Införande av regler om kontroll av utländska investeringar

Sveriges granskningssystem för utländska direktinvesteringar har kommit ett steg närmare införande. Regeringen skickade den 16 mars 2023 ett lagförslag på remiss till Lagrådet som tar sikte på investeringar som kan innebära säkerhetsrisker för Sverige. Enligt lagförslaget ska Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) ges möjligheten att granska utländska direktinvesteringar som kan skada Sveriges säkerhet eller allmän ordning och allmän säkerhet i Sverige och, om det är nödvändigt, förbjuda dem. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2023 och gälla för transaktioner som avses genomföras efter detta datum.

Lagen föreslås omfatta investeringar i svenska företag (aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftelser med säte i Sverige) som bedriver skyddsvärd verksamhet, om investeringen innebär ett visst inflytande i eller utgör ett förvärv av den skyddsvärda verksamheten. Enligt lagförslaget avses med skyddsvärd verksamhet:

• Samhällsviktig verksamhet,
• Säkerhetskänslig verksamhet,
• Verksamhet som rör kritiska råvaror eller insatsvaror,
• Verksamhet som behandlar känsliga personuppgifter och lokaliseringsuppgifter, samt
• Verksamhet som rör strategiskt skyddsvärda produkter och teknologier.

De breda och i viss mån vaga ramarna som föreslås avgöra lagens tillämpningsområde får som effekt att en mängd svenska företag kan komma att omfattas av granskningssystemet.

Den som vill investera i ett företag som omfattas av regelverket kommer behöva anmäla investeringen till ISP. Samtidigt har svenska företag som omfattas av regelverket en skyldighet att upplysa potentiella investerare om denna anmälningsskyldighet. Vid avsteg från lagens skyldigheter kan sanktioner utdömas på upp till 100 miljoner kronor.

Regeringens förslag bygger på en EU-förordning (2019/452 av den 19 mars 2019) och motiveras enligt regeringen av ett ökat behov att skydda svenska säkerhetsintressen. Inom EU har idag 18 av 27 medlemsstater den här typen av granskningssystem. Till dessa hör EU:s större ekonomier Tyskland och Frankrike, såväl som Sveriges nordiska grannar Danmark och Finland. Efter att lagrådsremissen behandlats i Lagrådet förväntas regeringen lämna förslaget som proposition till riksdagen, varefter riksdagen röstar om förslaget. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget utfärdas den nya lagstiftningen.

Setterwalls bevakar dessa frågor löpande och ni är välkomna att kontakta oss för vidare information kring hur den kommande lagstiftningen kan komma att påverka er verksamhet.