Ny utredning om beskattning av carried interest

Den 28 januari 2025 presenterades en ny utredning om beskattning av carried interest, även kallad särskild vinstandel. Utredningen syftar till att skapa en mer förutsägbar beskattning av inkomster från carried interest och föreslår att dessa inkomster ska omfattas av fåmansföretagsreglerna med vissa justeringar.

Bakgrund och syfte
Den 28 januari 2025 presenterades en ny utredning om beskattning av carried interest, eller särskild vinstandel som utredningen kallar det. Sedan lång tid råder det osäkerhet avseende hur carried interest, som är en typ av vinstdelning inom främst riskkapitalfonder, ska beskattas och i omväxlande grad har mottagarna beskattats för en ren kapitalinkomst, enligt fåmansföretagsregelverket (även känt som 3:12) eller som inkomst av tjänst. Detta har resulterat i omfattande administrativa kostnader (enligt media ska Skatteverket själva ha lagt över 30 000 arbetsdagar på frågan) och rättsprocesser under de senaste 15 åren.

Utredningen syftar till att skapa en mer förutsägbar beskattning av inkomster från carried interest. Utredningen har dock haft kort utredningstid (från 6 augusti 2024) och har därför haft ett tydligt direktiv att inordna beskattningen av carried interest under fåmansföretagsreglerna.

Förslagets huvudsakliga innehåll
Utredningen föreslår huvudsakligen följande:

• Personer som på grund av sitt arbete har rätt till särskild vinstandel (carried interest) från en alternativ investeringsfond ska omfattas av fåmansföretagsreglerna.
• En andelsägare ska enligt förslaget anses verksam i betydande omfattning i ett företag om företaget direkt eller indirekt har rätt till del av vinst i eller avseende en alternativ investeringsfond, om andelsägaren genom innehavet får del av vinst i eller avseende fonden som mer än obetydligt överstiger företagets andel av utfäst kapital till fonden och om andelsägarens möjlighet att få dessa inkomster har samband med dennes eller närståendes arbete. Detsamma ska gälla om företaget i fråga utgör en alternativ investeringsfond. Denna rättighet utgör alltså den ”särskilda vinstandelen”.
• Ett viktigt undantag är att direkta innehav av särskild vinstandel i delägarbeskattade fonder (såsom utländska limited partnerships), utan användande av mellanliggande holdingbolag, kan komma att falla utanför de föreslagna ändringarna. Sådana innehav föreslås hanteras enligt gällande regler.
• Den s.k. utomståenderegeln ska inte tillämpas för kvalificerade andelar på grund av särskilda vinstandelar.
• Bedömningen av om en andel är kvalificerad ska göras över en tioårsperiod istället för fem år som gäller för andra fåmansföretag idag (en period som dessutom har föreslagits ändras till fyra år). Karensperioden föreslås alltså vara 10 år efter det att man upphört att inneha en särskild vinstandel.
• Vid beräkningen av det s.k. löneunderlaget ska ersättning till arbetstagare i dotterföretag till den alternativa investeringsfonden inte räknas med.
• Ett särskilt högre takbelopp för beskattning i tjänst föreslås som ska vara 150 inkomstbasbelopp (för 2025: 12 090 000 kr) per år för såväl kapitalvinst som utdelning (att jämföra med idag gällande 100 inkomstbasbelopp över fem år för kapitalvinst samt 90 inkomstbasbelopp årligen för utdelning såvitt gäller vanliga fåmansföretag).
• Förslaget är avsett att träda i kraft 1 januari 2026.

Ekonomiska konsekvenser
Utredningen antar, utifrån en rad olika uppskattningar, att de skattskyldigas inkomster från carried interest kan uppgå till ca 10 miljarder kronor per år. Utifrån detta antagande bedömer sedan utredningen att förslaget kommer att minska statens skatteintäkter med 600 miljoner kronor under införandeåret 2026 och med 300 miljoner kronor per år på sikt. För att finansiera detta föreslås en höjning av skatten på alkohol och tobak, som är avsedd att samordnas med nya fåmansföretagsregler (som föreslagits genom SOU 2024:36, Förenkla och förbättra). Det högre takbeloppet för tjänstebeskattning av utdelning och kapitalvinster är ett förslag som kan användas om ytterligare finansiering krävs.

Kommentar
Det är mycket välkommet att en tydligare reglering föreslås som kan ge riskkapitalbranschen mer förutsebarhet i beskattning av inkomster från carried interest. Enligt utredarens egna uttalanden har avsikten inte varit att hitta ett sätt att reglera beskattningen av alla tänkbara inkomster från olika carried interest-strukturer, utan snarare att ge ett regelverk som branschen kan förhålla sig till och välja att strukturera sina fonder efter. I denna del kan vi konstatera att möjligheterna att uppnå en förutsebar beskattning bör öka markant om förslaget införs.

Överlag kan vi dock konstatera att förslaget visserligen ger en tydlig struktur för branschen att inrätta sig i, men att de förslagna reglerna medför en drastisk försämring för de innehavare av carried interest som redan tillämpar fåmansföretagsreglerna. Det kan bland annat på goda grunder ifrågasättas om den förlängda karenstiden om tio år är motiverad, särskilt eftersom en person i sig anses vara verksam i betydande omfattning så länge det finns ett innehav av aktiva särskilda vinstandelar. Sådana andelar kan fortsätta vara aktiva flera år efter att en person lämnat sin anställning eller sitt uppdrag, och först när rätten till carried interest har upphört börjar karenstiden löpa enligt förslaget. Det kan ge avsevärt mycket längre inlåsningsperioder i fåmansföretagssystemet för personer inom riskkapitalindustrin än vad som gäller för andra aktieägare i fåmansföretag.

Utredningens uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna kan också ifrågasättas eftersom den bygger på flera osäkra antaganden om vilka inkomster som egentligen kan komma att omfattas. I sammanhanget noterar utredningen själv att Skatteverket i dagsläget godkänner ca 80 % de inkomstdeklarationer som lämnas av innehavare av rätt till carried interest, och att dessa personer i huvudsak beskattas enligt fåmansföretagssystemet enligt nuvarande regler. För dessa individer blir beskattningsutfallet av de föreslagna reglerna högre skatt snarare än lägre skatt. Givet detta kan det ifrågasättas om de uppskattade ekonomiska konsekvenserna verkligen stämmer – en viktig fråga eftersom mediauppmärksamheten i stora drag verkar ha fokuserat på att förslaget antas medföra en stor skattesänkning till anställda i riskkapitalbranschen. Den ekonomiska analysen och den mediala uppmärksamheten kan göra förslaget politiskt känsligt och frågan är om regeringen kommer att gå vidare med förslaget som det ser ut idag.

Vägen framåt
Utredningen föreslår att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026, vilket skulle vara samtidigt med de förändrade regler på fåmansföretagsområdet som föreslogs i SOU 2024:36, Förenkla och förbättra.

Om regeringen väljer att gå vidare med förslaget måste det först beredas i Finansdepartementet och skickas på remiss. Sannolikt ska förslaget även samköras med övriga föreslagna ändringar i fåmansföretagsreglerna. I och med att förslagen förväntas finansieras med höjd alkohol- och tobaksskatt vore det inte förvånande om ett förslag tas upp först i budgetpropositionen till hösten 2025.