Nytt krav på klimatdeklarationer för byggnader

Många företag har nu bråda dagar med att få färdigt allt som är nödvändigt innan årsskiftet, men man får inte heller glömma att förbereda sig inför det nya året. En nyhet inför nästa år är att lag om klimatdeklaration för byggnader (2021:787) träder i kraft den 1 januari 2022.¹ Lagen innebär i korthet att kommersiella byggherrar ska lämna in en klimatdeklaration i samband med nybyggnation av byggnader. En godkänd klimatdeklaration kommer att vara en förutsättning för att kommunen ska meddela slutbesked.

I denna artikel presenteras bakgrunden till den nya lagen, vad en klimatdeklaration ska innehålla, vad som händer om inte en klimatdeklaration upprättas på korrekt sätt. Först följer dock en kort sammanfattning och rekommendation över hur det går att i egenskap av byggherre förbereda sig inför den nya lagens ikraftträdande.

Sammanfattning – hur det går att förbereda sig och dra fördel av kravet på klimatdeklarationer
Som byggherre är det viktigt att förbereda och ta fram rutiner för hur klimatdeklarationer ska upprättas redan innan lagen om klimatdeklaration för byggnader träder i kraft den 1 januari 2022. Annars finns en risk att framtida byggprojekt försenas för att byggherren inte är förberedd i fråga om kravet på klimatdeklarationer. Lagen kommer att tillämpas på alla byggnader som en byggherre inte har ansökt om bygglov om före den 1 januari 2022.

En klimatdeklaration omfattar de flesta byggnader som en näringsidkare uppför. Deklarationen ska innehålla en sammanställning över klimatpåverkan vid byggnationen och utgå från utsläppen från byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar. Sammanfattningsvis kan byggherrar med fördel förbereda sig på följande sätt innan den nya lagen träder i kraft:

• Det är viktigt att dokumentera klimatpåverkan redan från och med projekteringsfasen. För att dokumentera klimatpåverkan redan i projekteringsfasen är det enklast att använda något av de beräkningsverktyg för klimatpåverkan som finns på marknaden. Det är en god idé att ta hjälp av en extern konsult.
• Att upprätta klimatdeklarationer är byggherrens ansvar. Det är därför viktigt att byggherren genom avtal försäkrar sig om att entreprenörer erforderligt dokumenterar samtliga åtgärder som påverkar en byggnads klimatpåverkan vid totalentreprenader.
• Högt ställda krav på en låg klimatpåverkan i klimatdeklarationer kan vara ett sätt att attrahera kapital och kunder. Det kan också vara en poäng att förebyggande arbeta med att minska sin klimatpåverkan eftersom det finns långtgående planer på att sätta gränsvärden på klimatpåverkan i framtiden.
• Vid förvärv att fastighetsbolag som har pågående nybyggnationer behöver frågan om erforderlig dokumentation samt rutiner för att upprätta klimatdeklarationer att undersökas, annars riskerar köparen att förvärva en fastighet som det inte meddelas något slutbesked för.

Varför krävs en lag om klimatdeklarationer?
Bakgrunden till den nya lagstiftningen är Sveriges strävan mot att minska sitt klimatavtryck. Sveriges mål är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045, vilket är en förutsättning för att Sverige ska lyckas uppnå Parisavtalets krav om maximalt 1,5 grader uppvärmning.

I propositionen till den nya lagen framgår att den svenska byggsektorn står för 20 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser, varav hälften av dessa utsläpp är hänförliga till nyproduktion och rivning av byggnader.² För att lyckas stävja Sveriges klimatavtryck är det därför angeläget att minska utsläppen vid nybyggnation.

Syftet med den nya lagen är att synliggöra byggbranschens klimatpåverkan och ge byggsektorns aktörer en ökad medvetenhet, vilket i förlängningen ska leda till aktiva åtgärder från byggbranschen för en minskad klimatpåverkan. En ytterligare förhoppning är att konsumenter i större utsträckning ska sätta press på byggbranschen att minska dess klimatpåverkan, när det finns mer tillgänglig information om bland annat utsläpp och åtgärder.

När kommer den nya lagen vara tillämplig?
Som huvudregel ska en klimatdeklaration upprättas av byggherren³ och ges in till Boverket när en ny byggnad är uppförd. Kravet på att det ska röra sig om en ny byggnad som uppförs innebär att ombyggnationer och tillbyggnader inte omfattas av den nya lagen. Inte heller är det nödvändigt att upprätta en klimatdeklaration för andra anläggningar än byggnader, däribland vindkraftverk. Vissa typer av byggnadsverk och personer undantas från kravet på att upprätta en klimatdeklaration, undantag gäller för:

1. byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år,
2. särskilda byggnader som inte kräver bygglov, bland annat en liten tillbyggnad och uppförandet komplementbyggnader för en- och tvåbostadshus utanför detaljplan (9 kap. 6, 7 eller 9 §§ plan- och bygglagen),
3. byggnader för industri- och verkstadsändamål,
4. ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring,
5. byggnader som inte har en större bruttoarea än 100 m2,
6. byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet, och
7. en fysisk person som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad.

En intressant fråga är vilka byggnader för industri- och verkstadsändamål, enligt punkt 3 ovan, som det inte är nödvändigt att upprätta en klimatdeklaration för. Propositionen till lag om klimatdeklaration för byggnader saknar nämligen en närmare beskrivning av vilka byggnader som är för industri- och verkstadsändamål. I detaljplaner ges mark olika verksamhetskoder beroende på vad marken ska användas till (i enlighet med Boverkets planbestämmelsekatalog). En möjlighet hade därför varit att sådana byggnader som uppförs på mark som i detaljplaner definieras som mark för industri inte heller skulle behöva upprätta någon klimatdeklaration. I dagsläget finns däremot ingen sådan koppling mellan Boverkets planbestämmelsekatalog och begreppet byggnader för industri- eller verkstadsändamål enligt lag om klimatdeklaration för byggnader. En byggnad för industri- eller verkstadsändamål utformas enligt lagens förarbeten specifikt för den avsedda verksamheten, vilket anses göra det svårt att tillämpa generiska värden för att beräkna klimatpåverkan på en sådan byggnad och av den anledningen är det inte nödvändigt att upprätta någon klimatdeklaration. Om en byggnad både används för industri- eller verkstadsändamål och för annan verksamhet så får en avvägning göras i det enskilda fallet. Om byggnaden till övervägande del används för industri- eller verkstadsändamål finns ingen skyldighet att upprätta en klimatdeklaration.

Vad ska en klimatdeklaration innehålla?
En klimatdeklaration ska innehålla en del allmän information om bland annat byggnaden, men även information om byggnadens klimatpåverkan.⁴ Utsläppen från en byggnad kan delas in i tre delar: utsläpp från byggskedet, användningsskedet och slutskedet.⁵ Den nya lagen omfattar endast utsläpp från byggskedet. Boverket ger mer specifik information om vilka så kallade moduler från byggskedet som det är nödvändigt att beräkna klimatpåverkan från:

• Råvaruförsörjning i produktskedet,
• Transport i produktskedet,
• Tillverkning i produktskedet,
• Transport i byggproduktionsskedet, och
• Bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet.

För dessa moduler är det alltså nödvändigt att beräkna en byggnads klimatpåverkan. Av detta följer också att det exempelvis inte är nödvändigt att beräkna klimatpåverkan från framtida uppvärmning eller underhåll av en byggnad enligt lagen om klimatdeklaration för byggnader. Det är inte heller nödvändigt att beräkna klimatpåverkan från samtliga delar av en byggnad. Klimatpåverkan ska beräknas för byggnadens klimatskärm och byggnadens samtliga bärande konstruktionsdelar samt innerväggar.⁶

Enligt propositionen till lagen kan mer allmänna nyckeltal och erfarenhetssatser användas under projekteringen. Det viktiga anses vara att byggherren tar med klimatfaktorn i projekteringen. Tanken är vidare att klimatdeklarationen ska bli alltmer konkret i samband med att projekteringen fortsätter och blir mer bestämd. Under byggprocessen är det lämpligen entreprenören som upprättar klimatdeklarationen. Samtidigt anser regeringen att det inte är nödvändigt att upprätta ett certifieringssystem innebärande att endast energiexperter får utfärda klimatdeklarationer, likt systemet för energideklarationer. Det finns således ett flertal beräkningsprogram som kan användas. Boverket tillhandahåller även generisk data över klimatpåverkan från olika byggmaterial, men uppmuntrar byggherrar att använda specifik data för särskilda byggprodukter (EPD:er). I slutändan när byggnaden är uppförd och det är känt vilka byggprodukter som har använts är det möjligt att slutligen beräkna och lämna in klimatdeklarationen till Boverket. I klimatdeklarationen redovisas klimatpåverkan i enheten kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea.

Registrering av klimatdeklaration samt konsekvenser om ingen registrering sker
Klimatdeklarationer ska lämnas in till Boverket som för ett register över klimatdeklarationer. Boverket är även tillsynsmyndighet och granskar inlämnade klimatdeklarationer. I det fall Boverket beräknar ett värde av klimatpåverkan som väsentligt avviker från det registrerade värdet ska myndigheten ge byggherren tillfälle att inom en viss tid lämna en förklaring till avvikelsen. Därtill ska Boverket ändra byggnadens registrerade värde till det som myndigheten har beräknat, om inte byggherren har gjort sannolikt att avvikelsen är godtagbar. Vidare får Boverket ta ut en sanktionsavgift om byggherren har lämnat oriktiga uppgifter i klimatdeklarationen och skäligen borde ha insett detta och det deklarerade värdet av klimatpåverkan från byggnaden väsentligt avviker från Boverkets beräknade värde på ett sätt som inte är godtagbart.

En förutsättning för att få slutbesked är att byggherren antingen visar att en klimatdeklaration har lämnats in eller gör sannolikt att ingen klimatdeklaration behöver lämnas in. Det finns en möjlighet för byggnadsnämnden att lämna ett interimistiskt slutbesked om byggherren inte ännu har lämnat in klimatdeklarationen till Boverket. Om byggherren börjar använda byggnaden innan byggnadsnämnden har lämnat ett slutbesked riskerar byggherren dels att byggnadsnämnden förbjuder byggherren från att använda byggnaden, dels att byggnadsnämnden utdelar en byggsanktionsavgift.

En viktig sak att poängtera är att den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader inte anger några gränsvärden för tillåten klimatpåverkan. I stället är det byggherrarna, och indirekt konsumenterna, som ska styra utvecklingen mot en minskad klimatpåverkan från byggbranschen. I sammanhanget blir därför en relevant fråga vilken roll kommuner får ta på sig för att minska klimatpåverkan från byggbranschen. Kommuner får, som innehavare av planmonopolet, med hjälp av bland annat detaljplaner och bygglov styra vad som byggs inom kommunen. Som bekant finns det däremot ett uttryckligt förbud mot att kommuner ställer egna krav på tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt plan- och bygglagen eller i samband med genomförandet av detaljplaner. Innebörden av att kommuner inte får ställa tekniska krav ”i samband med genomförandet av detaljplaner” är att kommuner som huvudregel inte får ställa sådana tekniska särkrav i exploateringsavtal eller markanvisningsavtal,⁷ utan det är byggherrens sak att besluta om.

¹Mer information om lag om klimatdeklarationer för byggnader finns i prop. 2020/21:144. Boverket har även publicerat en digital handbok för klimatdeklarationer; https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/om-klimatdeklaration/.
²Mer om byggsektorns totala utsläpp på Boverkets hemsida under ”utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn” https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer—aktuell-status/vaxthusgaser/.
³Med byggherre avses den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads, rivnings- eller markarbeten. Vanligen är fastighetsägaren byggherre.
⁴Det kanske mest väsentliga begreppet i den nya lagen är klimatpåverkan. Med klimatpåverkan avses ut-släpp och upptag av växthusgaser. Begreppet växthusgaser definieras i sin tur som gaser som släpper igenom solens kortvågiga strålning och som absorberar delar av jordens värmestrålning.
⁵De tre delarna i en byggnads livscykelanalys har hämtats från den europeiska standarden SS-EN 15978:2011.
⁶5 § förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader.
⁷Prop. 2013/14:126 s. 305–306.