 och är då fullt tillämpligt. Avtal som ingåtts före implementeringen undantas inte och det är därför viktigt att redan nu läsa in sig. Setterwalls team har lång erfarenhet av liknande frågor och känner väl till de speciella villkoren i branschen, och bistår er gärna.

 

Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.

Vill du komma i kontakt med oss?

Fyll i formuläret samt vilket kontor du vill bli kontaktad av, så hör vi av oss inom kort.