artikel | 03 jul 2024
Nyheter i skatterätt första halvåret 2024
Skattepolitiken och lagstiftningen utvecklas ständigt och under de senaste månaderna har en rad nya förslag på skatteområdet publicerats som kommer att påverka beskattningen både för företag samt privatpersoner, vilket också är relevant för arbetsgivare. I artikeln nedan sammanfattar Setterwalls flertalet viktiga nyheter från första halvåret av 2024, utöver vad vi tidigare rapporterat om, för att ge en överblick kring ytterligare planerade och föreslagna förändringar som kan vara bra att känna till och bevaka.
Sammanfattning av skattenyheter:
- Justerade regler angående avdrag för tidigare års underskott
- Ändrade regler om ränteavdrag för företag
- Vissa förändringar på F-skattens område
- Skalbolagsdirektivet har ännu inte trätt i kraft
- Nya EU-regler för källskatteförfaranden (FASTER-direktivet)
Individbeskattning (relevant för arbetsgivare)
- Nytt Öresundsavtal för arbetspendlare
- Stadigvarande vistelse – en definition
- Förslag om sänkt beloppsgräns för expertskatt
- En skattefri grundnivå för sparande på ISK, kapitalförsäkring och i PEPP-produkt
Justerade regler angående avdrag för tidigare års underskott
Regeringen överlämnade den 30 maj en lagrådsremiss där det bl.a. föreslås en ändring av den s.k. beloppsspärren, som anger hur stor del av tidigare års underskott av näringsverksamhet som ett företag får dras av efter en ägarförändring. Syftet med beloppsspärren är framför allt att motverka handel med skattemässiga underskott och den bestäms som en kvot av utgiften för att förvärva underskottsföretaget. Förslaget innebär en höjning av kvoten från 200 % till 300 % av utgiften, vilket får till följd att en större del av underskott från tidigare beskattningsår får behållas efter en ägarförändring samt att färre företag kommer att träffas av en avdragsbegränsning. Lagrådsremissen berör även en förenkling av den s.k. flockregeln som aktualiseras när en grupp personer, sinsemellan oberoende av varandra, förvärvar det bestämmande inflytandet i underskottsföretag. En undantagsregel föreslås när en fysisk person eller vissa andra subjekt går från ett indirekt till ett direkt ägande i ett underskottsföretag.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Ändrade regler om ränteavdrag för företag
Generella regler om företags rätt att dra av räntekostnader, ränteavdragsbegränsningsreglerna, infördes i Sverige 2019. Ränteavdrag begränsas idag enligt EBITDA-regeln (huvudregeln), som innebär att avdrag får göras med 30 % av ett avdragsutrymme som motsvarar företagets skattemässiga EBITDA, eller enligt förenklingsregeln, vilken medger avdrag med 5 miljoner kronor utan prövning av om ränteavdraget ryms inom avdragsutrymmet. Under 2021 uppdrogs åt en särskild utredare att följa upp och analysera om syftet med den generella ränteavdragsbegränsningen uppnås. I ett slutbetänkande som överlämnades till regeringen den 31 maj presenteras förslag på justeringar som i flera delar innebär att möjligheterna till avdrag för ränteutgifter kommer öka. Ett av förslagen är att höja beloppsgränsen enligt förenklingsregeln till 25 miljoner kronor i syfte att ytterligare mildra den administrativa bördan för mindre företag. Förslaget innefattar även bl.a. att en beräkningsenhet, som består av alla företag med koncernbidragsrätt i en företagsgrupp, ska göra en gemensam beräkning av räntenetto och avdragsunderlag. Även tidsgränsen för rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton föreslås tas bort.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Vissa förändringar på F-skattens område
Verksamheter etablerade i Sverige måste i dagsläget göra källskatteavdrag om 30 % på fakturor som avser arbete utfört här, förutsatt att den svenska eller utländska mottagaren av betalningen saknar svensk F-skatt. EU-kommissionen skickade den 23 maj en uppmaning till Sverige om att justera nämnda reglering då den anses förhindra den fria rörligheten att tillhandahålla tjänster inom unionen för utländska företag som inte är skattskyldiga i Sverige. Sverige har två månader på sig att svara EU-kommissionen och vidta nödvändiga åtgärder för att göra reglerna förenliga med EU-rätten. Mot bakgrund av att kravet på källskatt vid avsaknad av F-skatt är relativt nytt kommer eventuellt en återgång ske till den äldre utformningen, som dock ansågs vara svårtillämpad, eller ytterligare en ny regel utformas.
Den 13 juni överlämnade regeringen en lagrådsremiss om ändrade F-skatteregler med syfte att ge Skatteverket bättre förutsättningar vid avgörande av vilka som faktiskt uppfyller kraven för F-skatt. Godkännande för F-skatt föreslås bl.a. kunna tidsbegränsas om sökande begär det. Vidare föreslås att Skatteverket ska kunna begära att den som är godkänd för F-skatt tillhandahåller handlingar samt upplysningar för kontroll om förutsättningar för F-skatt fortsatt är uppfyllda. En ny grund för återkallelse föreslås om den som är godkänd för F-skatt inte följer ett sådant föreläggande. Är sökande ett fåmansföretag eller en fysisk person som varit företagsledare i ett fåmansföretag föreslås också en utvidgning av den personkrets som ska beaktas vid såväl godkännande för som återkallelse av F-skatt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Skalbolagsdirektivet har ännu inte trätt i kraft
EU:s skalbolagsdirektiv (Anti-Tax Avoidance Directive III eller ”ATAD 3”) som publicerades i slutet av 2021 och syftar till att motverka skatteflykt eller skatteundandragande inom EU har fortfarande inte slutligt godkänts av EU-rådet på grund av oenigheter mellan medlemsstaterna. Ikraftträdandet var initialt planerat till den 1 januari 2024 med nationell implementering ett halvår tidigare. Trots försening med ikraftträdande kommer bedömningen som ska ske i enlighet med direktivet göras utifrån omständigheter under de två senaste beskattningsåren före ikraftträdande. Det är således av vikt att företag, som kan vara skalbolag, ser över befintlig struktur i god tid innan direktivet blir verklighet.
Läs Setterwalls artikel för ytterligare information om föreslaget direktiv.
Nya EU-regler för källskatteförfaranden (FASTER-direktivet)
Problemet med dubbelbeskattning vid gränsöverskridande investeringar har försökts lösas genom fördrag mellan EU:s medlemsländer. Trots det kan förfaranden som idag används för att ansöka om källskattelättnad skilja sig avsevärt mellan medlemsländerna, vilket resulterar i långdragna, kostsamma och tungrodda förfaranden för skattelättnad och återbetalning. Ett nytt EU-direktiv, FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes), enligt vilket det bl.a. införs gemensamma digitala hemvistintyg och standardiserade procedurer för nedsättning samt återbetalning, som ska göra hanteringen av källskatter inom EU mer effektiv och säker, föreslogs av Europeiska kommissionen i juni 2023 och Europaparlamentet yttrade sig över direktivet i februari 2024. EU-rådet nådde även den 14 maj en enhällig överenskommelse om direktivet, vilket dock slutligt måste godkännas av Europaparlamentet, eftersom vissa ändringar har gjorts och sedan måste antas formellt av rådet innan det kan träda i kraft.
Det föreslås att medlemsstaterna ska införliva direktivet i nationell lagstiftning senast den 31 december 2028 och att de nationella reglerna ska börja tillämpas den 1 januari 2030.
Regeringen har den 28 maj överlämnat en proposition till riksdagen om en höjning av omsättningsgränsen för moms från tidigare 80 000 kronor till 120 000 kronor. Höjningen möjliggör en förenkling för små företag att välja att inte längre ta ut och redovisa moms på sin försäljning samt sänker tröskeln för personer som vill starta nya företag. I propositionen föreslås även att företag som är etablerade i andra EU-länder ska få möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i Sverige samt att fler får utfärda förenklad faktura.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Utökade möjligheter till frivillig beskattning för fastighetsmoms
I dagsläget saknas möjligheten för fastighetsägare att vid uthyrning till hyresgäster som inte bedriver momspliktig verksamhet använda sig av s.k. frivillig beskattning, vilket resulterar i högre kostnader vid uthyrning till sådana hyresgäster. Mot bakgrund av detta har den 8 maj en särskild utredare tillsatts att analysera effekterna av en utvidgning av reglerna om frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler. Vidare ska utredaren bedöma hur reglerna om justering av momsavdrag ska bli förenliga med EU-rätten, då EU-domstolen i ett nyligen avgjort mål slog fast att den svenska regleringen strider mot EU-rätten. För att lindra effekterna av sådan anpassning ska utredaren även analysera effekterna av utökade möjligheter till frivillig beskattning för överlåtelse av fastigheter. Syftet med kommittédirektivet är att skapa förutsättningar för en väl fungerande fastighetsmarknad med regler som är förenliga med EU-rätten varpå utredaren även ska lämna förslag på lämpliga lagändringar.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2026.
INDIVIDBESKATTNING (relevant för arbetsgivare)
Nytt Öresundsavtal för arbetspendlare
Den 10 juni undertecknade Sverige och Danmark ett nytt Öresundsavtal som innebär stora förbättringar för både gränspendlare och deras arbetsgivare. Personer som normalt pendlar över Öresund ska nu under mer flexibla former kunna utföra en del av sitt arbete i sitt bosättningsland (dvs. inte endast i hemmet), utan förändrad beskattningssituation. Perioden under vilken kravet på arbetstid om minst hälften i arbetslandet bedöms utökas även från tre månader till ett år. Med det nya avtalet ska den utökade flexibiliteten också vara tillgänglig för offentligt anställda. Länderna kommer fortsättningsvis även att kompenseras för anställda, inklusive offentligt, som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun, vilket kommer att ge en ökad nettokompensation till Sverige. Avtalet kommer nu lämnas till riksdagen för godkännande för att bli gällande.
Ambitionen är att avtalet ska träda i kraft 2025.
Stadigvarande vistelse – en definition
Skatteverket föreslår i en promemoria att det införs en definition av uttrycket stadigvarande vistelse i inkomstskattelagen. Stadigvarande vistelse i Sverige medför, precis som bosättning och väsentlig anknytning, obegränsad skattskyldighet för fysiska personer, men i dagsläget är bedömningen av om någon stadigvarande vistas i Sverige i många fall komplicerad. I princip räknas idag som stadigvarande vistelse en sammanhängande tidsperiod om 6 månader eller mer, utan avbrott. Högsta förvaltningsdomstolen har dock i ett flertal fall behövt pröva frågor om avbrott och återkommande vistelser. Stadigvarande vistelse föreslås nu definieras som vistelse som under ett kalenderår omfattar fler än 160 vistelsedagar, eller fler än 120 vistelsedagar om antalet vistelsedagar även under det närmast föregående året översteg 120. Det ska vidare krävas att vistelsen är förenad med dygnsvila för att få räknas som vistelsedagar. På så vis räknas faktiska vistelsedagar i Sverige oberoende av hur de fördelar sig över perioden och eventuella avbrott.
Promemorian skickades på remiss den 3 maj och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Förslag om sänkt beloppsgräns för expertskatt
Expertskatt är en typ av skattelättnad för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner i Sverige som uppfyller vissa kvalifikationsvillkor. Skattelättnader kan enligt den s.k. beloppsregeln idag endast beviljas om ersättningen per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Regeringen skickade i april en promemoria på remiss med förslag om att sänka ersättningsnivån i beloppsregeln till en och en halv gånger prisbasbeloppet. En ersättningsnivå på ett och ett halvt prisbasbelopp skulle motsvara en ersättningsnivå på 85 950 kronor 2024. Syftet med förslaget är att skapa ännu bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens samt gynna svensk konkurrenskraft.
Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024.
En skattefri grundnivå för sparande på ISK, kapitalförsäkring och i PEPP-produkt
I hopp om att skapa incitament för att stimulera hushållens sparande för framtiden har regeringen den 30 maj överlämnat ett förslag på remiss till Lagrådet om införande av en skattefri grundnivå på 300 000 kronor för sparande på investeringssparkonto (ISK), i kapitalförsäkring och i PEPP-produkt (paneuropeisk privat pensionsprodukt). I praktiken innebär förslaget att fysiska personer som innehar någon av de aktuella sparandeformerna får göra avdrag i inkomstslaget kapital för skatten på det sammanlagda sparandet, med ett belopp som högst får motsvara skatten på ett sparande om 300 000 kronor. Även en uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen om avdraget och en kontrolluppgiftsskyldighet för tillhandahållare av PEPP-produkter föreslås.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Setterwalls följer utvecklingen av samtliga nyheter på skatteområdet samt återkommer löpande med uppdateringar och fördjupande artiklar. Välkommen att kontakta oss om du önskar veta mer om någon särskild nyhet och dess tillämpning för just er verksamhet.
Innehållet är en allmän redogörelse av informativ karaktär och är inte juridisk rådgivning att lägga till grund för bedömning i ett enskilt ärende.
